Fel att förbjuda avgifter

Svensk Handel och Sveriges Hotell- och Restaurangföretagare anser att Regeringens förslag att förbjuda tilläggsavgifter vid kortköp är ett hot mot både handeln och konsumenterna. Ett förbud leder till högre priser och försvåra vägen mot ett kontantfritt samhälle. Syftet med tilläggsavgifterna är att påverka konsumenterna att välja billigare och effektivare betalkort – inte att kompensera för förlorade intäkter. 
 
Du har säkert varit med om det. Du går in i en liten butik för att snabbt handla en tidning eller godisbit och möts vid kassan av en handskriven skylt som informerar om att du får betala en extra avgift vid kortbetalning under ett visst belopp. Visst kan det kännas irriterande.

Kortavgifterna döljs
Finansmarknadsminister Mats Odell använder förslaget om att slopa tilläggsavgifterna vid kortköp som ett verktyg för att minska kontanthanteringen som är både dyr och ökar rånrisken för landets handlare. Visst kan det då tyckas som ett lovvärt initiativ att du som konsument slipper betala en extra avgift. Tyvärr är det inte så enkelt. Istället döljs de verkliga kostnaderna som du som konsument får betala.

Växande kortavgifter
Problemets kärna är de allt växande kortavgifterna. Avgifter som i slutändan får direkta konsekvenser för din plånbok eftersom handlaren måste höja priserna för att gå runt. För den lilla tobakshandlaren på hörnan blir det exempelvis en ren förlustaffär om du betalar din chokladkaka med kreditkort. Handlaren betalar idag en avgift på cirka 1 – 3 kr + 1,2 – 3 procent av köpesumman för kreditkortsbetalningar. Kostnaden vid betalning med bank- eller debetkort är cirka en krona.

En liten tilläggskostnad på de dyra kreditkortsköpen har visat sig vara ett effektivt sätt att styra valet mot billigare betal- och debetkort som dramatiskt minskar kortkostnaderna. Om fler väljer att betala med dessa kort blir det på sikt en besparing för både konsumenter och handlare. 

Bankerna har idag fri möjlighet att påverka sina kunder till att använda kreditkort, exempelvis genom flygpoäng, fri kredit, förmåner och annat som kunden får ”gratis” när de handlar med kortet. Detta är givetvis inte gratis utan betalas av dig som konsument genom högre priser på alla varor i butiken. I USA kallas det för omvänd Robin Hood effekt då det är höginkomsttagare som ofta har tillgång till kreditkort som gagnas, medan kostnaderna för kredit, poäng och fördelar sprids på alla konsumenter vare sig de betalar med kort eller inte.

Tilläggsavgifter som styrmedel
Som både Riksbanken och Konkurrensverket skriver i sina remissvar är tilläggsavgiften inte en ersättning för kostnader utan ett styrmedel för ökad transparens. Samtidigt blir kunderna informerade om var kostnaderna faktiskt finns bland alla olika betalmedel. Konsumenterna måste få hjälp att välja det betalmedel som är effektivast för dem – och för det krävs transparent prissättning.

Effektivare betalningar skulle innebära kostnadssänkningar på många miljoner kronor per år samtidigt som priserna på produkterna skulle kunna sänkas. Stora handelsföretag skulle spara stora summor – men för den mindre handlaren är frågan om lägre kortavgifter skillnaden mellan att överleva eller gå i konkurs.