Publicerad: 2019.03.20   •  
Senast uppdaterad: 2019.03.20

Regeringens straffskatt kostar handeln miljarder

Trots minimal miljönytta vill regeringen höja kemikalieskatten på elektronikprodukter. Detta typexempel på missriktad symbolpolitik kommer att få mycket negativa konsekvenser för svensk detaljhandel under lång tid framöver, skriver Svensk Handels vd Karin Johansson och ElektronikBranschens vd Klas Elm på SvD Debatt.

Under förra mandatperioden införde S-MP-regeringen en kemikalieskatt på elektronikprodukter såsom mobiltelefoner, spelkonsoler, datorer och tv-apparater. Det politiska motivet var att skatten skulle minska tillförseln av farliga ämnen till människors hemmiljö. Intentionerna med lagen må ha varit goda även om det saknas vetenskapligt stöd för att ämnen som flamskyddsmedel kan spridas till hemmiljön via användning. Detta har inte minst påpekats av regeringens egen myndighet. I Skatteverkets remissvar till utredningen skriver myndigheten att: ”En skatt på den svenska marknaden har ingen nämnvärd styrande effekt på hur produkterna konstrueras. Skatteverket anser att regleringar på EU-nivå är ett bättre styrmedel för att styra bort farliga kemiska ämnen.”

Efter att skatten nu varit i kraft sedan 2017 finns det inget som tyder på att några positiva miljöeffekter uppnåtts. De analyser som gjorts visar däremot att en minskning av konsumtionen skett från svenska handelsföretag men att detta delvis kompenserats med ökad import via e-handel, en import som snarare bidrar till negativa miljöeffekter då produkter inköpta utanför EU inte har samma krav på säkerhet som svenska produkter. Om politikerna vill att ett ämne ska försvinna från marknaden är förbud bättre än beskattning i de allra flesta fall. I stället har kemikalieskatten blivit en straffskatt för den svenska handeln med minimal miljönytta, precis som vi och andra företrädare för näringslivet varnade för.

Därför var det med stor förvåning och besvikelse vi tog emot nyheten att regeringen nu vill höja kemikalieskatten. I en promemoria från finansdepartementet som skickades ut på remiss i början av februari föreslås att skatten på elektronikprodukter höjs ytterligare med mellan 30 och 40 procent beroende på produktslag. Sony Playstation 4 Pro som väger 3,3 kilo skulle exempelvis få ett prispåslag på 550 kronor. Det är en ansenlig summa. Men det stannar inte där. Utöver detta fastslås i 73-punktsöverenskommelsen att regeringen tillsammans med samarbetspartierna C och L avser utvidga kemikalieskatten till att omfatta även kläder och skor. Att föreslå en höjning och utvidgning av en skatt vars effekter inte är utvärderade är ett typexempel på missriktad symbolpolitik. Regeringens agerande är direkt oansvarigt och kommer få mycket negativa konsekvenser för svensk detaljhandel under lång tid framöver. Höjningen av skatten går också stick i stäv med riksdagens tillkännagivande till regeringen från mars 2018 om att kemikalieskatten ska utvärderas. Ett av de främsta skälen som riksdagen anfört för att utvärdera skatten är att skattens påverkan på samhället i stort är outredd.

En utvärdering av skattens konsekvenser genomfördes av HUI Research under 2018, ett år efter skattens införande. Redan då visade det sig att skatten kraftigt snedvridit konkurrensen eftersom kemikalieskatten inte omfattar utlandshandel från exempelvis e-handelssajter.

Efter regeringens besked om en höjning har vi låtit HUI Research räkna på effekterna av höjningen. Resultaten borde oroa regeringen. Skatten beräknas med nuvarande nivå minska omsättningen i elektronikbranschen med 4 430 miljoner kronor relativt vad som annars vore fallet samt minska antalet arbetstillfällen med mellan 600 och 1 500. Höjs skatten handlar det om flera hundra till. HUI:s beräkningar visar också att förhoppningarna om ökade skatteintäkter varit orealistiska. 2018 genererade skatten cirka 1,4 miljarder till statskassan i stället för de 2,4 miljarder kronor som prognosticerats. Men om indirekta effekter på den slutliga skatteintäkten tas med, såsom utebliven moms på grund av minskad försäljning, så är intäkten av skatten högst 400 miljoner kronor. Om den föreslagna höjningen blir av prognostiserar HUI att åtgärden sänker branschens omsättning med ytterligare cirka 1 600 miljoner kronor, samtidigt som höjningen endast kommer att inbringa 60 miljoner extra till staten i nettotermer.

Ansvarig minister Per Bolund väljer i stället att blunda för problemen. Han avfärdar att skatten snedvrider konkurrensen och leder till minskade arbetstillfällen. Detta trots att det i finansdepartementets promemoria konstateras, med hänvisning till den utredning som föregick införandet av kemikalieskatten: ”Det gjordes ingen uppskattning hur stor effekten på arbetstillfällen inom branschen skulle kunna bli”. Vet finansmarknadsministern något som hans eget departement inte vet?
Industrin och handeln anser att farliga kemikalier ska förbjudas men nationell särbeskattning är inte rätt metod för att snabba på det arbete som redan pågår inom industrin för att ersätta sämre kemikalier mot bättre. Att flytta köpen från Sverige till utländska e-handelssajter förbättrar inte miljön. Verklig förändring kräver förbud på EU-nivå som med 500 miljoner konsumenter i ryggen kommer att påverka den globala produktionen. Genom att förbjuda de sämsta kemikalierna kan man göra miljönytta på riktigt. Det är därför angeläget att regeringen fullföljer riksdagens uppmaning om att snarast utvärdera konsekvenserna av kemikalieskatten. Regeringen bör av den anledningen inte gå vidare med den aviserade höjningen av kemikalieskatten.

Finansmarknadsminister Per Bolund talar också om att skatten kommer leda till måttliga prishöjningar på mobiltelefoner. Problemet är bara att det inte är den enda avgiften som läggs på mobiler som säljs i Sverige. Privatkopieringsavgiften, eller kassettskatten, ska läggas på priset trots att knappt någon privatkopierar längre. Lägg till detta regeringens förslag på ett pantsystem för mobiler. I 73-punktsöverenskommelsen föreslås ett pantsystem för elektronik. Om en pant ska ha någon effekt på konsumenternas beteende brukar man tala om ett riktmärke på minst 10 procent prispåslag för ge effekt. Sammantaget får vi en cocktaileffekt av skatter, avgifter och panter som kommer vara spiken i kistan för den inhemska svenska handeln med mobiltelefoner och annan elektronik.

Det är dags för regeringen att ta ett helhetsgrepp och sluta se Sverige som en isolerad ö, utan som en del av en global marknad.

Klas Elm
vd för Elektronikbranschen

Karin Johansson
vd för Svensk Handel

Källa: SvD Debatt - 2019.03.20

Kommentarer (0)