På svenskhandel.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies. Läs mer om cookies här

Publicerad: 2017.05.09  •  
Senast uppdaterad: 2017.05.09
  •   1

”Dyr prislapp för handeln – men det hade kunnat bli värre”

Det största utbytet av sedlar- och mynt i modern tid börjar lida mot sitt slut. Här summerar Svensk Handel våra största framgångar – och fighter.

Den 30 juni 2017 blir de gamla 1-, 2- och 5-kronorsmynten samt de gamla 100- och 500-kronorssedlarna ogiltiga. Därmed avslutas det som Bengt Nilervall, betalansvarig på Svensk Handel, tror är det sista kontantutbytet i Sverige.

Vi stoppade 20-kronorsmyntet

Riksbankens önskemål om att 20-lappen skulle bytas ut mot ett 20-kronorsmynt blev en följetång. Svensk Handel och flera av handelns stora företag tog fajten mot myntet och vann.

– Ett 20-kronorsmynt hade inneburit en dyr och besvärlig hantering för handeln. Varken handlarna eller kunderna vill ha mynt, säger Bengt Nilervall, betalansvarig på Svensk Handel.

”Ett 20-kronorsmynt hade inneburit en ännu större kostnad för sedel- och myntbytet”

Bengt Nilervall, betalansvarig Svensk Handel 

Prislappen för handeln – närmare en miljard 

Enligt Svensk Handels beräkningar har kostnaderna som drabbat handeln uppgått till cirka en miljard kronor. Hela 75 procent av handlarna inom dagligvaruhandeln har tidigare uppgett att de fått betydligt ökade kostnader till följd av sedel- och myntutbytet. Framför allt har det handlat om utbyte/uppgradering av kassasystem och transporter av kontanterna. Svensk Handel har krävt att handeln ska kompenseras för dessa ökade kostnader, vilket inte har skett.

– Den fighten har vi förlorat. Politiker och myndigheter anser att det är handeln som ska sköta detta och på sikt få igen kostnaden genom höjda priser. Men det är inte den verklighet vi lever i då handeln brottas med lönsamhetsproblem och små marginaler. Det är svårt att höja priserna i den hårda konkurrensen, säger Bengt Nilervall.

Bankerna duckade sitt ansvar

Enda sedan förarbetet inför sedel- och myntbytet började 2009 har de svenska bankerna nedmonterat sin kontanthantering och Svensk Handel anser att de därmed flytt sitt samhällsansvar. En utveckling som än idag fortgår. 

Dessutom anser Svensk Handel att Riksbanken inledningsvis inte haft tillräcklig kunskap om handlarnas och värdebolagens vardag.

– Det har varit en uppförsbacke för dem att förstå att utbytet är förenat med mycket höga kostnader. Mellan 12-13 000 kassaenheter i handeln har krävt uppgradering till en kostnad av 300 miljoner, enligt en uppskattning av teknikleverantörerna, säger Bengt Nilervall.

Mynten – hetaste potatisen

För såväl handlare som kunder är mynten den hetaste potatisen i sedel- och myntutbytet. Många kunder undrar vad de ska göra av mynten då de är svåra att växla in på bank, samtidigt som det är kostsamt och svårt för handeln att ta emot mynt. Ännu får kunderna tillbaka gamla mynt i växel.

– Här är det individuellt hur handlarna väljer att gå till väga. För en liten handlare är det extra tufft. Det är både förenat med kostnader och lämna in och köpa nya mynt, säger Bengt Nilervall.

Bengt Nilervall

Näringspolitisk expert Betalfrågor, Stockholm
010-47 18 544

Kommentarer (1)

Kommentar skapad 2017-05-19 21:16
19 maj 2017 kl 21:16

Hela hanteringen är horribel. Riksbanken borde tvingat bankerna att backa när det gäller att ta emot kontanter. Att handlare ska ansvara för detta är ofattbart! Utseendet på mynten ställer vi oss också frågande till. Vi får dubbelkolla vad vi fått i växel då de nya är så små och snarlika, kunder, särskilt äldre och människor med synproblem har stora besvär. Bytet av kundvagnar, kundtoaletter, parkeringsautomater...det har gått så långt att jag inte längre känner glädje över mitt jobb.

Bakgrund

Inför utbytet av sedlar- och mynt tog Bankernas depå som ägs av bankerna på sig rollen att titta på olika scenarier för hur utbytet skulle gå till. Svensk Handel och värdebolagen bjöds in för att arbeta fram olika förslag. 

Framgångar

  • 20-kronorsmyntet stoppades.
  • Tid för att anpassa kontanthanteringssystemen.
  • Påverkan angående hur de gamla pengarna skulle paketeras.
  • Diskussioner om öppettider på Riksbankens depå.

Motgångar

  • Utbytet blev dyrt för handeln. Närmare en miljard kronor beräknas sedel- och myntutbytet kosta.
  • Handeln har inte fått några bidrag eller lättnader.
  • Två bankdepåer lades ned, en i Tumba och en i Göteborg. Därefter öppnades en ny depå i Stockholm.  

Fakta

Den 30 juni 2017 avslutas utbytet. Då blir de äldre 1-, 2- och 5-kronorsmynten samt de äldre 100- och 500-kronorssedlarna ogiltiga att betala med. Därefter kan mynten enbart växlas in på bank. Den 31 september 2017 blir de gamla mynten skrot. Däremot kan gamla sedlar fortfarande växlas in.

Visste du att...

  • De nya sedlarna- och mynten motsvarar cirka 38 miljarder kronor.
  • I början av 2009 fanns 112 miljarder sedlar och mynt. Nästan hälften uppskattades inte cirkulera på marknaden.  
  • De nya mynten är hälften så tunga och är nickelfria.