På svenskhandel.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Läs mer om cookies här

Publicerad: 2016.12.21  •  
Senast uppdaterad: 2016.12.21

Våra företag drabbas när yrkesämnen plockas bort

Gymnasieutredningen är sedan några veckor ute på remiss. Flera förslag berör direkt yrkesutbildningarna och därmed våra företags kompetensförsörjning. Utredaren har gjort ett gott jobb, men direktiven har i flera fall varit både för snäva och haft fel fokus. Vi är därför väldigt oroade över förslaget och risken är att eleverna står sämre rustade för att skaffa sig sitt första jobb samt utvecklas i sitt yrkesliv. Att nästan samtliga branschorganisationer saknas på remisslistan spär på vår oro ytterligare.

Det som oroar oss mest är Gymnasieutredningens förslag att teoretiska ämnen läggs in på bekostnad av yrkesämnen samt att gymnasiearbetet, som ska visa att eleverna är förberedda för den valda yrkesutgången, föreslås bli poänglöst. En enkel lösning är istället att utöka yrkesprogrammen till 2800 poäng. På så sätt får eleven välja om han eller hon vill läsa till grundläggande högskolebehörighet eller fler yrkeskurser. Vi ser gärna att elever läser den svenska och engelska som krävs för högskolebehörighet. Inte primärt för behörighetens skull, utan för att de här ämnena är viktiga för elevernas framtid. Däremot vill vi inte att de går ut över elevernas möjlighet att läsa tillräckligt med yrkeskurser. Företagen behöver yrkesskickliga personer, inte någon som nästan är svetsare, kock, snickare, elektriker, chaufför, osv.

Gymnasieskolan som helhet behöver bli mer flexibel, både vad gäller innehåll och längd. För att kvaliteten på yrkesprogrammen ska vara hög är företags och branschers involvering avgörande, men då krävs det att vi tror på utbildningarna. Det är endast fem år sedan yrkesexamen infördes, det vore mycket olyckligt att göra yrkesprogrammen yrkesförberedande igen. I det här sammanhanget är det också viktigt att påpeka att de nationella programråden behöver utvecklas och kraftigt förbättras. Skolverket behöver bli bättre på att ta till vara på branschernas kunskap om vad som krävs inom de olika yrkena.

Gymnasiearbetet har stor utvecklingspotential och är branschernas enda sätt att kvalitetssäkra examensmålen. Det är därför oroväckande att poängen på gymnasiearbetet föreslås tas bort. Gymnasiearbetet ska visa hur väl rustad eleven är för framtiden, både vad gäller praktiska och teoretiska yrkeskunskaper. Det kommer att behöva se olika ut på olika program, men gemensamt är att det behöver avsättas tid och resurser för att genomföra det. Därför prioriterar vi gymnasiearbetet och yrkeskurser framför ett obligatoriskt estetiskt ämne. Däremot ser vi gärna ett estetiskt ämne, som inte är poängsatt men, är anpassat utifrån respektive yrkesprogram som kan löpa som en röd tråd genom gymnasieskolan.

Gymnasieskolans yrkesprogram är avgörande för företagens kompetensförsörjning. Majoriteten av företagen har också svårt att rekrytera personer med den kompetensen. Det beror dels på att det saknas personer med rätt utbildning och dels på att kvaliteten och relevansen i de utbildningar som finns inte är tillräckliga. Nästan var fjärde företag som är i behov av kompetens från gymnasiets yrkesprogram menar att utbildningen motsvarar de behov företaget har ganska eller mycket dåligt. En majoritet av företagen menar att det beror på för låg kvalitet i de praktiska momenten. I detta läge vore det förödande att minska omfattningen av yrkesämnen på yrkesprogrammen.

Yrkesprogrammens kvalitet, status och attraktionskraft måste öka, men det ena går inte att göra på bekostnad av det andra. Svenskt Näringsliv, LO och regeringen har utnämnt 2016 till Yrkesutbildningens år. Vi hade hoppats på ett bättre slut på året och räknar med en betydlig bättre start på nästa år. Vi uppmanar regeringen att samarbeta med branscherna för att skapa förutsättningar för yrkesutbildning som kan ge våra unga jobb!

Jens Albrektsson, chef kompetens och utbildning, Installatörsföretagen

Fredrik Gunnarsson, ansvarig kompetensförsörjning, Industriarbetsgivarna

Greta Hjortzberg, ansvarig kompetensförsörjning, Ikem

Caj Luoma, chef utbildning och arbetsmarknad, Transportföretagen

Torgny Martinsson, tf verksamhetsansvarig för kompetensförsörjning, Teknikföretagen

Kristine Persson, expert arbetsmarknad och kompetensförsörjning, Skogs- och lantarbetsgivareförbundet

Helen Rönnholm, näringspolitisk expert, Svensk Handel

Henrik Smedmark, ansvarig utbildning och kompetensförsörjning, Trä- och möbelföretagen och Grafiska företagen

Karin Thapper, ansvarig utbildning och kompetensförsörjning, Livsmedelsföretagen

Peter Thomelius, utbildnings- och HR-chef, Visita

Lars Tullstedt, ansvarig kompetensförsörjning, Sveriges Byggindustrier

Källa: Dagens Samhälle 21 december 2016

Kommentarer (0)