”Avtalsförhandlingar kan inte bygga på vadslagning om kronkursen”

Replik i DN: LO och Facken inom industrin skriver att de värnar om märket och svensk lönebildning. Det är ett välkommet besked. Men i sina svar på vår debattartikel om lönens inverkan på Sveriges internationella konkurrenskraft så blandar dock de fackliga organisationerna in en rad andra faktorer än konkurrenskraft som de anser skall utgöra grund för lönebildningen. Det är problematiskt, skriver företrädare för sex arbetsgivarorganisationer.

För en liten öppen ekonomi som den svenska är det avgörande att företagen kan hävda sig på den internationella marknaden. Det senaste decenniet har konkurrenssituationen hårdnat kraftigt, drivet av globalisering och digitalisering. I stort sett alla branscher och fler arbetsmoment än tidigare är utsatta för internationell konkurrens. Det är ett feltänk att tro att löntagare blir långsiktiga vinnare på reallöneökningar som försämrar näringslivets konkurrenskraft.

Under rådande treårsavtal har reallönerna överskridit produktivitetsutvecklingen. Det är ett riskbeteende. Bara om andra länder gör likadant och valutan dessutom hjälper till så kan den internationella konkurrenskraften då bibehållas. I ett längre perspektiv så har kronan fungerat som en krockkudde.

Läs urspungsartikeln i DN Debatt: "De svenska lönerna har ökat för snabbt de senaste åren"

När vi mötte flera av arbetsmarknadens parter på ett seminarium för några dagar sedan var i princip alla överens om att avtalsförhandlingar inte kan bygga på en vadslagning om kronans utveckling.

Sverige blir inte ett rikt land genom uteblivna reallöneökningar, skriver LO. Den rätta bilden är väl ändå att Sverige blivit och kommer att kunna förbli ett rikt land tack vare företagande, jobb, investeringar, kompetensutveckling, med mera som skapar produktivitetsökning i ekonomin. Då kommer också reallöneökningar som ett resultat av detta.

Produktivitetstillväxtens inbromsning är en global trend. Det är viktigt att samtidigt arbeta med de strukturfrågor som ökar produktiviteten på längre sikt. Att exempelvis kompetensbristen är ett svårt problem, som Facken inom industrin skriver, håller vi med om. Det är därför de frågorna drivs med sådan emfas i påverkansarbete både av Svenskt näringsliv, de olika bransch- och arbetsgivarorganisationerna och genom partssamarbete. Stort ansvar ligger på politiken att leverera goda förutsättningar och ett bra företagsklimat.

Men vi måste jobba lika hårt med det som ger konkurrenskraft på kort sikt som med det som ska ge det på lång sikt. Tittar man bara på långsiktiga frågor så ökar risken att vi under tiden fått en utveckling där det inte kommer finnas något konkurrenskraftigt näringsliv kvar när den långa sikten väl inträffar.

Löneökningarna i Sverige måste bestämmas utifrån produktivitetsutvecklingen och den internationella konkurrenskraften. Med Industriavtalet och industrins normering så har vi ett effektivt verktyg för det.

Karin Johansson, vd Svensk Handel
Jan-Olof Jacke, vd Svenskt Näringsliv
Mattias Dahl, vd Transportföretagen
Catharina Elmsäter-Svärd, vd Sveriges Byggindustrier
Anna-Karin Hatt, vd Almega
Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen

Källa: DN Debatt - 2019.05.22
Publicerad: 2019.05.24 Senast uppdaterad: 2019.05.24
Presskontakt Svensk Handel

Skriv en kommentar