Säkerhetschefen: "Polis och rättsväsende har lämnat WO"

Fem år efter polisens omorganisation får de kriminella krafterna fortsätta att diktera villkoren i den svenska handeln, menar Svensk Handels säkerhetschef Per Geijer. Och nu ser han en allvarlig sjuka med farliga konsekvenser sprida sig inom kåren. "Den stolthet och det kall som omgärdat polisyrket är på väg att försvinna", säger han i en intervju med fPlus.

Svensk Handels säkerhetschef Per Geijer är riktigt orolig. Det har snart gått fem år sedan polisen påbörjade sin stora omorganisation men ingen förbättring är i sikte. Brottsligheten ute i butikerna visar inga tecken på att minska. Tvärtom är stölder, hot och misshandel en del av vardagen för många handlare. Per Geijer pratar om en verklighet där polis och rättsväsende har lämnat walkover och där de kriminella krafterna får diktera villkoren.

  – Vi ser också att allt färre personer lagförs eller döms. Varannan butik har också valt att ändra i sitt sortiment på grund av brottsligheten och många butiker uppger att det blir svårare att rekrytera. Det är enormt höga och skrämmande siffror, säger Per Geijer.

Svensk Handel är säkra på sin sak. Polisnärvaron måste bli bättre och det måste kosta att begå brott. Polisen har som mål att öka antalet polisanställda till 10 000 fram till 2024. Efter att ha kämpat i flera år ser man nu också för första gången på flera år en nettoökning av antalet poliser från 20 040 stycken 2018 till 20 452 2019.

När fPlus intervjuade dig för 1,5 år uttryckte du en oro för att polisen inte skulle klara av sin omorganisation. Hur ser du på det idag?

  – Det finns väl tyvärr en risk för att jag fick rätt. Vi ser inte fler poliser på gator och torg, snarare tvärtom. Jag tror att man gravt har underskattat utmaningarna med den här omorganisationen och det krav på chefskap som finns för att ro den i hamn.

Statistiken visar att polismyndigheten får större anslag än någonsin, men ändå har man svårt att rekrytera personal och få poliser att stanna?

  – Jag tror så här. Man blir inte polis för lönens skull och jobbet är förenat med en hotbild som blivit värre de senaste åren. Men polisyrket har omgärdats av ett kall och en känsla av stolthet av att bära landet. Men om det kallet börjar att naggas i kanten så finns det inte så mycket kvar som är attraktivt. Jag tror att det är det som vi ser börja hända och det är så klart mycket oroande. Jag tror också att det är svårt att vända den utvecklingen. Här finns det mycket att jobba på från polisens sida.

Om vi tittar på dagens situation. Hur har det kunnat bli så här?

  – Vi började märka av en förändring i slutet av våren 2014. Innan det hade handelns största problem varit de grova rånen vilket nu blivit mycket bättre framförallt på grund av att utbudet av kontanter minskat kraftigt. Men då började handlare höra av sig till oss och berätta dels om att stölderna och stöket ökade men kanske framförallt att polisen hade försvunnit. Man fick ingen hjälp längre. Och de larmen har bara ökat hela tiden.

  – När sen polisens stora omorganisation påbörjades 2015 skapade det en i princip lamslagen poliskår. Man var tvungen att söka om sina tjänster och ingen visste riktigt hur det skulle bli. Alla som har jobbat någonstans där det sker en stor omorganisation vet att det i princip innebär att man trycker på paus-knappen. Det tråkiga när det händer hos polisen är att konsekvenserna blir stora och påtagliga. Det skapade ytor för många av de här individerna som ställde till problem att röra sig mer fritt och skapa de ytor man ville ha. Man märkte ju att det inte verkade finnas någon som sa stopp. De fick trycktesta systemet och insåg att det inte stod pall.

Om du ser tillbaka. Vad har gjorts för att komma till rätta med den här utvecklingen?

  – För att svara på den frågan tror jag att vi först måste analysera den attityd som rått kring den här typen av brottslighet. Alltså ordningsstörningar, stölder, ringa misshandel och skadegörelse. Den har varit väldigt förlåtande och det har funnits en slags uppfattning om att gärningspersonerna egentligen vill väl. Om de begår brott så är det snarare samhället som har misslyckats. Det har resulterat i att folk har kunnat göra i princip vad som helst på andras bekostnad.

  – Och rent konkret är det inte mycket som har gjorts. Vi har fått bort benämningen snatteri. Det heter ringa stöld numera. Vi har delvis fått till stånd en snabbare lagföring. Men det kan fortfarande gå ett år från att en vanlig stöld begås till att personen hamnar inför domstol. Det är en riktigt akilleshäl i det svenska rättssystemet, för om man plussar på våra straffrabatter blir konsekvensen att en person kan begå väldigt många brott i det mellanrummet.

Vilka åtgärder vill du se för att komma till rätta med situationen?

  – Vad vi ser idag är också en ökande känsla av otrygghet där privatpersoner och företagare inte vågar gå ut på kvällen. Jag tycker att det är uppenbart att den här förlåtande och omhändertagande attityden inte fungerar. Man behöver markera tidigare och framförallt prioritera dagens och de framtida brottsoffren större.

Man behöver markera tidigare och framförallt prioritera dagens och de framtida brottsoffren större.

När du säger prioritera de framtida brottsoffren. Vad menar du med det?

  – Tittar man på återfallsrisken så är den i princip 100 procent för en person som lagförs för ett stort antal brott. Det betyder att den här personen med all sannolikhet inte kommer att avbryta sin verksamhet. Då har samhället ett ansvar för de människor som kan tänkas komma i vägen för de här personerna och bli nya brottsoffer. Det är liksom ett totalt misslyckande att samhället inte prioriterar detta mer.

Finns det några bra konkreta förslag på hur den här utvecklingen ska kunna stävjas?

  – Vi har ett lagförslag om tillträdesförbud i butik som ligger hos riksdagen nu. Det hoppas vi verkligen på. Det skulle vara ett ordentligt kliv framåt. En person ska inte kunna begå brott gång på gång i samma butik. Det är fruktansvärt upprörande för personalen i den enskilda butiken.

  – Sen har det blivit bättre inom polisen efter att Anders Thornberg tog över som Rikspolischef. Nu har man en ledning som poliserna har förtroende för men problematiken kvarstår. Man hinner inte med det grundläggande polisarbetet utan tvingas åka omkring och släcka bränder. Och vi ser att de kriminella lika snabbt är ute på gatan igen. Jag tror att det finns en känsla inom poliskåren att man inte får vara polis.

Hur ser du på framtiden. Kommer samhället att klara av det här?

  – Som det är idag kan en person gång på gång begå brott eftersom man känner att det inte finns något som hindrar en. Till det ser vi en ökad polarisering i samhälle vilket betyder att utbudet på alternativa vägar blir färre för de här individerna. Risken är att man ser en större chans att lyckas i samhället genom att slå in på den kriminella banan.

Det är också de kriminella personerna som många ser upp till om man bor i ett område som präglas av hög kriminalitet. Det är oroande och jag hoppas att vi som samhälle kan bryta den utvecklingen och det är viktigt att vi lyckas med detta snart. Annars vet jag inte riktigt.

Text: Martin Berg

Artikeln kommer från fPlus, en nyhetstjänst som fokuserar på nyher för alla företagsamma och alla som intresserar sig för företagsamheten. fPlus finns som nyhetssajt, app och nyhetsbrev.
Prenumerera på fPlus nyhetsbrev här.

Källa: fPlus - 2019.12.11
Svensk Handels pressjour
Publicerad: 2019.12.17 Senast uppdaterad: 2019.12.17

Skriv en kommentar