På svenskhandel.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Vidare används cookies för att med hjälp av Google Analytics, Facebook och andra verktyg mäta antalet besökarna på vår webbplats och ta fram statistik och analyser över hur sajten används samt rikta marknadsföring om vårt arbete till dig. Genom att klicka på knappen "Jag godkänner", godkänner du att vi använder cookies. Vill du inte acceptera användning av cookies kan din webbläsare ställas in så att du automatiskt nekar till lagring av cookies eller informeras varje gång en webbplats begär att få lagra en cookie. Väljer du att inte acceptera cookies kan vissa funktioner fortfarande användas, men du kan begränsa funktionaliteten på vissa webbsidor, tex dina personliga inställningar. Läs mer om cookies här. 

Publicerad: 2018.09.12  •  
Senast uppdaterad: 2018.09.12

Kemikalieskatten når inte målen

Den första juli 2017 infördes kemikalieskatten, en viktbaserad punktskatt på elektronikvaror som kan uppgå till 320 kronor per produkt exklusive moms (400 kronor ink moms). HUI Research har på uppdrag av ElektronikBranschen, Svensk Handel och EHL (vitvarubranschen) utrett i vilken utsträckning kemikalieskatten haft avsedd effekt och kan konstatera att så inte är fallet. 

Utredningen visar att staten varit för optimistiska i sina beräkningar av skatteintäkterna som skulle uppgå till 2,4 miljarder, men i själva verket endast landat på knappt 1,3 miljarder under första året. Om man även ser till skattens följdeffekter på statskassan, exempelvis uteblivna momsintäkter, är den statsfinansiella effekten marginell och kan i värsta fall vara negativ.

”Införandet av kemikalieskatten har visat sig vara en pyrrhusseger. Både skatteintäkterna och miljöeffekterna är försumbara. Däremot vet vi med säkerhet att kemikalieskatten slår enögt mot svenska handlare, vilket driver jobb och företag ut ur landet ”, säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel.

600 - 1 400 färre jobb
Kemikalieskatten innebär också en ökad regelbörda för företagen, något som inte minst är kostsamt för många mindre företag. Enligt HUI Researchs beräkningar leder skatten till högre priser i Sverige relativt i andra länder. Även skattens effekter på utlandshandeln ser ut att ha underskattats av regeringens utredning. Kemikalieskatten leder till lägre marginaler för svenska företag, samt mellan 600 och 1 400 färre arbetstillfällen i branschen.

”Det är idag oerhört enkelt för konsumenter att handla från utlandet. Att köpa sin dammsugare eller sina hörlurar från Tyskland är idag inte krångligare än att köpa dem från en svensk aktör. Kemikalieskattens konkurrensnackdel för svenska företag blir därför betydande. Dessutom är e-handeln från utlandet fortfarande i sin linda och kommer att växa explosionsartat under de närmaste åren”, säger Kent Oderud, ordförande för EHL.

Inför kemikalieskattens införande gjordes på regeringens uppdrag en utredning (SOU 2015:30) som prognostiserade konsekvenserna av skatten. I utredningen drogs slutsatserna att skatten förväntades ge upphov till årliga skatteintäkter om 2,4 miljarder kronor, en minskad försäljning av elektronikvaror med 4,5 procent per år, en förflyttning av den totala elektronikförsäljningen (till svenska konsumenter) från svensk detaljhandel till obeskattad internationell e-handel med 0,4 procent samt stora hälsobesparingar.

Läs HUI Research utvärdering av kemikalieskatten här.

För mer information vänligen kontakta
Svensk Handels pressjour, 010-471 86 50

Presskontakt Svensk Handel

010-47 18 650

Kommentarer (0)