Svensk Handel har i ett brev till finansutskottets medlemmar tillsammans med Ikea och H&M tydliggjort sina åsikter om regeringens förslag att förbjuda tilläggsavgifter vid kortköp. Regeringen föreslår att inte implementera art 52.3 i betaltjänstdirektivet som tillåter tilläggskostnader vid kortbetalningar.
– Det kan tyckas vara ett bra initiativ som undviker att konsumenten får betala ännu en kostnad. Tyvärr tillåter det istället att gömma den verkliga kostnaden som konsumenterna får betala, säger Bengt Nilervall som är betalansvarig på Svensk Handel.
Svensk Handel anser att Regeringens proposition för införandet av betaltjänstdirektivet används av Finansministern Mats Odell som ett verktyg för att minska kontanthanteringen.
– Det är lovvärt mål med en förhoppning om färre rån. Men tyvärr har Finansdepartementet inte gjort sina konsekvensanalyser eller lyssnat på tunga remissinstanser som Riksbanken och Konkurrensverket när det har beslutat om vägen framåt, säger Bengt Nilervall.
Som både Riksbanken och Konkurrensverket skriver i sina remissvar är tilläggskostnaden inte en ersättning för kostnader utan ett styrmedel som ska öka transparensen och ge konsumenten information om var kostnaderna faktiskt finns bland alla olika betalmedel. Samtidigt ska konsumenten få hjälp att välja bort kreditkort till förmån för effektivare debetkort.
Sänk avgiften för småköp
Ett stort problem för handeln är att småköpen ofta blir en dyr historia. En kopp kaffe som betalas med kreditkort blir exempelvis en ren förlust för handlaren. Det naturliga steget för att driva på en minskning av kontanthantering är att sänka avgifterna för småköp med kort. Idag är de flesta kontantköp under 100 kronor och kan ersättas med kort under förutsättning att korten blev kostnadseffektivare än kontanter.
– Det föreslagna förbudet försvårar vägen mot ett kontantfritt samhälle, säger Bengt Nilervall.
Kreditkort missgynnar handeln
Bankerna har idag fri möjlighet att påverka sina kunder till att använda kreditkort, exempelvis genom flygpoäng, förmåner och annat som kunden får ”gratis” när de handlar med kortet.
– Detta är givetvis inte gratis utan betalas genom högre priser på varorna i butiken, säger Bengt Nilervall.
I USA kallas det för omvänd Robin Hood effekt då det är höginkomsttagare som ofta har tillgång till kreditkort som gagnas, medan kostnaderna för poäng och fördelar sprids på alla konsumenter vare sig de betalar med kort eller inte.
Svensk Handel föreslår följande åtgärder:
- Motionera för att Art 52.3 införs i betaltjänstdirektivet för att förstärka konkurrensen mellan betalmedel och öka effektiviteten i betalsystemet.
- Tillåt tilläggsavgifter som ett styrmedel för effektivare, transparanta kortbetalningar och färre kontanter.
- Utarbeta klara riktlinjer för hur handeln och banker ska agera för bästa konsumentnytta.
Fakta
Betaltjänstdirektivet, eller PSD (Payment Services Directive) syftar till att göra betalningar på den europeiska marknaden enklare och mer kostnadseffektiva för kunden. Direktivet trädde i kraft 1 november 2009 och gäller samtliga banker och institut inom EU och även inom övriga EES-länder efter att de antagit direktivet.