På svenskhandel.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Läs mer om cookies här

Publicerad: 2016.03.09  •  
Senast uppdaterad: 2016.03.09

Debattduell: Höga ingångslöner slår ut svaga grupper på arbetsmarknaden – sanning eller myt?

Jonas Arnberg. vs. Scocco. Hur ska vi få in fler på den svenska arbetsmarknaden? Är ingångslönerna för höga? Är de för låga? Slår de ut svaga grupper på arbetsmarknaden? Chefsekonomerna Jonas Arnberg på Svensk Handel och Sandro Scocco på Arena Idé debatterar frågan om ingångslönerna på den svenska arbetsmarknaden. 

Jonas Arnberg, Chefsekonom på Svensk Handel 

Högre ingångslöner leder till färre jobb

Utvecklingen på svensk arbetsmarknad präglas av att kostnaderna för enklare jobb succesivt ökat under längre tid. Arbeten utan krav på utbildning eller erfarenhet har därför rationaliserats, effektiviserats och automatiserats bort till förmån för arbeten högre upp i förädlingskedjan. En följd av detta är att svagare grupper på arbetsmarknaden, utan viljan eller möjlighet att utbilda sig till dessa mer högproduktiva yrken, får svårare att ta plats.

Många handelsföretag rapporterar om att det är svårare idag att rekrytera yngre medarbetare med rätt kompetens, än det var tidigare. De sänkta arbetsgivaravgifterna var ett försök att lösa denna utmaning och det resulterade också i att ungdomarnas andel av handelsarbetsmarknaden ökade. Reformen var således framgångsrik ur ett handelsperspektiv.

Med flyktingkrisen adderas ytterligare en dimension till den svenska arbetsmarknadens problem och vi får en allt större grupp människor som står utanför arbetsmarknaden. Förvisso är utbildning en viktig insats för att kunna anpassa de utsatta grupperna till dagens krav på arbetsmarknad men att tro att det räcker är att stoppa huvudet i sanden.

Bland annat mot den här bakgrunden vill Svensk Handel frysa ingångslönerna. Det betyder att lönen för en nyanställd är densamma som under det senaste året, 19 739 kronor i månaden i grundlön. Det är en bra lön med tanke på att ingen arbetslivserfarenhet eller utbildning krävs. Dessutom ansåg båda parter att den var bra för ett år sedan och efter det har inflation stått still, en nyanställd på denna lön har alltså samma levnadsstandard som tidigare.

Handeln är en av få näringar som fortfarande kan erbjuda vissa enklare anställningar, som inte kräver utbildning eller erfarenhet. Dessa arbeten bör vi vara rädda om.Konjunkturinstitutet och Migrationsverket konstaterar också att högre ingångslöner riskerar att vara skadlig för jobbtillväxten. 

“Konjunkturinstitutet och Migrationsverket konstaterar också att högre ingångslöner riskerar att vara skadlig för jobbtillväxten.”

Dessutom finns gott om forskning som visar att höjda lägstalöner slår extra hårt mot just de mest utsatta grupperna.

Högre ingångslöner kommer att resultera i färre jobb, färre arbetade timmar, tightare scheman, lägre kundservice och ge branschen lägre status. Frysta ingångslöner kommer att skapa ett flöde in på arbetsmarknaden och därigenom avlasta befintlig personal, och dessutom spara staten en rejäl kostnad. En arbetslös ungdom kostar samhället cirka 100 000 kronor medan en anställd till handelns ingångslön genererar cirka 120 000 kronor i intäkter till samhället. Ekvationen borde vara enkel.

Sandro Scocco, chefsekonom på tankesmedjan Arena Idé 

Anpassa individen efter jobben – inte tvärtom

Idén med sänkta lägstalöner är inte komplicerad. De som i huvudsak är arbetslösa är de med sämst utbildning och kvalifikationer. För att få in dessa på arbetsmarknaden måste priset på deras arbete sänkas, annars vill ingen anställa dem. Vi måste därför ha fler ”enkla jobb”. Här infinner sig dock ett par frågor:

  1. Beror arbetslöshetens sammansättning (många lågutbildade och utlandsfödda) på för höga lägstalöner?
  2. Skulle lägre lägstalöner ge en totalt lägre arbetslöshet?
  3. Skulle dramatiskt lägre lägstalöner leda till att lägre arbetslöshet bland nyanlända?

1. Nej, på en fungerande marknad kommer alltid arbetsgivarna välja den bästa arbetskraften de kan få tag på till given lön. När arbetslösheten är hög kommer många som egentligen klarar mer avancerade jobb att söka mindre kvalificerade jobb, helt enkelt därför de blivit utkonkurrerade på deras egentliga kvalifikationsnivå. Svenskt Näringsliv har själva skattat att cirka 300 000 personer jobbar i dag med jobb de är överkvalificerade för. Oavsett nivån på lägstalönerna kommer de med sämst kvalifikationer utgöra en stor del av de arbetslösa (egentligen märkligt att påstå något annat). Av det går det inte att dra slutsaten att det inte finns jobb de kan utföra på marknadsvillkor om arbetslösheten var lägre.1.

2. Nej, i metastudier (där ett mycket stort antal studier ingår) konstateras att effekten av sänkta lägsta löner är obefintlig på arbetslöshetsnivån. I en genomgång av forskningsläget konstaterade även Center For Economic Policy Research (CEPR 2013) att en sammanlagd bedömning pekar på en mycket liten eller ingen effekt på sysselsättningen. Praktiska försök med att sänka lönekostnaderna har också varit i linje med dessa resultat. Sänkningen av exempelvis lönekostnaderna för ungdomar och sänkningen av restaurangmomsen kostade enligt IFAU cirka 1,5 miljoner per jobb och gav en mycket liten sysselsättningseffekt. I Tyskland har man också försökt stimulera fram enkla jobb med så kallade mini-jobs. En lön på cirka 4500 kronor befriades helt från inkomstskatt (subventionerade). Mini-jobs har dock främst blivit ett extrajobb för hemmafruar (35%), studenter (20%) och pensionärer (22%). Endast 11 procent av de som har mini-jobs var arbetslösa (Fores 2016). Mini-jobs har framför allt används till att ta hand om produktionstoppar i befintliga verksamheter, alltså inga ”nya” lågkvalificerade jobb. När en pensionär tar passet i kassan på mataffären mellan kl. 17-19 (för lägre lön) är det framför allt en undanträngning av vanliga jobb och anställda.

3. Ja, men när det gäller de förslag om drastiska sänkningar av lägstalönerna för nyanlända (Finanspolitiska rådet och SN:s Arbetsmarknadsekonomiska råd) skulle de i likhet med mini-jobsen i huvudsak vara en undanträngning av de som idag har jobb på marknadsvillkor. Det skulle öka arbetslösheten i grupper som har bättre kvalifikationer och generellt pressa lönerna nedåt. Att försöka tvinga fram en sådan förändring till höga statsfinansiella och sociala kostnader är inte försvarbart, annat än i ett ideologiskt sammanhang.

“En strategi för tillväxt måste bygga på att anpassa individen efter jobben – och inte tvärtom. Det är att backa in i framtiden.”

Att möta den låga kunskapsnivån hos arbetslösa och nyanlända med att anpassa jobben kommer långsiktigt att skada både tillväxt och produktivitet. Sverige har enligt OECD visat att det går att relativt snabbt höja kunskapsnivån. Det uppdraget ligger på skolan och arbetsmarknadspolitiken och även om det inom dessa områden finns behov av stora reformer, finns ingen anledning att ändra på uppdraget. En strategi för tillväxt måste bygga på att anpassa individen efter jobben – och inte tvärtom. Det är att backa in i framtiden.

Källa: Handelsnytt

Kommentarer (0)