På svenskhandel.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Läs mer om cookies här

Publicerad: 2015.04.20  •  
Senast uppdaterad: 2015.04.21

Rabatten ger ungdomsjobb – inte mer vinst​

Handels välkomnade regeringens höjning av ungdomsarbetsgivaravgiften med ett svidande uttalande om att handlarna nu kan sluta att tigga skattepengar. ”Det handlar inte om vinster – det handlar om ungdomsjobb”, skriver Jonas Arnberg och Pär Bygdeson i Tidningen Market

"Jag hoppas att branschen nu kan sluta tigga pengar från skattebetalarna bara för att höja sin egen lönsamhet." Med den kommentaren välkomnar Handelsanställdas förbunds chefsekonom Stefan Carlén regeringens straffskatt på unga, som införs den första augusti i år.

Det är synd att Handelsanställdas förbund väljer att göra frågan om höjda arbetsgivaravgifter till en fråga om vinst. För oss handlar frågan om ungdomsarbetslösheten och hur vi i handeln ska kunna fortsätta att ta emot så många ungdomar som möjligt.

I dag sysselsätter handeln knappt 500 000 människor och branschen betalar in mer än 200 miljarder kronor till staten genom olika skatter. I detta perspektiv är handelns samlade vinst på uppskattningsvis 20 miljarder kronor blygsam. Handeln anställer också flest unga och människor med svag ställning på den svenska arbetsmarknaden.

Att få handelns företag att anställa är nyckeln till att lösa två av Sveriges största utmaningar; ungdomsjobb och integration. När regeringen nu väljer att höja arbetsgivaravgifterna ökar kostnaden med cirka 45 000 kronor per anställd under 26 år. Sedan sänkningen av arbetsgivaravgifterna genomfördes har det enligt SCB skapats knappt 100 000 nya jobb för unga. Samtidigt har vinsterna pressats för många handelsföretag.

E-handel, internationalisering och digitalisering förändrar snabbt handelns förutsättningar. I korthet innebär denna att priset mot konsument inte höjs och att vinstmarginalerna pressas. Faktum, enligt SCB:s prisstatistik, är att handeln inte har höjt priset mot konsument sedan år 2002. Detta i en tillvaro där kostnadsökningarna är många. För att ta upp några kan högre hyror, högre löner, högre arbetsgivaravgifter och högre importpriser nämnas. Denna ohållbara situation medför att näringslivets högsta konkursutsatthet återfinns inom handeln och att handelns företag blir färre men större. Cirka 60 000 handelsföretag står helt utan vinst.

Frågan om arbetsgivaravgifterna för unga gäller inte handelns vinster, det gäller ungdomsjobb. Jobb som kan ge ungdomar en första fot in på arbetsmarknaden, jobb som höjer servicen för kunderna, jobb som avlastar en hårt konkur-
rensutsatt handel, jobb som lyfter skatteintäkter, nystartade företag och landsbygd. Höj inte priset på framtiden, det kan komma att bli mycket dyrbart för Sverige!

Jonas Arnberg, chefsekonom Svensk Handel 
Pär Bygdeson, vd Livsmedelshandlarna

Källa: Market - 2015.04.17

Kommentarer (0)