Karin Johansson är kritisk till förslaget om skatt på kläder och skor

Ny skatt straffar även företag som gör rätt

Svenska företag och jobb kommer att slås ut om kläd- och skoskatten blir verklighet. Denna kollektiva bestraffning av handeln har samtidigt mycket oklara miljövinster, skriver Svensk Handels vd Karin Johansson, tillsammans med sex vd:ar från olika klädkedjor, på SvD Debatt.

I ett läge där den svenska kläd- och skohandeln är hårt drabbad av coronakrisens konsekvenser väntar ett nytt hot bakom hörnet. Regeringen och samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna planerar att införa en ensidig kläd- och skoskatt som kommer att slå hårt mot företag och arbetstillfällen i den svenska handeln. Intentionen, att få bort skadliga kemikalier, är god men skatten saknar träffsäkerhet och är rättsosäker i sin utformning. Dessutom riskerar skatten att bli en bromskloss i företagens viktiga hållbarhetsarbete.

Trots att statens utredning visar att hela 84 procent av alla kläder och skor som säljs i Sverige inte innehåller någon av de kemikalier som regeringen nu vill beskatta, ska samtliga kläder och skor punktbeskattas med minst 40 kronor per kilo. Det handlar om kemikalier som mer eller mindre redan har fasats ut. Förutsatt att företagen kan bevisa att produkterna inte innehåller dessa kemikalier kan förvisso 95 procent av skatten återbetalas. De sista 5 procenten blir dock en extra straffskatt som svenska företag ska tvingas betala ändå.

Det vore som att Sveriges bilister kollektivt bötfälls för fortkörning innan de ens gett sig ut i trafiken. För att bli av med boten ska du bevisa för myndigheterna att du har hållit dig till fartgränserna. Lyckas du så återbetalas nästan hela avgiften, men trots besväret får du betala en liten extra avgift ändå.

Svenska kläd- och skohandlare har i decennier arbetat systematiskt med att ta bort kemikalier som på något sätt kan vara skadliga. För seriösa företag är det en självklarhet att produkterna ska vara säkra, såväl i produktionsledet, som för konsumenten som använder dem. Skattens grundsyfte är därför lovvärt – vi ställer oss gärna bakom tuffa krav på produkternas kemikalieinnehåll, men det måste ske på rätt sätt. Som skatten nu är utformad straffas även de företag som arbetar målmedvetet och systematiskt med kemikaliefrågan.

Det finns en rad viktiga skäl till att regeringen borde tänka om och stoppa planerna på en svensk kläd- och skoskatt.

  • Den slår ut företag och jobb. Många aktörer inom modehandeln kämpar just nu för att överleva den coronakris som inneburit ett drygt halvår med omfattande försäljningstapp. Fyra av tio anställda i modehandeln har varit korttidspermitterade. Statens utredning konstaterar att skatten kommer att innebära att både företag och arbetstillfällen går förlorade. Svensk Handel har låtit HUI Research undersöka saken närmare och en ny rapport visar att skatten kommer att ha en negativ försäljningspåverkan med 1,3 procent för klädhandeln, 1,2 procent för sporthandeln och hela 4,6 procent för skohandeln. Konsekvenserna blir förödande. 150 företag och 900 arbetstillfällen kommer att slås ut som en direkt konsekvens av skatten. De senaste tio åren har mer än vart fjärde modebutik slagit igen och en kläd- och skoskatt riskerar att bli en dödsstöt för många fler företag.

  • Cirkulära affärsmodeller straffas. Även second hand och försäljningen av re-designade kläder, som är på stark frammarsch, drabbas av skatten. Det går helt på tvärs med regeringens nya strategi som ska fokusera på cirkulära affärsmodeller som många handelsföretag i dag satsar stort på. En miljöskatt borde uppmuntra – inte straffa – arbetet med att ställa om till mer hållbara affärsmodeller inom handeln.

  • Globala utmaningar kräver globala lösningar. Handeln förändras i snabb takt med ökad digitalisering och fördjupad internationell konkurrens. Kunderna kan i dag handla kläder och skor från hela världen med några knapptryck på telefonen. Fokus borde därför ligga på att driva kemikaliearbetet globalt, åtminstone på EU-nivå. I EU finns i dag den gemensamma kemikalielagstiftningen Reach. Många svenska företag väljer också att ställa ännu hårdare krav på produkternas kemikalieinnehåll än vad Reach kräver, till exempel via olika certifieringar. En svensk särlagstiftning kommer att skapa stor administrativ börda för svenska handelsföretag, samtidigt som miljöeffekterna är oklara.

  • Mer administration, mindre hållbarhet. Det är uppenbart att den som utformat kläd- och skoskatten har liten förståelse för företagens vardag. Det faktum att det är inte tydligt framgår hur företag ska visa att deras produkter inte innehåller dessa kemikalier gör att kostnaderna för administration och testning riskerar att uppgå till flera hundra miljoner. Även för företag som inte har kemikalierna i sina produkter kommer detta att ta stora resurser och vara kostsamt eftersom bevisbördan är omvänd. När företag tvingas investera tid i att bevisa innehållet i produkterna kommer resurser att tas från annat hållbarhetsarbete. Det gäller framför allt för mindre aktörer med färre anställda och det proaktiva arbete som företag driver i produktionsländerna. Skatten riskerar att påverka företagens proaktiva hållbarhetsarbete negativt. Troligtvis kommer en del företag att välja att betala skatten eftersom den administrativa processen riskerar att bli än mer kostsam.

Vill regeringen driva på i kemikaliefrågan borde de företag som ligger i framkant premieras. Fokus ska riktas mot de produkter som faktiskt innehåller dessa kemikalier. I stället för en trubbigt utformad nationell skatt, som i praktiken innebär en kollektiv bestraffning, vore det bättre om de skadliga kemikalierna helt förbjöds på EU-nivå.

Till och med regeringens egen utredning konstaterar att det inte går att dra någon slutsats om skattens samhällsekonomiska vinster är större än dess kostnader. Från den svenska handeln är dock beskedet tydligt – vi är djupt oroade över skattens negativa konsekvenser för branschen. Införs en kläd- och skoskatt kommer svenska företag och jobb att slås ut, samtidigt som skattens eventuella miljövinster är mycket diffusa.

Karin Johanssonvd Svensk Handel
Susanne Ehnbågevd Lindex
Karl Eklöfvd Stadium
Elisabeth Peregivd Kappahl
Ted Bomanvd Gina Tricot
Karin Lindahlvd Indiska
Ingvar Larssonvd MQ Marqet

Källa: Svenska Dagbladet - 2020.10.04
Publicerad: 2020.10.05 Senast uppdaterad: 2020.10.05 Kategorier: Hållbar handel Nyheter, Hållbar handel, Modeskatten 1

Skriv en kommentar

Kommentarer (1)

Kommentar skapad 2020-10-25 10:39
25 okt 2020 kl 10:39

Kan bara instämma i att landet håller på att drunkna i administrativa bördor. Särskilt i dessa tider borde sådana bördor inte tillkomma. Istället bör det underlättas för handeln - åtminstone under till krisen är över. Risken med denna skatten är ju att direktimporten till privatpersoner istället ökar. För jag antar att den inte gäller för direktimport för hur skulle detta kontrolleras. Vill vi verkligen ha ett samhälle där det bara förekommer e-handel och inga affärer. Ett sådant samhälle blir ju andefattigt.