Det blir ofta under förhandlingarna diskussioner om jämkningar av de krav som ställs. Lika ofta blir det frågan om att göra byten.

• Publicerad: 2009-09-28
• Uppdaterad: 2009-09-28

I väntan på nya avtal

Under hösten ska Svensk Handels avtalskrav tas fram utifrån de erfarenheter som samlats under den senaste avtalsperioden och utifrån den verklighet företagen befinner sig i. Förhandlingarna omfattar både löner och de övriga regler som kollektivavtalen innehåller, de så kallade allmänna villkoren 

Kollektivavtalsförhandlingar och avtalen i sig skiljer sig från andra avtalsuppgörelser. Våra motparter är till exempel alltid desamma. Det vi överenskommer om i kollektivavtalen gäller som norm istället för befintlig lag för de avtalsbundna företagen. Avtalen omfattar cirka 300 000 anställda vid cirka 9 000 av Svensk Handels totalt 13 000 medlemsföretag.

Vid förhandlingarna är det två parter som ska komma överens. Därför är det inte givet att vi får de förändringar vi vill ha. Det blir ofta under förhandlingarna diskussioner om jämkningar av de krav som ställs. Lika ofta blir det frågan om att göra byten. Ni får igenom ert krav om vi får igenom ett annat. Risken är att det motkrav vi ställs inför helt enkelt är för dyrt för att det ska kunna accepteras. Motsvarande gäller naturligtvis även för våra motparter. Vill vi inte förändra något kommer prislappen att vara hög. Resultatet kan då bli att det inte blir någon förändring utan att befintlig regel lämnas oförändrad.

Det finns ingen överdomare som avgör vilka regler eller förändringar som är rättvisa. Det är helt enkelt parterna som måste komma överens. Om vi inte kan träffa ett nytt avtal blir resultatet istället strejk och lockout.

Vad vi kan förvänta oss av avtalsrörelsen? Vilka och om förändringar införs går inte att förutsäga. För vilka krav vi än ställer så krävs det trots allt två för att dansa tango. Förhandlingarna inleds i början på år 2010 och först då vet vi vad våra motparter vill.

Clara Wiklund