”Rättvisa och enkla stöd är helt avgörande”

Stöden till företag kommer spela en stor roll för många företags överlevnad under pandemin. Men åtgärderna måste bli mindre krångliga, få bättre utformning och träffsäkerhet. Och det krävs att regeringen tar ansvaret, skriver Svensk Handel på SvD Debatt tillsammans med 17 andra näringslivsorganisationer.

Pandemin har inneburit stora tragedier både för dem som insjuknat och deras anhöriga. Därtill har den haft stor påverkan på många som bedriver näringsverksamhet – stora som små företag. I och med de skärpta lokala restriktionerna som kom i november har det allvarliga läget än mer förstärkts för till exempel besöksnäringen och delar transportbranschen och handeln. I SCB:s statistik över försäljning noteras minskningar för dessa på upp till 80–90 procent i förhållande till samma månad år 2019.

Regeringen har efter hand presenterat åtgärder riktade till företagen för att lindra den ekonomiska chock som inträffat, åtgärder som det fortsatt kommer att finnas behov av åtminstone under det första halvåret 2021. Åtgärderna som sådana har varit bra och välkomna samtidigt som det för många företag har varit onödigt svårt eller ibland omöjligt att ta del av dem. Detta visar på regelförenklingsfrågans betydelse för företagen i pandemins skugga och för att stöden ska kunna ge största möjliga effekt.

Vi vill därför peka på tre grundläggande principer som bör vara vägledande för regeringen vad gäller stödens inriktning, utformning och genomförande framgent. Dessa är likabehandling, enkelhet och ersättning för inskränkning av näringsfriheten.

Stöden som hittills lanserats har skett i etapper och varit riktade mot vissa associationsformer och kostnader. Detta har skapat osäkerhet och utestängningseffekter bland berörda företag. Undan för undan har dock flera företagsformer givits möjlighet att kunna söka ersättning för minskad omsättning. Mot bakgrund av likabehandlingsprincipen är det därför rimligt att alla som bedriver näringsverksamhet – oavsett associationsform – ges samma möjlighet till att kunna söka stöd för uteblivna intäkter. Det finns idag uppgifter från föregående beskattningsår hos Skatteverket för alla som bedriver näringsverksamhet, vilka kan användas för att skapa en stödform som respekterar kraven på likabehandling då berörd krets är känd på förhand.

För att ta del av stödpaketen måste företagen ansöka hos flera olika myndigheter. Ansökningsprocesserna har av företagen upplevts vara komplexa och ta lång tid, samtidigt som myndigheterna har fått ett stort antal ansökningar att hantera och bedöma. De medför också olika kontrollåtgärder, som exempelvis krav på intyg från revisor. Därtill finns en osäkerhet och olika besked om hur reglerna ska tillämpas, vilket gör att handläggningen drar ut på tiden och företagen får ytterligare en oönskad osäkerhet att förhålla sig till.

Vi menar att de uppgifter som finns hos Skatteverket och Bolagsverket borde vara tillräckliga som referens och underlag för att myndigheterna ska kunna göra en skälighetsbedömning av företaget. Vidare bör det ges möjlighet att i en och samma ansökan söka för flera stödperioder samtidigt, vilket skulle minska merarbetet för företagen och handläggande myndigheter. För att korta handläggningstiden och få ut stöden snabbare skulle en omfördelning av lämplig kompetens mellan olika myndigheter kunna ske. Här krävs det lite innovativa grepp som borde kunna koordineras av Regeringskansliet tillsammans med berörda myndigheter, allt för att göra stöden mer lättillgängliga.

I Sverige finns ännu ingen pandemilag, utan regeringen har valt att göra ändringar i olika lagar, till exempel i ordningslagen och alkohollagen, för att förhindra smittspridningen av covid-19. Dessa ändringar får olika och ibland orättvisa effekter beroende på vilka verksamheter som omfattas av vilken lag, samtidigt som frågan om inskränkningar i näringsfriheten inte blir omhändertagen eftersom dessa lagrum har helt andra syften.

Smittspridningen måste bekämpas, men de begränsningar som gjorts får dock anses vara en indirekt inskränkning av näringsfriheten, för vilka de nuvarande stöden inte kompenserar de drabbade på ett tillräckligt träffsäkert sätt. Detta ska exempelvis jämföras med Tyskland som betraktar ersättning som ett skydd för att täcka upp för företagens minskade omsättning, motiverat för att företagen ska klara sig genom pandemin. Vi menar därför att frågan om ersättning för inskränkningar i näringsfriheten måste hanteras i samband med varje beslut om restriktioner för att förebygga vidare smittspridning. Detta är dessutom en fråga som regeringen måste hantera, inte myndigheterna.

Stöden nu och framgent kommer att spela en stor roll för många företags överlevnad och särskilt i vissa branscher. Så länge det finns restriktioner måste regeringen ta ett större helhetsansvar för att i största möjliga utsträckning underlätta så att företagen ska kunna ta sig genom pandemin. Stöden måste nå ut till de berörda företagen utan komplexa förfaranden. Nu gäller det att rädda jobb och minimera antalet konkurser och det kan regeringen göra med en bättre utformning och träffsäkerhet av stödåtgärderna.

Karin Johansson, vd Svensk Handel
Thomas Erséus, vd Almega
Catharina Elmsäter-Svärd, vd Byggföretagen
Johan Andersson, vd Drivkraft Sverige
Anders Holmestig, vd Fastighetsägarna Sverige
Lars Zacharoff, vd Finansbolagens Förening
Günther Mårder, vd Företagarna
Jonas Hagelqvist , vd IKEM, Innovations- och kemiindustrierna i Sverige
Tina Wahlroth, vd Kontakta
Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen
Andrea Femrell, vd Näringslivets Regelnämnd NNR
Sanna Arnfjorden Wadström, vd Sinf
Peter Thörn, ordförande Småföretagarnas Riksförbund
Andreas Hatzigeorgiou, vd Stockholms Handelskammare
Karin Brynell, vd Svensk Dagligvaruhandel
Hans Lindberg, vd Svenska Bankföreningen
Marcus Dahlsten, vd Transportföretagen
Jonas Siljhammar, vd Visita

Källa: SvD Debatt - 2020.12.22
Publicerad: 2020.12.29 Senast uppdaterad: 2020.12.29