Konkurrenslagstiftning
1. Hur kan staten på ett effektivt sätt säkerställa en stark konkurrens?
Företag måste ha möjlighet att tävla på samma villkor, både mot varandra och mot kommun, landsting och stat. Det viktigaste är att vi får fler företag i Sverige. Fler företag som kan erbjuda sina varor och tjänster ökar konkurrensen, vilket i längden leder till högre produktivitet. Högre produktivitet gynnar i sin tur konsumenter och företag då det ökar kvaliteten på varor och tjänster samt pressar priserna.
Apoteksmarknaden
2. Hur vill ert parti reglera apoteksmarknaden och göra reglerna mer lättillgängliga för aktörerna?
Omregleringen av apoteksmarknaden är en av de största omregleringar alliansregeringen gjort under mandatperioden. I första hand vill vi nu utvärdera omregleringen. Beroende på resultatet av utvärderingen är vi beredda att komma med förslag för att nå målen med omregleringen.
Kvotering
3. Ska företag se till att vardera könet representeras med minst 40 procent i bolagens styrelser? Finns det någon alternativ lösning till en lagstiftning om kvotering?
Ja, att bolagen själva tar sitt ansvar för att förändra den skeva könsfördelningen på allvar. Därför vill vi att börsbolagen ska kompetensredovisa både styrelse, valberedningar och högre chefspositioner i sina årsredovisningar för att bättre belysa skillnaden mellan antalet kvinnor och män i ledande positioner. Därmed synliggörs den skeva könsfördelningen med syfte att bolagen ska kunna förändra och förbättra förhållandena. Men, om börsbolagen ändå inte fördubblat andelen kvinnor i styrelserna till 2014 kan det inte uteslutas att vi tvingas överväga ändringar i de regler som föreskriver vilken standard bolagsstyrelserna ska hålla. I ett modernt mångfaldssamhälle kan inte det ena könet ha monopol på den ekonomiska makten.
Arbetstidsreglering
4. Svensk Handel tycker att överenskommelser om arbetstid ska återfinnas i kollektiv- avtal och inte i lagstiftning. Vad tycker ert parti om en lagstadgad rätt till heltid?
Politikerna som arbetsgivare har ett särskilt ansvar för att komma till rätta med deltidsstrukturen för typiska kvinnoyrken. Moderater i alla beslutande församlingar ska därför arbeta för att det inom all offentligt styrd verksamhet erbjuds möjlighet till heltidstjänster. Endast genom att ta fullt ansvar själva kan vi med trovärdighet uppmana näringslivet att ta sin del av ansvaret. Den svenska modellen gynnas av att parterna tar ansvar, det gäller också denna fråga.
Skatter och köpkraft
5. Idag ligger det svenska skattetrycket på över 50 procent. Var ligger det om en mandatperiod om ni får egen majoritet och kan bestämma själva?
Det svenska skattetrycket är inte över 50 procent. Skattetrycket enligt vårbudgeten för 2010 är 46 procent. År 2006 var skattetrycket 48,7 procent. Internationella jämförelser av skattetrycket är svåra att göra. I Sverige inkomstbeskattas t.ex. a-kassa, sjukpenning och föräldrapenning medan i andra länder ges dessa transfereringar som bidrag. I Sverige får alla barnfamiljer barnbidrag som inte beskattas. I andra länder ger man barnfamiljer ekonomiskt stöd genom skattereduktioner. Det här gör att det svenska skattetrycket verkar högre än andra länders när det i själva verket handlar om hur länder organiserat sina skatte- och bidragssystem. Moderaterna går till val tillsammans med övriga allianspartier. Om BNP utvecklas som vi hoppas och vi inom Alliansen får fortsätta att verkställa vår skattepolitik för låg- och medelinkomsttagare och pensionärer så kan skattetrycket kanske krypa ner till 45,4 procent under nästa mandatperiod. Vi kommer dock inte att sänka skatterna så mycket att det äventyrar det långsiktiga överskottsmålet för de offentliga finanserna.
6. Vilka momssatser ska gälla på varor och tjänster? Ska momsen vara lika hög på alla sorters varor?
Sverige tillämpar idag tre momssatser. Den normala momsen är 25 procent, livsmedelsmomsen är 12 procent och kulturmomsen är 6 procent. EU har nyligen ändrat sina regler så att frisörer, restauranger, reparatörer och hemtjänst kan ha en lägre moms. I dessa branscher finns problem med svartarbete och en lägre momssats kan vara försvarbart som ett sätt att få bukt med det. Det finns besvärande gränsdragningsproblem när det finns tre olika momssatser. Det finns också besvärande styrning av människors konsumtionsval när det finns tre momssatser. I en idealisk värld skulle gränsdragnings- och styrningsproblemen vara noll. Det skulle innebära en enda enhetlig moms. Men där är vi inte idag och någon sådan reform har vi inte i åtanke.
7. Svensk Handel anser att skatten på arbete måste sänkas, eftersom hög skatt på arbete ger höga personalkostnader. Vad tycker ni?
M har sänkt skatten på arbete genom att införa ett jobbskatteavdrag. Jobbskatteavdraget är riktat mot låg- och medelinkomsttagare, vilket innebär att de branscher som har relativt flest låg- och medelinkomsttagare fått mest jobbskatteavdrag. På lång sikt beräknas jobbskatteavdraget att leda till ett större utbud av arbetskraft, vilket kommer att leda till lägre löneökningskrav utan att för den skull leda till lägre löner efter skatt. På riktigt lång sikt kan man tänka att de sänkta arbetskraftskostnaderna leder till fler investeringar i Sverige, vilket skulle gynna löntagarna när deras reallöner steg.
Fri handel och fri konkurrens
8. Svensk Handel anser att EU:s regelverk ska efterlevas för att på så sätt uppnå bästa möjliga harmonisering. Svenska myndigheter bör dock inte lägga till egna regler till EU:s regelverk (s.k. gold-plating). Vad tycker ni?
Det viktigaste är att förenkla vardagen för Sveriges entreprenörer och företag. Vi har ett tydligt mål om att minska regelbördan för företag med 25 procent till 2012 års utgång. Ett enkelt och välutformat regelverk är ett konkurrensmedel. Regelförenkling för företag är därför en viktig tillväxt- och konkurrenskraftsfaktor.
9. Hur mycket är ert parti beredda att anslå till marknadsföring av Sverige som turistland? Hur ser ni på förslaget att en finansiering kan komma att ske via handelns moms?
Moderaterna anser att turistnäringen är en viktig bransch i Sverige. En turist som kommer till Sverige köper transport-, restaurang-, upplevelse-, hotell- och handelstjänster. Turistens pengar sprids över en mängd branscher och industrigrenar, inte bara handeln. Vi har inga planer på att öronmärka skatteintäkter från viss verksamhet för att finansiera vissa utgifter. Då är det inte längre en skatt utan en avgift. Vi vill även fortsättningsvis att förändringar av skatter och anslagsutgifter ska avgöras i det ordinarie budgetarbetet i regeringskansliet. Det är det årliga tillfälle då alla olika behov och intressen kan vägas samman och politiska prioriteringar göras.
Säkerhet
10. Svensk Handel anser att alla väpnade rån ska klassas som grova, oavsett om det är ett skjutvapen, något annat vapen eller en attrapp som används. Vad tycker ni?
Straffskalan för rån och grovt rån återspeglar väl hur allvarligt lagstiftaren ser på denna typ av brottslighet och brott som förövas med vapen eller vapenattrapper bedöms redan idag ofta som grova av domstolarna. När det gäller rekvisiten för grovt rån kan det konstateras att dessa ger utrymme för att beakta sådana omständigheter som gärningens farlighet och hänsynslöshet samt de effekter i form av skada, psykiska besvär och annat obehag som gärningen medför för den enskilde. Av den orsaken har vi inte kunnat se att det härutöver behövs en reglering som tar sikte på vilken typ av redskap som kommit till användning vid gärningens genomförande.
11. Håller ni med om att butiksföretag måste ha rätt att portförbjuda människor som har begått brott i butiken?
Upprepade tillgreppsbrott borde kunna leda till att en person portförbjuds. Vi vill överväga en möjlighet att utfärda tillträdesförbud till en butik under en viss period om en person stjäl eller uppför sig illa gång på gång.
12. Svensk Handel anser att begreppet snatteri bagatelliserar brottet stöld. Kan ni tänka er att avskaffa begreppet snatteri och istället rubricera brottet som stöld?
Vi vill skärpa regelverket för snatteri. Upprepade fall av brott som enskilt sett betraktas som mindre allvarliga ger upphov till många brottsoffer och ett betydande arbete för Polisen. Återkommande och flerfaldig brottslighet bör också resultera i en strängare påföljd. Det kan handla om allt från olaga gatuspel på turiststråken i våra städer till butiksstölder som bedrivs av väl organiserade, turnerande stöldligor. För att tydliggöra att snatteri inte är ett brott på vilket samhället ser med överseende föreslog alliansens rättspolitiska arbetsgrupp nyligen att rubriceringen bör ändras till ringa stöld.