Tillverka en spade och du blir hjälte. Ditt företag ger arbete åt människor och staten får intäkter. Sälj samma spade och du blir en fördyrande mellanhand .
Den bilden av handeln lever tyvärr kvar hos många makthavare.
Ändå har en dramatisk förändring av handelns roll skett de senaste decennierna. Handeln är inte längre bara tillverkarens förlängda arm för att få ut varor. Vi lyssnar på konsumenternas önskemål. Sedan designar vi, tillverkar och säljer produkter. Sådan är verkligheten hos många fler än rikskändisarna Ikea och H&M.
Men allt fungerar inte smärtfritt i vår näring, trots att handelns betydelse för
Sveriges ekonomi och tillväxt ökat. Konsumenterna spenderar 30 procent av sina disponibla inkomster i detaljhandeln, som i fjol bidrog med 70 miljarder i momspengar till staten. Parti- och detaljhandeln sysselsätter totalt cirka en halv miljon människor.
På handelns önskelista julen 2010 finns tio klappar, som skulle förbättra våra villkor. Åtgärderna kan skapa fler jobb, bidra till bättre tillväxt och ge konsumenterna det utbud och den service de vill ha.
Justitieministern: Skärp lagen kring rån och hjälp oss ha välkomnande butiker.
Brottsligheten mot handeln har blivit ett samhällsproblem. Vi vill att alla rån ska klassas som grova och att unga butiksrånare ska stoppas i tid genom att polisen och övriga samhällsinstanser samarbetar. Snatteri är stöld och ska också heta just det.
Yttrande- och demonstrationsfrihet är viktiga demokratiska rättigheter. Men det finns aktivister som stör vår verksamhet och gör att kunderna inte känner sig välkomna. Ge polisen möjlighet att bättre ingripa mot dem som inskränker vår frihet att driva företag.
LO och Handels: Låt detaljhandeln få bemanna mest när kunderna är flest.
Hotet om lagstiftning om rätt till heltid verkar vara undanröjt, men fortfarande vill facken att alla som vill, ska erbjudas heltidsanställning. Svensk Handels undersökningar visar att alla de som idag arbetar i butikerna dessvärre inte skulle kunna få behålla sina anställningar om arbetstiden utökas till heltid för alla. Kunderna skulle samtidigt få sämre service under tider när de kan och vill handla. Det är under försäljningstopparna som handeln bemannar med flest personer.
Infrastrukturministern: Bygg bort flaskhalsarna.
Handeln och konsumenterna vill ha sina varor snabbt och smidigt, men det finns hinder och vi kan lätt se flaskhalsarna . Viktigast för att öka kapaciteten för hela godsstråket genom Bergslagen, Bergslagsbanan/Väster om Vänern, är att få dubbelspår på sträckan Hallsberg – Mjölby och på Hamnbanan samt att bygga en ny Marieholmsbro till Göteborgs Hamn.
Finansmarknadsministern: Medverka till transparens på kortmarknaden.
För att skapa bra och effektiva kortbetalningar för konsumenter, handel och samhället i stort krävs att kortbetalningsmarknaden är transparent i fråga om kostnader och att riktig konkurrens råder. Så är det inte idag vilket hämmar utvecklingen och effektiviteten. Ta också ett grepp om säkerheten vid kortbetalningar. Ingen tar idag ansvar för effekterna när driftstopp gör att betalningar med kort inte kan göras.
Kemikalieinspektionen, Konsumentverket och Naturvårdsverket: Samordna er information.
Miljölagstiftningen är krånglig med många och snåriga regler. Det är svårt att få grepp om vad som gäller. Olika myndigheter har dessutom egna specifika regler för samma vara. Det gäller bland annat vilka kemikalier som är tillåtna. Ta fram enkel och tydlig information.
Skatteverket: Se till att syftet med kassaregisterlagen verkställs.
I dag har cirka 70 000 företagare anmält att man har certifierade kassor, men Skatteverket har fortfarande efter ett år inte koll på hur många som egentligen berörs. Det är inte rättvist mot dem som investerat och gjort rätt. Att torg- och marknadshandeln inte omfattas av lagen, är dessutom ett hån mot seriösa företag. Samma spelregler för alla ska gälla.
EU-ministern: Ryt till om blankettraseriet
Intrastat-redovisningen för köp mellan medlemsländerna inom EU är krånglig och tidsödande. Det är nästan löjeväckande när en modehandlare för en tröjleverans hon tar emot, ska fylla i med vilket transportslag tröjorna kom till Sverige, vad de kostar och hur mycket de väger. Företagens administrativa börda måste minskas.
Utbildningministern: Ge handeln eget gymnasieprogram och handelsforskningen mer medel.
Dela på handel och administration i gymnasiets nya HA-program. Det skulle ge handelseleverna mer färdigutbildning och fördjupad yrkeskompetens så att de får en rakare väg till arbete.
Handelsforskningen får en oproportionerligt liten andel av de statliga forskningsanslagen. Vinnova och Formas saknar medel till innovationer och forskning för handelsutveckling. Parterna på arbetsmarknaden har redan gjort sitt genom att Svensk Handel, Arbetsgivarföreningen KFO, Akademikerförbunden, Handelsanställdas förbund och Unionen bildat kollektivavtalsstiftelsen Handelns Utvecklingsråd. Årligen betalar vi ut 15 miljoner kronor till forskningsprojekt om handel.
Kommunpolitiker: Snabba på processerna för stadsförnyelse.
I dag är tempot i stadsförnyelsen för lågt och det finns för få visioner. Därför måste kommunerna arbeta för att stimulera handelns utvecklingsplaner i stället för att stjälpa eller förhala satsningar. Ta snabbt fram riktiga handelsplaner i alla kommuner.
Fastighetsägare: Värna långsiktiga relationer med lokalhyresgäster.
Andelen fastighetsägare som ser sitt fastighetsbestånd som en finansiell placering har ökat. Hyresavtalen har blivit krångligare och allt fler kostnader vältras över på hyresgästen. För att handelsföretagen ska kunna utvecklas, måste fastighetsägarna värna lokalhyresgästerna, vara långsiktiga och ha vettiga avtalsvillkor.