Publicerad: 2019.03.27   •  
Senast uppdaterad: 2019.03.27
  •  
Kategorier: Regelförbättringar, Lagar och regler

Upprop: Den ökade regelbördan är ett hot mot företagen

Den 26 mars träffade näringsminister Ibrahim Baylan (S) OECD för att ta del av Sveriges resultat i flaggskeppsrapporten Regulatory Policy Outlook. Det är ingen munter läsning och vi uppmanar nu regeringen att bjuda in till konkreta samtal om hur vi får bukt med det skenande regelkrånglet, skriver 22 näringslivsföreträdare.

Ett konkurrenskraftigt svenskt näringsliv är av avgörande betydelse för tillväxt och välstånd i Sverige. Med rätt förutsättningar och långsiktighet kan företagen möta de utmaningar och möjligheter som globaliseringen, digitaliseringen och den tekniska utvecklingen innebär.

Ett av de största hindren för ett konkurrenskraftigt företagsklimat i Sverige just nu är den kraftigt ökade regelbördan och ineffektiviteten i de regelverk som omgärdar företagandet i Sverige. Vidare hamnar regelförbättring är alltid topp tre av de frågor som företagen pekar ut som de största tillväxthindren. Det är med andra ord ett område som måste finnas med om man vill bedriva en seriös näringspolitik.

På inbjudan av Näringslivets Regelnämnd NNR besöker i dag OECD Sverige och träffar den svenska näringsministern för att redogöra för de svenska resultaten i sin undersökning Regulatory Policy Outlook 2018. Undersökningen, som handlar om arbetet med regelförbättring och styrning i samtliga OECD-länder och EU, visar att Sverige halkar efter i regelförbättringsarbetet och att inga förbättringar skett sedan förra undersökningen 2015. I Sverige har regelbördan för företagen över tid ökat explosionsartat. Tillväxtverkets mätningar visar att företagens administrativa kostnader har ökat (netto) med sex miljarder kronor på fem år.

Under åren 2016 och 2017 uppgick den sammanlagda nettoökningen av företagens totala kostnader till följd av nya och förändrade regelverk till tio miljarder kronor. 29 procent av tillfrågade företagare upplever dessutom att det har blivit krångligare att följa statliga regler jämfört med för ett år sedan.

Som jämförelse kan vi nämna att endast 2 procent anser att det har blivit enklare (NNR/SKOP 2018). Detta är ett underbetyg. Regelrådets granskningar visar att en stor del av konsekvensutredningarna beträffande förslag till nya eller förändrade företagsregler håller låg kvalitet.

Samtidigt konstaterar ESO i sin rapport ”Tänk efter före” om samhällsekonomiska analyser från 2018, att den svenska regeringen valt att ställa sig vid sidan av det utvecklingsarbete för metodutveckling och implementering av samhällsekonomiska konsekvensanalyser som EU och OECD driver. Många företag upplever också en överimplementering eller annorlunda tillämpning av EU:s regelverk i Sverige jämfört med hur det är i andra länder. Detta leder till ökade kostnader och i förlängningen dyrare produkter och tjänster.

Undertecknade har genom Näringslivets Regelnämnd NNR presenterat flera konkreta regelförbättringsförslag på systemnivå för regeringen, som skulle förbättra företagsklimatet och främja svensk tillväxt och därmed konkurrenskraft. Dessa berör bland annat principer om kostnadseffektivitet vid regelgivning, systematisk utvärdering av regelverk, komplettering och återremittering av bristfälliga konsekvensutredningar, tidiga samråd med näringslivet och tydliggörande av överimplementering vid genomförande av EU-lagstiftning.

Vidare bör regeringen ta fram mål för minskning av regelbördan och skapa en process för att förenkla och förbättra befintliga regler. Därtill har vi också tagit fram 72 konkreta regelförbättringsförslag av befintlig lagstiftning inom 17 olika områden och föreslagit hur myndigheterna kan involveras i regelförbättringsarbetet genom skrivningar i regleringsbreven.

Vi uppmanar nu regeringen att bjuda in näringslivet till samtal om hur vi ska kunna vända det skenande regelkrånglet. Vi behöver diskutera vilka åtgärder och förslag som näringslivet och OECD lämnat som regeringen kan och vill ta tag i först och skapa ett forum för återkommande dialog mellan regeringens ministrar och näringslivet i denna fråga. Det är med andra ord dags för konkret handling och prioritering av regelförbättringsfrågan.

På så vis kan vi skapa konkurrenskraftiga och förutsägbara regelverk och bli ett ännu mer attraktivt land för företagande, kompetens och investeringar.

Anna-Karin Hatt, vd Almega
Reinhold Lennebo, vd Fastighetsägarna Sverige
Lars Zacharoff, vd Finansbolagens Förening
Fredrik Nordström, vd Fondbolagens Förening
Günther Mårder, vd Företagarna
Palle Borgström, ordförande Lantbrukarnas Riksförbund
Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen
Andrea Femrell, vd Näringslivets Regelnämnd NNR
Peter Thörn, ordförande Småföretagarnas Riksförbund
Andreas Hatzigeorgiou, vd Stockholms Handelskammare
Isabella de Feudis, vd SVCA
Karin Brynell, vd Svensk Dagligvaruhandel
Karin Johansson, vd Svensk Handel
Joakim Norlén, vd Svensk Industriförening
Hans Lindberg, vd Svenska Bankföreningen
Urban Funered, vd Svenska Fondhandlareföreningen
Ulf Svahn, vd Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet
Caroline af Ugglas, vice vd Svenskt Näringsliv
Catharina Elmsäter-Svärd, vd Sveriges Byggindustrier
Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen
Mattias Dahl, vd Transportföretagen
Jonas Siljhammar, vd Visita

Presskontakt Svensk Handel

010-47 18 650

Kommentarer (0)