Problemen med bluffakturor är större än någonsin för Sveriges företagare. Tusentals svenska småföretag drabbas av dessa bedrägeriförsök och till Svensk Handel Varningslistan kommer det dagligen in upp till 100 tips och anmälningar.
Vi räknar med att bedrägerierna omsätter cirka 1,2 miljarder kronor per år. Alla de tusentals mejl och samtal som Svensk Handel får från drabbade företagare vittnar om en känsla av obehag, utsatthet och ilska, inte endast mot bedragarna utan även mot samhället som inte klarar av att skydda de drabbade.
Så här skriver en företagare på Svensk Handels hemsida: ”Känner mig oerhört trängd och fångad i en bokning som jag inte sagt ja till. Jag blev uppringd av företaget som informerade om att nu var det dags att skicka faktura. När jag frågade på vad, svarade de; på det du beställt via telefon. Jag bad att få ta del av mitt samtycke, vilket inte skett. Det påstods också att information skickats till mig där jag själv skulle avböjt köpet genom att sända tillbaka något papper. Telefonsamtalet var obehagligt och hade inslag av både hot och skrämsel. Känner mig lurad och kränkt av detta företag med de metoder de använder. Jag sällar mig till alla andra som drabbats av företagets oseriösa metoder.”
Bara under ett enda dygn skrev 15 andra företagare liknande kommentarer om samma blufföretag som dag efter dag fortsätter att kräva 10 000-tals kronor av företag runt om i landet. Och på Svensk Handel Varningslistan finns just nu ytterligare över 40 blufföretag som ägnar sig åt liknande hot och bedrägerier.
Redan 2007 uppmärksammade Svensk Handel regeringen på de stora problemen som Sveriges företagare har med bluffakturor. Sedan dess har bedrägerierna fortsatt att öka. Metoderna har blivit alltmer aggressiva och hotfulla. Arbetsmetoderna innefattar både lögner och hot om inkasso, Kronofogden och stämning.
Enkla åtgärder
Det finns flera konkreta åtgärder som på ett enkelt sätt skulle kunna ge näringsidkare ett skydd som liknar det som gäller privatpersoner. Även småföretagare bör ha rätt till ångervecka och krav på skriftlig bekräftelse vid telefon- och distansköp.
Det bör även införas en beloppsgräns eller en gräns för antalet registreringar hos Kronofogden innan uppgifterna blir offentliga, eller en kombination av båda begränsningarna. Idag riskerar de företag som vägrar att betala bluffakturorna att få en notering i Kronofogdens register, trots att kraven är uppenbart falska. Företagare som vågar ta fajten mot blufföretagen ska inte behöva riskera att få sin kreditvärdighet ifrågasatt.
Myndigheternas tillsyn måste bli hårdare av de oseriösa inkassobolag som tjänar pengar på blufföretagens ärenden. De måste kunna få sina tillstånd indragna.
Näringsdepartementet har varit nära nog osynligt i frågan de senaste åren, trots att ett starkt engagemang utlovades från den förra näringsministern Maud Olofsson. Nu när Annie Lööf har tillträtt som ny näringsminister hoppas vi på ett nyväckt engagemang i frågan. Vi vill gärna höra vad den nya näringsministern tänker göra för att stoppa det personliga lidande och de kostnader som dagligen drabbar Sveriges seriösa företagare.
Dag Klackenberg, Vd Svensk Handel
Per Geijer, Säkerhetschef Svensk Handel