På svenskhandel.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Läs mer om cookies här

Publicerad: 2016.11.02  •  
Senast uppdaterad: 2016.11.02
  •   1

Näringslivsorganisationer: Ett slag mot alla företag

Regeringens välfärdsutredning berör i förlängningen alla företag. Idén att reglera lönsamhet och produktivitet är framdriven av en ytterkantspolitik. Nästa steg kan bli en vinstbegränsning för andra företag som levererar till offentlig sektor, som byggföretag och it-bolag, varnar sju näringslivsorganisationer.

I nästa vecka presenterar regeringens välfärdsutredning sina förslag. Det är redan känt att utredningen, som leds av Ilmar Reepalu, föreslår allvarliga försämringar för välfärdsföretag. Om förslagen blir verklighet kommer de att skada hundratusentals kunder, medarbetare och ägare i välfungerande, seriösa företag.

Detta är inte en fråga som bara rör företagen inom välfärden. Det är ett slag mot hela den svenska företagsamheten, en ideologisk attack mot grundprinciperna för ett fritt näringsliv och i förlängningen även på välstånd och välfärd.

Bakom förslagen verkar ligga en oförmåga eller ovilja att förstå hur företag fungerar, vilka drivkrafter de har, och hur lönsamhet bidrar till effektivitet och utveckling.

Lönsamhet är en signal till befintliga företag att göra ytterligare investeringar och satsningar. Just detta är en av de mest centrala välståndsskapande krafterna i samhället: förmågan och drivkraften att göra mer av det som fungerar bra.

Många av Sveriges mest framgångsrika skol-, vård- och omsorgsföretag arbetar just så. De försöker ständigt hitta förbättringar i arbetsmetoder och organisation, men också sprida det som visat sig framgångsrikt. Resultatet blir nöjdare kunder och medarbetare – och ökad valfrihet för fler.

Det är just detta utredningen vill begränsa. Den vill göra det närmast omöjligt att starta en ny skola. Inte för att skolan skulle bli dålig eller dyr, utan för att den kan bli för populär och för effektiv.

Lönsamhet är också en signal till andra företag och entreprenörer att söka sig till ett område för att ytterligare utveckla det. Med en lönsamhetsreglering förstörs denna mekanism. Resultatet blir ett politiskt innovationsförbud med lägre investeringar och färre innovationer på områden där de behövs som mest – i vår gemensamma välfärd.

Ytterligare ett hot är att om ideologiskt definierade ”övervinster” i välfärdssektorn regleras så kan nästa steg mycket väl bli motsvarande regleringar för fler företag. Vilka vinster ska de företag som sköter kollektivtrafiken få göra? De som bygger vägar, skolor och ålderdomshem? De som säljer it-system till myndigheter?

Regeringen vet att ett uttryckligt förbud mot privata företag inom vård, skola och omsorg är politiskt omöjligt. Hundratusentals elever, föräldrar, patienter, boende, anhöriga och medarbetare skulle i ett slag vända sig emot den om företagande i välfärden uttryckligen förbjöds.

Så i stället för att hugga huvudet av välfärdsföretagen så stryper regeringen dem långsamt. Men med företagen dör även valfriheten. Den förutsätter att det finns entreprenörer som söker sig till vård, skola och omsorg. Om företagandet som verksamhetsform regleras bort, eller på annat sätt missgynnas, blir företagen färre. Mångfalden försvinner och med den även den valfrihet som ger människor egenmakt i välfärden.

Hela resonemanget bakom vinstbegränsningar bottnar i en föreställning om att det inte finns några möjligheter till förbättringar inom skola och omsorg. Samma pengar förväntas alltid ge samma resultat. Frågan om hur vi använder våra resurser hamnar helt i skuggan av hur vi kan tillföra mer resurser. I resonemanget ligger därför implicit att skatterna kommer att höjas ytterligare.

Fakta är att det finns betydande produktivitetsskillnader i den offentligfinansierade tjänstesektorn. Den helt överskuggande vägen till lönsamhet för svenska välfärdsföretag handlar om att höja produktiviteten med bibehållen eller förstärkt kvalitet.

Det är här regeringen borde ha sitt fokus: Hur drar vi maximal nytta av företagande i offentlig verksamhet? Hur får vi näringslivets förmåga till innovation och produktivitetsutveckling att arbeta för skattebetalarna?

Om mångfalden och konkurrensen minskar kommer det att kosta skattebetalarna och samhället oändligt mycket mer än de intäkter som teoretiskt framräknade gränser för ”övervinster” kan ge.

Förslaget att med lagar reglera lönsamhet för välfärdsföretag är en fråga som berör alla företag i Sverige. Det vore ett principgenombrott, framdrivet av en ytterkant i svensk politik och grundad i bristande insikt om företagens betydelse.

Resultatet skulle bli mindre mångfald och valfrihet för svenska elever, patienter och vårdtagare. Samtidigt skulle innovation och förnyelse strypas i de sektorer som behöver dem allra mest. Därför säger det svenska näringslivet nej till förslaget.

Mattias Dahl, vd, Transportföretagen
Anna-Karin Hatt, vd, Almega
Per Hidesten, vd, Industriarbetsgivarna
Karin Johansson, vd, Svensk Handel
Carola Lemne, vd, Svenskt Näringsliv
Ola Månsson, vd, Sveriges Byggindustrier
Klas Wåhlberg, vd, Teknikföretagen

 

Källa: Di.se - 2016.11.02

Kommentarer (1)

Kommentar skapad 2017-02-24 15:19
24 feb 2017 kl 15:19

Hej! Jag är intresserad om att veta hur svensk handel arbetar med innovationer. Vet ni möjligtvis någon artikel eller liknande som beskriver detta? Då menar svensk handel överlag. Tack på förhand
Nathalie