Därför är skatt på plastpåsar fel väg att gå – Svensk Handels expert förklarar

Regeringen vill tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna göra plastpåsarna 3 kronor dyrare och de genomskinliga fruktpåsarna 30 öre dyrare. Att plastpåsar inte hör hemma i naturen är alla överens om. Dyrare plastpåsar är däremot inte rätt väg att gå. 

Därför är skatten på plastpåsar en dålig idé

• Miljövänliga påsar premieras inte. Fixeringen vid att måla ut plastpåsarna som miljöbov bygger mer på känsloargument än verklig fakta. Många handelsföretag satsar även stort på att ta fram miljövänliga påsar av förnybart eller återvunnet material. Om skatten verkligen skulle handla om grön politik hade den åtminstone innehållet någon form av differentiering. Nu premieras inte påsar av förnybart- och miljövänligt material.

• Plastpåsen är miljövänlig. Sett till produktion är plastpåsen det mest miljövänliga materialslaget. Faktum är att en tygpåse behöver användas flera tusen gånger för att inte utgöra en direkt miljöbelastning jämfört med plastpåsen. Även papperspåsarna har sitt klimatavtryck där de behöver användas drygt 40 gånger för att ha samma miljöavtryck som plastpåsen. Användningen av papperskassar och tygpåsar kommer säkerligen att öka, vilket tyder på att regeringen inte har tänkt igenom konsekvenserna.

• Handelns arbete har gett resultat. Handeln har gjort en rad insatser för att uppfylla EU:s mål om att vi ska konsumera max 90 kassar per person och år till år 2020. Enligt Naturvårdsverket minskade plastpåsekonsumtionen med tolv påsar per person förra året till 102. Vi är redan på god väg att uppfylla EU:s mål, men då skatten ignorerar alla dessa satsningar så är risken uppenbar att skatten lägger en våt filt över de många goda initiativ som handeln har tagit.

• Färre plastpåsar i naturen. Det är i första hand inte svenska plastpåsar som skräpar ned kring våra svenska stränder. Enligt Håll Sverige Rents ”Skräprapporten 2019” halverades mängden plastpåsar längs våra stränder under 2018. Cigarettfimpar, snus och glasspapper utgör ett betydligt större nedskräpningsproblem.

Magnus Nikkarinen
Publicerad: 2019.11.13 Senast uppdaterad: 2019.11.13 Kategori: Hållbar handel Nyheter

Skriv en kommentar