Flitens lampa lyser på Myrornas lager i Tungelsta. Arbetsdagen har bara pågått i två timmar men redan har 2 304 kilo kläder, motsvarande 13 burar, tagits om hand. Välkommen till Myrorna, hojtar en man som glider förbi på en truck fullastad med kartonger. I lagerlokalen vi passerar står färggranna balar staplade från golv till tak. Längre bort hörs en duns när en bur med kläder landar på ett sorteringsbord. Här passerar hela modehistorien förbi på en dag.
– Det är många nostalgitripper och aha-upplevelser. 450 klädesplagg sorteras i timmen och för varje plagg måste snabba beslut fattas, det kräver mycket kunskap om kläder, exempelvis för att veta om den gamla adidasväskan är intressant eller inte, säger Eva Mendy, platschef på Myrorna.
Större medvetenhet
Anna Hammarsten som är mode- och kvalitetsansvarig på Myrorna menar att trenden pekar mot att allt fler intresserar sig för secondhandkläder.
– Många som aldrig tidigare tänkt second hand både handlar och skänker till Myrorna. Försäljningen går uppåt och målet är att öka med 2-4 butiker per år, säger Eva Mendy.
Ordning och reda
Varje vecka skeppas 50 ton kläder, skor, väskor och accessoarer till lagret i Tungelsta söder om Stockholm. De flesta gåvorna lämnas i insamlingsbehållare eller direkt till butik. Helst ska kläderna hanteras så snabbt som möjligt. Ordning och reda präglar hela verksamheten. Här finns olika stationer för att ta hand varorna.
– Insamlingen är väldigt väderberoende, när skolorna börjar efter sommaren blir det ett högt inflöde. Trenden är att allt mer samlas in varje år, även om lågkonjunkturen var ett lågvattensmärke som bidrog till en svacka, säger Eva Mendy.
Anna Hammarsten, Eva Mendy, Emma Enebog
Av det som samlas in säljs mellan 15-20 procent i någon av de 12 butiker i Stockholm och Uppsalaområdet som lagret levererar till. Nästan 70 procent säljs på export.
– Exporten generar många arbetstillfällen. Det är utländska företag som köper av oss. En stor kund är Kurdistan som inte har någon inhemsk textilindustri. Att köpa secondhand är ett billigt alternativ samtidigt som det ger möjlighet att få en västerländsk look. Alternativet är kinesisk import som är en större miljöbov, säger Emma Enebog, projektledare på Myrorna.
Sopor stor kostnad
Den vanligaste frågan Myrorna får är hur mycket av de insamlade kläderna som slängs. Idag sorteras cirka 15 procent bort, vilket innebär en stor och onödig kostnad. Tankar om att utbilda givarna för att slippa få in trasiga kläder finns, liksom en önskan om att få till stånd ett samarbete med aktörer som kan ta hand om det som ska slängas. Basplagg som collegetröjor, joggingbyxor och underkläder skänks till härbärgen, däremot inga trasiga kläder.
Emma Eneborg menar att det kommer behöva göras mycket för att få en hållbar second hand marknad på längre sikt.
– Ur miljösynpunkt ska textilier i första hand återanvändas. För att en hållbar utveckling ska bli verklighet behöver återvinningen av textilier utvecklas. Vi ser hellre att de 15 procent som inte kan säljas går till återvinning istället för till förbränning, vilket är det enda alternativet som bjuds idag.
Hållbarhet lönar sig
På Myrorna märker man av den allt snabbare modekonsumtionen som samtidigt får konsekvenser för secondhandförsäljningen.
– Idag kan det ta mellan 1-3 månader från att ett plagg säljs i butik tills det kommer till Myrorna. H&Ms designsamarbeten är ett exempel där man kan se hur snabbt folk konsumerar och tröttnar på kläderna som sedan lämnas hos oss, säger Anna Hammarsten. Hon tycker det är intressant att se vad handeln gör ur miljösynpunkt.
– Tillverkas mer hållbara kläder får de en längre livslängd och kan säljas på Myrorna. Idag får vi in färre skor eftersom kvaliteten har blivit sämre, de håller helt enkelt inte för att säljas vidare.
Social verksamhet
Myrornas utgångspunkt är Frälsningsarméns hundraåriga grundtanke om att Myrorna ska vara en arbetsplats för människor som behöver arbetsträning. Varje vecka kommer 3-5 nya arbetare och vanligast är att stanna 3-6 månader. Trenden visar dock att fler stannar allt längre. Idag finns ett bra samarbete med Haninge Kommun och Arbetsförmedlingen.
– Det skulle vara en dröm att bygga ut den sociala verksamheten och kunna slussa människor vidare till praktik, jobb eller utbildning. Idag har Myrorna tyvärr inte de resurserna, säger Eva Mendy.