Publicerad: 2019.01.28   •  
Senast uppdaterad: 2019.01.28
  •  
Kategori: Lagar och regler

Svensk Handels syn på UTP

I mars röstar EU-parlamentet om UTP-direktivet (Unfair Trading Practices) som är tänkt att stärka livsmedelsproducenternas förhandlingsstyrka. Svensk Handel har följt förhandlingarna och lyft fram handelsföretagens perspektiv. Här kommer en sammanfattning av hur processen sett ut och vad som väntar framöver. 

Vad gäller frågan?

I april i år presenterade EU-kommissionen ett förslag till direktiv som syftar till att stärka bondens ställning och förhandlingsstyrka i livsmedelskedjan genom att bland annat förbjuda vissa affärsmetoder som anses missgynna små och medelstora leverantörer av livsmedelsprodukter (Unfair Trading Practices, UTP). EU-kommissionen ville med detta förslag bland annat förbjuda fyra affärsmetoder som kommissionen särskilt anser missgynna små och medelstora leverantörer av livsmedelsprodukter. Svensk Handel har varit principiellt skeptiska mot förslaget, det vill säga att enligt fransk modell skapa en sektorspecifik avtalsrättslig lagstiftning med bestämmelser för relationer mellan företag i livsmedelskedjan. Dessutom är det bara köpare som har skyldigheter enligt lagstiftningen, inte säljare. Men samtidigt har vi i grunden inte ifrågasatt rimligheten i att reglera de fyra affärsmetoder EU-kommissionen identifieras. Dock hade vi redan när förslaget presenterade i april farhågor om att processen skulle spåra ur i EU-parlamentet, vilket den sedan även gjorde.

Var ligger frågan i processen nu?

Slutförhandlingarna som hölls mellan de tre parterna EU-parlamentet, ministerrådet och kommissionen avslutades i december 2018. Det finns alltså en politisk överenskommelse om direktivet och nu återstår bara den formella ratificeringen av EU:s ministerråd och EU-parlamentet vilken förväntas äga rum under vårvintern 2019.

Vad har hänt under förhandlingen?

EU-parlamentet utvidgade i sin behandling av lagförslaget i jordbruksutskottet bland annat listan med förbjudna affärsmetoder till att omfatta cirka 50 stycken, istället för ursprungliga fyra. Flera av dessa nya förbud oroade handelsföretagen mycket, bland annat att förbud för en handlare (köpare) att:

- Ställa krav utöver lagstiftning gällande djurvälfärd och miljöskydd.
- Företagssammanslutningar genomförs för att bilda inköpssamarbeten i dagligvaruhandeln och partihandeln med mat.

EU-parlamentet drev även linjen att multinationella varumärkesägare i livsmedelsindustrin behöver skyddas från lagstiftningen, till skillnad från kommissionens ursprungliga förslag som endast var tänkt att skydda små och medelstora leverantörer av livsmedelsprodukter.

Vad tycker Svensk Handel?

Svensk Handel har varit principiellt skeptiska mot EU-kommissionens förslag, det vill säga att skapa en sektorspecifik avtalsrättslig lagstiftning. Samtidigt har vi i grunden inte ifrågasatt rimligheten i att reglera de fyra affärsmetoder EU-kommissionen identifieras. Dock hade vi redan när förslaget presenterades i april, farhågor om att processen skulle spåra ur i EU-parlamentet, vilket den sedan även gjorde. Slutprodukten efter förhandlingarna blev visserligen något sämre än kommissionens förslag men en betydligt rimligare slutprodukt än EU-parlamentets radikala linje.

Vilka ska omfattas?

Direktivet säger att leverantörer med en omsättning upp till 3,5 miljarder kronor ska skyddas i relationer med större köpare. Svensk Handel tycker att det är orimligt att stärka förhandlingsmakten för multinationella varumärkesägare i livsmedelsindustrin och är därför positiva till att dessa inte kommer omfattas av skyddet.

De förbjudna affärsmetoderna

Den uppgörelse som nu har slutits mellan EU-parlamentet, EU-kommissionen och EU:s medlemsländer gäller minimiregler där cirka 15 affärsmetoder klassas som otillbörliga. Vissa av affärsmetoderna är strikt förbjudna, andra endast förbjudna om de inte avtalats om. Men EU-länderna kan också välja att gå längre.

Ovan nämnda förbud att ställa krav utöver lagstiftning gällande djurvälfärd och miljöskydd och mot att genomföra företagssammanslutningar för att bilda inköpssamarbeten, förhandlades bort under trialgo/slutförhandlingarna.

Vad händer nu?

Frågan om även större leverantörer, såsom multinationella varumärkesägare i livsmedelsindustrin, ska inkluderas och skyddas av lagstiftningen och om fler metoder kriminaliseras ingår i uppdraget att utreda den svenska tillämpningen av lagen. Ett uppdrag som ska redovisas senast 31 augusti 2019.

Stefan Kvarfordt

EU-ansvarig, Bryssel
+32 470 93 53 50

Kommentarer (0)