Svensk Handels åtgärdskrav för att klara coronakrisen

Coronautbrottets följdverkningar slår med full kraft mot handeln. I butikshandeln riskerar 40.000 arbetstillfällen att försvinna. Bland partihandlarna, som bland annat förser detaljhandeln och industrin med varor, är situationen också pressad. I förlängningen hotas också möjligheterna att leverera till offentlig sektor. I partihandeln medför den minskade försäljningen att 30.000 jobb är hotade.

Det innebär att totalt 70 000 jobb i den svenska handeln är i farozonen.

I denna omfattande kris har Svensk Handel en lista med åtgärdskrav för att handeln även efter Coronakrisen ska vara en bransch som kan bidra med arbetstillfällen, försörja människor med varor och tjänster och skapa levande städer.

Listan omfattar två större områden: Åtgärder för att minska företagens kostnader och åtgärder för att stärka företagens likviditet.

Dessutom har Svensk Handel ett övergripande krav:

Förenkla för företagen och öka tempot i handläggningen!

Handläggningen måste förenklas och effektiviseras för samtliga av regeringens presenterade förslag. Flera av de företag som nu ansöker om hjälp är dagar eller möjligen veckor från konkurs. Då krävs mycket snabb och smidig hantering för att en katastrof ska undvikas för i grunden bärkraftiga företag.

Ett exempel där situationen är oklar är permitteringarna där Tillväxtverket givits i uppdrag att administrera åtgärden men där det upplevs att myndigheten inte har förberetts på uppgiften som kommer att bli massiv. Ett annat exempel är möjligheten att retroaktivt begära anstånd med skattebetalningar för att därigenom stärka likviditeten. Myndigheterna bör göra kontroller i efterhand snarare än i förhand för att öka hastigheten i handläggningen.

Åtgärder för att minska företagens kostnader

Många företag i sällanköpshandeln har sett sin försäljning och intjäningsförmåga tvärnita de senaste veckorna. I Svensk Handels enkätundersökning, som utfördes redan i början av krisen, uppgav fler än hälften av företagen i sällanköpshandeln att deras försäljning minskat med 40 procent eller mer jämfört med samma vecka förra året. Cirka en tredjedel av sällanköpshandlarna uppgav att försäljningen minskat med 60 procent eller mer, medan var sjätte sällanköpshandlare uppgav att försäljningen minskat med 80 procent eller mer.

De största fasta kostnadsposterna för detaljhandeln är personal och hyra. För att mildra de negativa effekterna som följer av det dramatiska intäktsbortfall som sällanköpshandeln upplever behövs därför kostnadsreducerande åtgärder.

Regeringen har lanserat ett förslag avseende korttidspermitteringar som medger arbetstidsminskning på upp till 60 procent, där staten står för upp till 45 procent av arbetskostnaderna och arbetsgivaren kan få upp till 53 procents reduktion av arbetskraftskostnaden. Detta är givetvis välkommet. Det kommer dock att vara otillräckligt för de företag inom sällanköpshandeln som drabbas hårdast av ett närmast totalt intäktsbortfall. Dessutom bidrar förslagets nuvarande utformning till att timkostnaden för de anställda ökar då statens ersättning är mindre än arbetstidsminskningen.

Svensk Handel har följande krav för att minska företagens kostnader:

  • Personalkostnaderna måste minskas mer

    En lösning motsvarande de föreliggande reglerna för korttidspermittering – men utan golv vad gäller arbetstidsminskning och där ersättningen från staten innebär att kostnaden per arbetad timme minskar. Det vill säga en permittering som är anpassad till en situation där arbetstagarens arbetstid även kan gå ned till 0 och staten tar den fulla kostnaden likt det system som används i Norge. Att staten endast tar cirka 45 procent av kostnaden, i enlighet med regeringens nu gällande förslag till korttidspermittering, är inte tillräckligt när marknaden snabbt försvinner för sällanköpshandeln.

    Det behöver också klargöras att företag som nyligen tagit över en tidigare verksamhet och därmed tagit över personal, också kan omfattas av reglerna för korttidsarbete för denna personal. Detta bör även gälla när ett företag övertagit en verksamhet som tidigare försatts i konkurs, och anställt personal i enlighet medföreträdesrättsreglerna. I annat fall kommer dessa företag tvingas att istället varsla personal.
  • Egenföretagare och familjeföretag måste omfattas av stöd

    Det aktuella stödet för korttidspermittering omfattar företag med anställda och täcker därmed inte egenföretagare utan anställda. Svensk Handel anser att egenföretagare även bör omfattas av stödet för korttidspermittering.

    Familjeföretag bidrar till ungefär en tredjedel av svensk sysselsättning. Familjeföretag står för all sysselsättning i enskilda firmor, per definition. De står även för en majoritet av sysselsättningen i handels- och kommanditbolag och ungefär hälften av sysselsättningen i aktiebolag.

    Svensk Handel anser att korttidspermitteringsreglerna även bör omfatta familjemedlemmar, annars riskerar systemet bli verkningslöst för Sveriges många mindre familjeföretag.
  • Slopade arbetsgivaravgifter

    Behovet av att med snabb verkan temporärt minska kostnadsbördan för företagen inom sällanköpshandeln är akut. Därför bör arbetsgivaravgifterna slopas under den närmaste tiden. Detta är ett sätt att akut reducera kostnaderna för de bolag som möter krisen i frontlinjen.
  • Slopade eller starkt reducerade hyreskostnader

    Total hyresbefrielse under den period som innebär ett totalt eller närmast totalt intäktsbortfall. Förslagsvis under initialt tre månader. Detta är ett krav som redan framförts av Svensk Handel till Fastighetsägarna. Staten bör – för att säkerställa att i grunden livskraftiga bolag inte slås ut av de åtgärder som är påkallade med hänsyn till smittspridningen – om så behövs i dialog med
    Fastighetsägarna, tillse att detta uppnås.

    En lösning i enlighet med det förslag som exempelvis lagts fram av Moderaterna där staten bär halva hyreskostnaden och fastighetsägare och handlare bär en fjärdedel vardera är värd att utforska.
  • Slopa eller skjut nya punktskatter på framtiden

    Givet den extremt pressade situation som handeln möter idag bör nya skatter riktade mot handeln skjutas på framtiden eller allra helst slopas.

Åtgärder för att rädda företagens likviditet

Riksbanken har öppnat för bankerna att låna 500 miljarder kronor till 0 procents ränta för att föra pengarna vidare till företag. Finansinspektionen har understött åtgärden genom att lätta på delar av bankernas kapitaltäckningskrav. Detta är vid första anblick bra. Problemet är att pengarna inte kommer att nå de företag som behöver när bankerna ska göra en sedvanlig kreditprövning av de som ansöker om lån. Sedvanlig kreditprövning fungerar helt enkelt inte i en osedvanlig situation. Därför måste nu staten, liksom i en del andra länder, gå in med en statlig lånegaranti som medför att viktiga överbryggningslån verkligen når fram till de företag som behöver.

En annan presenterad åtgärd är att företag kommer att ges möjlighet att från den 7 april begära anstånd med betalningar av arbetsgivaravgifter, preliminär skatt på anställdas löner samt moms. Företagen kommer även att kunna begära anstånd för redan gjorda inbetalningar från och med januari i år, och då få dessa medel återbetalda till sitt skattekonto.

Detta är förstås en välkommen likviditetsstärkande åtgärd. Dock reagerar vi dels på att åtgärden träder i kraft sent, dels på att staten planerar att tjäna upp till en miljard kronor på denna anståndsmöjlighet genom en räntebeläggning som är högre än vad som normalt gäller vid anstånd. Det är i detta läge helt orimligt att nödställda företag ska tvingas ”böta” för att de blir tvungna att använda en statlig räddningsåtgärd under en förhoppningsvis begränsad tid.

Även om möjligheten till anstånd i sig är välkommen så skapar den också problem vid en kreditprövning eftersom en skatteskuld är en prioriterad fordran. Ett anstånd med skatten kan komma att enbart resultera i att konkurser skjuts på framtiden såvida inte staten ställer upp med en lånegaranti och därmed möjliggör annan finansiering. På kort sikt är det också av största vikt att Skatteverket så skyndsamt som möjligt handlägger alla de ansökningar om anstånd med skattebetalningar som redan börjat skickas in.

Svensk Handel har följande krav för att rädda företagens likviditet:

  • Tillgängliggör de 500 miljarder som avsatts av Riksbanken även för handelns företag

    Riksbankens räddningsplanka, de 500 miljarder kronorna, når inte fram till de nödställda företagen på grund av bankernas kreditprövning. Därför måste staten, liksom i en del andra länder, gå in med en statlig lånegaranti som medför att viktiga överbryggningslån verkligen når fram till de företag som behöver. Sedvanlig kreditprövning fungerar inte i en osedvanlig situation.
  • Slopa räntan på skatteinbetalningar där anstånd beviljats och snabba på ikraftträdandet och handläggningen

    Regeringens förslag om att företag ska kunna begära anstånd med sina skattebetalningar kan låta bra på pappret, men det är orimligt att staten samtidigt tjänar minst en miljard kronor på detta genom en hög ränta på över 6 procent. Det är dessutom osannolikt att handeln återhämtar sig så snabbt att räntekostnaderna tjänas in under perioden. Denna ränta måste slopas. Åtgärden bör träda i kraft tidigare än den 7 april och Skatteverket bör handlägga alla ärenden så skyndsamt som möjligt.
Publicerad: 2020.03.24 Senast uppdaterad: 2020.03.24 Kategori: Corona