På svenskhandel.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Läs mer om cookies här

Publicerad: 2016.01.25  •  
Senast uppdaterad: 2016.01.25

Frys ingångslönerna

Arbetsmarknadens parter måste ha ett gemensamt mål: att få fler personer i arbete. Att fler arbetar bidrar till god integration, sänkt arbetslöshet, intäkter i form av skatter och till att Sverige är och förblir internationellt konkurrenskraftigt. Det tjänar alla på.

Att arbetsgivares kostnad för att anställa spelar roll för hur många som får jobb är givet. Arbetskraftsbehovet och tillgången till rätt arbetskraft är andra faktorer som spelar in. För att inte höja trösklarna ännu mer för alla som står utanför arbetsmarknaden måste ingångslönerna frysas under nästa avtalsperiod.

Ingångslön är den lön du får när du inte tidigare har haft ett arbete och står utanför arbetsmarknaden. I dag är ingångslönerna så höga att de inte enbart fungerar som ingångslöner. Även personer som har erfarenhet och utbildning får i dag oftast ingångslönenivån när de får ett nytt jobb. Det är inte meningen.

I Sverige finns inga lagstadgade minimilöner. Parterna på arbetsmarknaden ska själva ta det ansvaret. Ansvaret handlar dels om att värna goda arbetsvillkor och dels om att ta ett övergripande ansvar för Sveriges ekonomi, så att ytterligare jobb inte försvinner.

Facken brukar hävda att lägre ingångslöner leder till lönedumpning och ökad fattigdom. Ingen strävar efter ett samhälle där det krävs två eller tre jobb för att överleva på sin lön. Frysta redan höga ingångslöner skulle varken leda till ett sådant samhälle eller till fattigdom. Däremot kan höjda ingångslöner leda till fattigdom för alla som står utanför arbetsmarknaden.

Att ingångslönerna har höjts kraftigt under senare år har främst gått ut över unga och oerfarna som står utanför arbetsmarknaden som har fått svårare att få ett jobb. En oerfaren 19-åring får idag en ingångslön på drygt 21 500 inklusive ob-ersättning. Det kan knappast kallas lönedumping.

Sänkta trösklar är inte samma sak som sänkta villkor. Det är viktigt att framhålla. Sänkta trösklar ger fler jobb. Det möjliggör också ökad lönespridning, det vill säga en möjlighet att göra lönekarriär i handeln. Handelns attraktionskraft som arbetsgivare skulle därigenom kunna höjas och det skulle bli lättare behålla kompetent personal. Men då kan priset på det första jobbet inte vara för högt. 

Karin Johansson, vd, Svensk Handel

Källa: Handelsnytt. Publicerad 25 januari 2016.

Kommentarer (0)