Lyckligtvis har Sverige inte drabbats lika hårt av finanskrisen och handeln är en näringsgren som klarat sig relativt bra.
- Publicerad: 2010-01-21
- Uppdaterad: 2010-01-21
Islands gudsgåva
”Sillfisket är Islands gudsgåva och guldgruva. I dess spår blir driftiga män rika över en natt. Men så kommer katastrofen: konkurser, arbetslöshet, fattigdom. Kring sillbåtarna samlas äventyrare, spekulanter, penningmagnater och annat löst folk.”
Jag läser Halldór Laxness bok Gudsgåva, en humoristisk berättelse om Islands guld – sillen – och de människor som drog nytta av den under första halvan av 1900-talet.
På Island uppskattades inte sill som föda. Men exporten av den förde med sig blomstrande handel och rikedom. Även staten kunde tjäna extra pengar. ”På den tiden var sillen uteslutande hungersnödsmat som endast stackare kunde äta. Därför syntes det logiskt att så hårt som möjligt beskatta detta skräp som ingen ärlig islänning ville ta i, men som utlänningar var som galna efter, och låta de män blöda som levde i sus och dus genom att dra upp detta djävulstyg ur havet åt främmande människor.”
Träffsäkert berättar Laxness om hur sillen snabbt gjorde människor rika, men också hur stora förmögenheter på ett ögonblick försvinner i intet när girigheten tar över.
Parallellerna till dagens Island är slående. Häromveckan visade SVT dokumentären Gud hjälpe Island. Ett sevärt reportage om den kalldusch islänningarna hamnat i. En familj om dagen lämnar landet för att söka lyckan på annat håll. Lyckligtvis har Sverige inte drabbats lika hårt av finanskrisen och handeln är en näringsgren som klarat sig relativt bra.
Jag kunde i alla fall konstatera att islänningarnas syn på sillen har ändrats. Där satt ledande politiker runt dukat bord för att i direktsändning njuta sill och diskutera den kris som uppstått i kölvattnen av finansvikingarnas segertåg och fall. Sillmiddagen stördes dock av våldsamma demonstranter som trängde sig in i lokalen för att kräva regeringens avgång och pengarna tillbaka till landet.
Jón Ásgeir, tidigare vd för Baugur (ägare av bland annat SOUK) berättar i dokumentären att han som grabb av sin mamma ofta fick rådet: ”Gå försiktigt genom glädjens dörr”. ”Ibland har man väl gått lite för fort genom de där dörrarna”, erkände sonen.
David Abresparr