På initiativ av regeringen startades för ett år sedan Myndigheten för yrkeshögskolan, för att ge tyngd och kraft åt alla eftergymnasiala yrkesutbildningar utanför högskolan. Utbildningsformen har vuxit och idag erbjuds närmare 1 000 utbildningar som närmare 40 000 elever går på. Ett 50-tal är inriktade mot handeln, exempelvis butiksledning, försäljning, inköp, logistik, butikskommunikation och näthandel.
Steg i rätt riktning
För handeln är denna utveckling ett stort steg i rätt riktning. De flesta av handelns yrken är praktiska, och man sätter stort värde på hög praktisk kompetens och kvalificerat yrkeskunnande. Yrkeshögskolan är ett bra bidrag i den positiva kursomläggningen av svensk utbildningspolitik som har inneburit att yrkesutbildning värderas upp i förhållande till teoretisk utbildning. Det är positivt för näringslivet att arbetsmarknadens behov får ett större inflytande över utbildningsutbudet.
Kvalificerad kompetens fokus
Handelsföretagens fokus är att hitta kvalificerad kompetens. Då är relevanta yrkesutbildningar mycket attraktiva att rekrytera utifrån. Utbildningar som ger utrymme för praktik och specialisering ger större yrkesfärdigher och tränar elevernas kompetens att omsätta kunskaper i praktisk handling. Ofta är det mer värt att än att anställa personer som har djupa teoretiska kunskaper från högskola eller universitet i ryggsäcken.
Svensk Handel jobbar även aktivt mot högskolor och universitet för att få dem att bli mer branschorienterade, och ha större inslag av praktik. Svensk Handel har i samarbete med bland andra Handelshögskolan i Stockholm, Lunds Universitet och Umeå Universitet tagit fram handelsinriktade utbildningar, för att möta framförallt de större handelsföretagens behov av teoretiskt kunnande och analytisk kompetens.
Många utmaningar
Yrkeshögskolan är en ny utbildningsform i Sverige som står inför flera utmaningar innan den lyfter på riktigt. En utmaning rör dimensioneringen. Eftersom utbildningarna ska möta verkliga och viktiga behov krävs ett omfattande analys- och utredningsarbete på nationell, regional och lokal nivå. Mycket görs redan idag, men det kan bli bättre. En annan utmaning rör kännedomen om Yrkeshögskolan i näringslivet, eftersom nyttan med Yrkeshögskolan bygger på att företagen är positiva och engagerade. En utmaning består i att hantera behovet av flexibilitet och förnyelse i kontrast mot behovet av stabilitet och tydlighet i förhållande till yrken, företag och andra utbildningsformer.
Svensk Handel önskar att Myndigheten för Yrkeshögskolan i ökad grad använder näringslivsbegrepp och indelningar. En viktig fråga är synen på den grundläggande definitionen av kunnande. Svensk Handel föreslår en kompetensdefinition som är grundad i arbetslivet: Kompetens är att kunna utföra uppgifter med gott resultat med hjälp av kunskaper, färdigheter och förmågor. Väglett av rätt värderingar.
Fakta
Under årets Almedalsvecka medverkar Svensk Handels vd Dag Klackenberg som moderator för seminariet ”På fredag tar jag examen, på måndag går jag till jobbet”. Diskussionen rör förhållandet mellan utbildningsutbud och efterfrågan på kompetens på arbetsmarknaden. Medverkar gör Wanja Lunby-Wedin, ordförande LO, Annika Lundius, vice VD Svenskt Näringsliv, Anders Flodström, avgående universitetskansler HSV, Jonas Olofsson, forskare och författare, Håkan Sörman, VD SKL och Thobias Lind, studerande vid Yh-utbildning.
Seminariet anordnas av Yh-myndigheten som startade sin verksamhet i juli 2009. Myndighetens syfte är att erbjuda eftergymnasiala utbildningar som ska leda direkt till arbete. Cirka 40 000 elever läser idag yrkesrelaterade utbildningar.
Foto: Gotlands Kommun