På svenskhandel.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vidare används cookies för att med hjälp av Google Analytics, Facebook  och andra verktyg mäta antalet besökarna på vår webbplats och ta fram statistik och analyser över hur sajten används samt rikta marknadsföring om vårt arbete till dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Läs mer om cookies här

Publicerad: 2015.02.25  •  
Senast uppdaterad: 2015.03.02

”Hård prispress i digital värld håller inflationen nere”

REPLIK. Riksbankens jakt på tvåprocentsmålet kan slå ut många företag. I den digitala världens hårda konkurrens ser vi inga egentliga möjligheter att höja priserna. Vi menar att Riksbanken måste studera digitaliseringens konsekvenser för att bättre förstå företagens prissättning, skriver chefsekonomerna vid Svensk Handel och Teknikföretagen på DN Debatt.

Riksbankens direktion poängterar på DN Debatt att ”pris- och lönebildningen mår bra av stabilitet och förutsägbarhet”. Problemet uppstår när man likställer detta med ett inflationsmål på två procent oaktat om det framstår som realistiskt eller ej. Man vill nu med hjälp av höjda importpriser få fart på inflationen. Problemet med en sådan politik är att den riskerar att stjälpa snarare än att hjälpa många svenska företag.

En av orsakerna till den uteblivna inflationen är att handeln, vars prissättning förklarar storleksordningen en tredjedel av inflationen, inte kan höja priserna. Till detta finns det flera förklaringar. Ett ökat antal lågpriskoncept, nya butiksformat, teknisk innovation, digitalisering och hård konkurrens är några av de viktigaste.

Att prisökningarna i handeln numera är obefintliga är inte ett bevis på att ekonomin går på lågvarv, tvärtom har aktiviteten här aldrig varit högre. Men i en alltmer digitaliserad värld arbetar företag för att sälja sina varor och tjänster till ett så lågt pris som möjligt. Inom livsmedelshandeln har visserligen mindre prishöjningar varit möjliga medan priserna i andra delar av handeln, som exempelvis elektronik- och klädhandeln, sjunkit. Många konsumenter har helt enkelt kunnat ta del av ett ökat utbud av allt större och plattare tv-apparater till ett allt lägre pris.

Blickar vi framåt ser vi inga egentliga möjligheter till prisökningar i handeln eftersom dagens konsumenter tittar i sin mobiltelefon och jämför priserna innan man handlar. Har du som företag inte rätt pris är du snabbt utan kunder. En snabbt växande global konkurrens är redan här, ett av fem paket som distribueras kommer från utlandet. Lågprisaktörer som Zalando, Alibaba och Amazon pressar priserna nedåt.

Handeln lever alltmer under samma villkor som exportindustrin där det är den internationella konkurrenskraften och förmågan att öka produktiviteten som avgör framgången. Det handlar om att kunna erbjuda bättre varor och tjänster till ett för kunden lägre pris. Löneökningar riskerar i denna tillvaro att fälla många företag som inte kan kompensera sig för ökade import- och lönekostnader genom högre priser. Riksbankens jakt på två procents inflation riskerar bli en utslagning av företag med lägre service, öppettider och tillgänglighet för konsumenten som följd och utan att detta leder till att inflationen stiger.

Vi tror att Riksbanken bland annat måste studera digitaliseringens konsekvenser närmare för att bättre förstå företagens prissättning. Vi vill ha en avtalsrörelse som går i takt med och bygger på verkliga förutsättningar som förbättrar möjligheterna för svenska företag att konkurrera. När kartan och verkligheten skiljer sig brukar det vara klokt att välja verkligheten.

Källa: DN Debatt - 2015.02.25

Kommentarer (0)