Det finns över 110 centrala parter, 50 arbetsgivarorganisationer och drygt 60 fackförbund, som tillsammans tecknar över 650 kollektivavtal. Under 2011 och 2012 ska över 500 avtal omförhandlas för cirka 2,8 miljoner anställda i näringslivet, staten och kommunerna.
Ett kollektivavtal löper vanligtvis på viss tid. Den vanliga löptiden är tre år. Avtalen som tecknades 2010 blev kortare eftersom det ekonomiska läget efter finanskrisen gjorde det svårt att sia om rimliga löneökningar längre fram i tiden.
Läs mer om kollektivavtal här.
Strejk och lockout
När ett kollektivavtal löper ut upphör fredsplikten. Ett fackförbund kan därför varsla om stridsåtgärder – exempelvis strejk – för att få igenom sina krav. Arbetsgivarna kan svara med lockout – utestängning från arbetsplatsen – men det konfliktvapnet används mycket sällan eftersom utbliven produktion och försäljning drabbar arbetsgivarna själva.
En konflikt kan genomföras till låga kostnader för fackförbundet, men kan drabba företagen ekonomiskt. Om facket får igenom sina krav kan andra fack ställa liknande eller högre krav i sina förhandlingar. På så sätt kan en spiral av kostnadsökningar sätta i gång. Sverige har haft en historia av okontrollerade kostnadsökningar under 1970- och 1980-talen. Det ledde till hög inflation och till att Sveriges konkurrenskraft försämrades. Det var också grunden till att fack och arbetsgivare inom industrin träffade Industriavtalet 1997 (ett avtal som förnyades 2011) som innebar ett nytt sätt att se på förhandlingar och konfliktlösning i Sverige.
Vad är märket?
De internationellt konkurrensutsatta företagen står först i tur i avtalsrörelsen. Det kallas att "sätta märket".
Avtalen fungerar som riktmärke eller norm för avtalen i andra sektorer. Den internationellt konkurrensutsatta sektorn sätter märket, dels för att den är stor, dels för att företagens konkurrenskraft är beroende av att deras lönekostnader inte ökar mer än i konkurrentländerna.
I stort sett finns det enighet på den svenska arbetsmarknaden om att industrin ska sätta ”märket” och att övriga sektorer ska respektera det. Vissa LO-fackförbund inom branscher som främst är verksamma i Sverige vill använda märket som en utgångspunkt mer än som en norm för sina avtal.
Så fungerar förhandlingarna
Förhandlingarna förbereds genom att parterna tar fram krav. Därefter utväxlas kraven.
För Svensk Handels del utväxlas avtalskraven med Handelsanställdas förbund den 19 januari och därefter tar förhandlingarna vid. Om förhandlingarna strandar eller ett varsel om strejk eller lockout läggs kommer medlare utses av Medlingsinstitutet. Medlarna kommer sedan att kompromissa fram en avtalsöverenskommelse som kan accepteras av båda parter.