På svenskhandel.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Läs mer om cookies här

Publicerad: 2017.06.05  •  
Senast uppdaterad: 2017.06.05

Yrkeskurserna i gymnasiet måste värnas

Vi är mycket oroliga över att regeringen nu överväger att skära ner på yrkeskurserna på gymnasieskolans yrkesprogram. En sådan manöver kommer att försvåra företagens rekrytering ytterligare, skriver representanter för flera olika arbetsgivarorganisationer i en debattartikel om gymnasieutredningen.

I slutet av april redovisade näringslivets forskningsinstitut – Ratio – resultatet av fem års forskning kring kompetens för tillväxt. Slutsatserna från forskningen är tydliga:

  • kompetensbrist och matchningsproblem är företagens största tillväxthinder,
  • kvalitet, effektivitet och relevansen för gymnasieskolans yrkesprogram måste stärkas,
  • arbetsgivares medverkan och delaktighet i utformningen, och genomförandet av gymnasieskolans utbildningar måste öka.

Av Svenskt Näringslivs stora rekryteringsenkät följer vidare att vart femte rekryteringsförsök misslyckas. Vi vet alltså att företagen har svårt att rekrytera de personer som de behöver för att växa, utvecklas och skapa nya jobb.

Samtidigt framhåller vart tredje företag som rekryterar från gymnasieskolans yrkesprogram att utbildningarna inte fungerar tillräckligt väl och inte motsvarar de behov företagen har. Och det är nästan hälften av våra medlemsföretag är i behov av medarbetare med kompetens motsvarande gymnasieskolans yrkesprogram. Framför allt uppger företagen att det är för låg kvalitet i de praktiska momenten och att kunskaperna som lärs ut inte är relevanta för deras behov. Eleverna kommer att utvecklas i sina yrken under hela sitt arbetsliv, och arbetsgivarna har en viktig roll i att tillsammans med individen möjliggöra det. Men skolan måste lägga en tillräckligt bra grund så att eleven kan skaffa sig sitt första jobb.

I ljuset av allt detta är vi mycket oroliga över att regeringen nu överväger att skära ner på yrkeskurserna på gymnasieskolans yrkesprogram då en sådan manöver kommer att försvåra företagens rekrytering ytterligare.

Vi ser gärna att eleverna på yrkesprogrammen läser grundläggande behörighet, inte främst för behörighetens skull utan för att de ämnena ofta behövs för ett framgångsrikt yrkes- och privatliv. Men vi kan inte acceptera att detta sker på bekostnad av de starkt efterfrågade yrkesämnena som återfinns i gymnasieskolans yrkesutbildningar.

Det är också angeläget att gymnasieskolan som helhet blir mer flexibel, både vad gäller innehåll och längd. För att gymnasiets yrkesprogram ska hålla tillräckligt hög kvalitet och underlätta elevernas övergång till jobb eller vidare studier krävs att samarbetet med branscherna är stort. Skolverkets nationella programråd behöver fungera bättre än vad de gör idag. Det är också viktigt att goda exempel sprids och att erfarenheter från branschernas kvalitetssäkringskoncept sprids. Fler lärdomar bör dras av Teknikcollege, Motorbranschcollege, ETG-konceptet inom elbranschen, byggindustrins branschrekommenderade skolor, certifiering av gymnasiala handelsutbildningar och VVS-branschens koncept Förstklassig skola. Gemensamt för branschernas koncept är att de bygger på en struktur där skola och företag arbetar tillsammans för att ge eleverna rätt förutsättningar, och att eleverna ges tid att lära sig de praktiska och teoretiska momenten i utbildningarna.

För att komma till rätta med arbetsmarknadens matchningsproblem och säkerställa att elever verkligen går ut i arbete, råder det stor övertygelse om att vi behöver stärka kvaliteten i gymnasieskolans yrkesutbildningar. Att agera tvärtom, det vill säga att, såsom gymnasieutredningen föreslår, plocka bort yrkesämnen från yrkesutbildningarna, vore i det läget synnerligen olyckligt! Vi uppmanar därför regeringen att inte följa gymnasieutredningen i det här avseendet. Vår rekommendation är snarare att rikta blickarna mot åtgärder som reellt stärker gymnasieelevernas yrkeskunskaper – till exempel genom att långsiktigt stötta branschernas kvalitetsarbete som är avsedd att stärka yrkesutbildningarnas status, förstärka utbildningskvaliteten och därmed förbättra elevernas anställningsbarhet. Lyckas vi inte stärka yrkesutbildningen kommer svårigheterna att hitta kompetens att drabba det svenska näringslivet. I förlängningen hotar det den svenska välfärden och möjligheterna att hela landet kan utvecklas.

Fredrik Gunnarsson, ansvarig kompetensförsörjning, Industriarbetsgivarna
Greta Hjortzberg, ansvarig kompetensförsörjning, Ikem
Pär Lundström, expert kompetens och utbildning, Installatörsföretagen
Caj Luoma, chef utbildning och arbetsmarknad, Transportföretagen
Torgny Martinsson, projektledare kompetensförsörjning, Teknikföretagen
Kristine Persson, expert arbetsmarknad och kompetensförsörjning, Skogs- och lantarbetsgivareförbundet
Helen Rönnholm, näringspolitisk expert, Svensk Handel
Henrik Smedmark, ansvarig utbildning och kompetensförsörjning, Trä- och möbelföretagen och Grafiska företagen
Karin Thapper, ansvarig utbildning och kompetensförsörjning, Livsmedelsföretagen
Peter Thomelius, utbildnings- & hr-chef, Visita
Lars Tullstedt, ansvarig kompetensförsörjning, Sveriges Byggindustrier
Fredrik Voltaire, näringspolitisk expert, Almega

Kommentarer (0)