På svenskhandel.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Läs mer om cookies här

Publicerad: 2017.01.26  •  
Senast uppdaterad: 2017.01.26

Så måste handeln möta utmaningarna

För att handeln ska klara den omställning som digitalisering och globalisering medför krävs frysta ingångslöner, respekt för märket och modernisering av avtal för e-handel och lager. Det skriver Karin Johansson, vd Svensk Handel, i en debattartikel om kraven i årets avtalsrörelse.

De dramatiska förändringar som ökad konkurrens och digitalisering för med sig för handeln innebär konsekvenser för den avtalsrörelse vi nu går in i. Handeln kommer att öka, framför allt på nätet och från utlandet – men jobben och företagen kommer att bli färre. Det är en verklighet som såväl politiker som vi parter på arbetsmarknaden måste förhålla oss till.

I dag växlar Svensk Handel och Handelsanställdas förbund krav inför den stundande avtalsrörelsen. Vi har nu chansen att se till att handeln får förutsättningar att klara omställningen som digitalisering och globalisering medför och att handeln även fortsatt tillåts vara en attraktiv bransch som fortsätter att leverera jobb och tillväxt.

Den snabbt växande näthandeln förändrar handeln i en snabbare takt än tidigare och med konsumenten i förarsätet. Handeln kommer att förändras snabbare de närmaste tio åren än vad vi sett de senaste femtio.

Konsumenters beteende och krav har kraftigt förändrats. Möjligheterna att jämföra priser och att köpa varan där den är billigast – om så från utlandet – har ökat. Kunden som klickar hem en vara på nätet förväntar sig att varan ska levereras hem, gärna nästkommande dag. Utländska bolag etablerar sig snabbt och enkelt på den svenska marknaden. Antalet europeiska företag som säljer varor via nätet till svenska konsumenter har ökat från 12 till 489 bara mellan 2009 och 2016.

Många företag kommer att behöva stänga butiken. Många av de som blir kvar kommer för att klara den hårdare konkurrenssituationen att bli större. Sannolikt kommer många lager automatiseras och flyttas utomlands för att klara av att hålla låga priser samtidigt som kostnaderna för att anställa i Sverige ökar.

Vinstmarginalerna inom handeln är nere på historiskt låga nivåer. Detta trots att försäljningen ökar. Branschens verklighet är att tre handelsföretag om dagen går i konkurs.

Mot bakgrund av den nya verklighet som handeln står inför kräver Svensk Handel i årets avtalsrörelse bland annat:

Svensk konkurrenskraft måste värnas

Om svenska företag ska kunna hävda sig i den internationella konkurrensen är det inte möjligt att höja priset på de varor som säljs. Priserna inom handeln har, totalt sett, inte stigit sedan 2002. Däremot har kostnaderna för bland annat hyror, löner, arbetsgivaravgifter och inköpspriser ökat. Svenska arbetskraftskostnader är bland de högsta i EU och ökar dessutom i snabbare takt än jämförbara länder med höga lönelägen. Det krävs därför återhållsamhet i lönekraven från de fackliga organisationerna. Detta är en nödvändighet för att jobben inom handeln på sikt ska finnas kvar i Sverige i den utsträckning de gör i dag.

Märket måste respekteras

Den svenska ekonomin är exportberoende. Tanken bakom industrinormeringen och märket är att industrisektorn, som i högsta grad verkar i och påverkas av internationell konkurrens, är bäst lämpad att avtala om löneökningsnivåer som inte skadar de svenska företagens konkurrenskraft. Genom att förhindra en facklig huggsexa om löneökningsnivåer har märket dessutom bidragit till en relativt stabil arbetsmarknad. Att stå upp för industrins normerande roll ger långsiktiga vinster för alla istället för kortsiktiga vinster för vissa.

Frysta ingångslöner

Lönestrukturen i Sverige, och i synnerhet inom handeln, är den mest sammanpressade inom hela OECD. Detta leder till att duktiga medarbetare hindras från att göra lönekarriär samtidigt som höga ingångslöner stänger ute människor från arbetsmarknaden. Många människor får sitt första jobb genom handeln. För att stimulera nyanställningar och inte ytterligare bygga på det utanförskap som redan finns på svensk arbetsmarknad är det väsentligt att vi inte höjer trösklarna för de som ska ta klivet in.

Svensk Handel yrkar därför på frysta ingångslöner. Att frysa ingångslönerna kommer inte att påverka lönen för den som i dag är anställd i branschen. Däremot kommer det på sikt att leda till en ökad lönespridning och därmed större möjligheter att belöna de anställda som utvecklas i arbetet. De fysiska butikernas konkurrensfördelar är personalens kompetens, initiativkraft, engagemang och förmåga att generera försäljning. För att stimulera dessa måste individuell utveckling synas i lönekuvertet.

Ett modernt avtal för e-handel & lager

Den nya verklighet handeln står inför kräver moderna regler. Samtidigt som företag och konsumenter lever i en digital verklighet, är kollektivavtalen för lager och e-handeln i princip oförändrade sedan 1930-talet och utformade för en helt annan verklighet.

Svensk Handel står tillsammans med Handelsanställdas förbund vid ett vägskäl. Vill vi behålla företag med verksamhet inom lager och e-handel i Sverige och värna svenska arbetstillfällen, måste en förändring av kollektivavtalen komma till stånd.

Vi parter borde tillsammans anta utmaningen att Sverige ska bli en internationellt konkurrenskraftig hemmahamn för befintliga e-handelsföretag samt ett attraktivt land för entreprenörer inom den snabbt växande e-handeln. Framför allt måste avtalens arbetstidsregler ändras så att e-handeln snabbare kan tillgodose kundernas önskemål.

En halv miljon människor i Sverige är anställda i handeln. Varje år får 130 000 människor ett nytt jobb inom handeln. För många är det vägen in på arbetsmarknaden. Politiker, fack och arbetsgivare måste nu alla förhålla sig till den nya verklighet som råder. Att fortsätta att höja kostnaderna för att anställa och för att bedriva företag i Sverige kommer att leda till färre jobb – men också till försämrad konkurrenskraft och lägre tillväxt. Låt oss gemensamt i stället ge handeln i Sverige så bra förutsättningar som möjligt.

Karin Johansson, vd, Svensk Handel

Källa:
Arbetet 26 januari 2017

Kommentarer (0)