Remissyttrande: Genomförande av EU:s engångsplastdirektiv och andra åtgärder för en hållbar plastanvändning

Här följer Svensk Handels remissyttrande angående genomförande av EU:s engångsplastdirektiv och andra åtgärder för en hållbar plastanvändning.

Er ref: M2020/02035

Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och företräder 9 000 små, medelstora och stora företag med nära 300 000 medarbetare, får med anledning av remissen anföra följande:

Allmänna synpunkter Svensk Handel har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på föreliggande promemoria angående genomförande av EU:s engångsplastdirektiv och andra åtgärder för en hållbar plastanvändning.

I promemorian lämnas förslag till lag- och förordningsändringar som bedöms nödvändiga för att genomföra engångsplastdirektivet, förpackningsdirektivet, avfallsdirektivet och delar av punkt 37 i januariavtalet.

Svensk Handel stödjer utredningens bakomliggande syfte: det vill säga att främja en övergång till en mer biobaserad och cirkulär ekonomi samt att minska de negativa effekterna på den marina miljön av engångsplastartiklar. Med mål om en mer resurseffektiv och hållbar användning av plast.

Föreliggande utredning tar sin utgångspunkt i två politiska beslut. Dels ett EU-direktiv gällande minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön (engångsplastdirektivet), dels den sakpolitiska överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna om att spridningen av mikroplaster ska förhindras bland annat genom förbud mot mikroplaster i fler produkter och förbud mot onödiga plastartiklar.

Förslagen i utredningen berör i huvudsak åtgärder kopplat till: förbud, designkrav, åtgärder för minskad förbrukning, nya och kompletterande krav för producentansvar, insamlingsmål för plastflaskor, märkningskrav, åtgärder för att öka medvetenheten hos allmänheten, åtgärder som syftar till att öka materialåtervinning av förpackningar, och åtgärder för att täcka kostnader för nedskräpning.

Svensk Handel delar synpunkten att det är utredningens utgångspunkt att det är angeläget att minska nedskräpningen och att det är önskvärt att minska användningen av onödig plast. Det är också en ansats som näringslivet har och har haft under en längre tid vilket visat sig bland annat i arbetet med att ta fram och använda miljömässigt bättre alternativ än plast för förpackningar.

Det är inte heller så att det per automatik är bättre ur miljö- eller klimathänseende med flergångsförpackningar är engångsförpackningar och det långsiktiga målet måste vara att alla förpackningar är ändamålsenliga, mer miljö- och klimatvänliga än sina alternativ samt att de slängs där det är avsett.

Vad man först och främst måste ha med sig är att det krävs såväl tid som resurser för att utveckla alternativ varför det är av stor vikt att den svenska implementeringen av direktivet inte sker på ett sätt som motarbetar eller försvårar den process som redan pågår i näringslivet. Det är också av vikt att implementeringen sker harmoniserat mellan EU-länderna för att undvika konkurrensnackdelar länderna mellan.

Svensk Handel välkomnar att utredningen konstaterar att producenterna inte är att anse som nedskräparna och att det förslås straffskärpningar för dem som faktiskt slänger skräp där det inte hör hemma. Hur välutbyggd och välunderhållen en avfallshanteringsinfrastruktur än är så kommer det till syvende och sist att krävas ett personligt ansvar för att se till att skräp hamnar där det ska.

Gällande avfallshanteringsinfrastrukturen så hamnar den i fokus gällande debiteringen av producenterna. Enligt förslaget ska producenterna dels betala en fast dels en rörlig avgift till Naturvårdsverket som sedan fördelar pengarna till kommunerna för att täcka kostnaderna för städning av omfattade föremål. Om kommunernas kostnader är lägre återgår pengarna till Naturvårdsverket men pengarna återgår aldrig till producenterna som betalat in dem. Vi ställer oss frågande till denna modell och hur den anses utgöra ett incitament för mindre nedskräpning eller bättre förpackningar.

Vi är också fundersamma kring debiteringen då städningen redan idag betalas av skatter och avgifter. Det finns inget i utredningen som föreslår att dessa skatter och avgifter minskas med motsvarande summor. Om så inte sker kommer det alltså bli en dubbel debitering för samma tjänst vilket liknar en smygbeskattning. Systemet med avgifter behöver följas mycket noga och revideras med täta intervaller i början för att säkerställa att överdebitering inte sker. Dessutom bör det skapas möjlighet för producenter att få tillbaka pengar om överdebitering faktiskt skett.

Utöver ovan nämnda debitering ska kommuner också kunna meddela föreskrifter om att renhållningsavgift ska betalas för åtgärder som kommunen vidtar i syfte att informera hushåll och verksamhetsutövare som producerar avfall som kommunen ansvarar för om avfallshantering. Detta ska ställas jämte att producenter åläggs att genomföra informationskampanjer samtidigt som eventuellt överskott som betalas till kommunerna ska användas av Naturvårdsverket till medvetandehöjande åtgärder. Det väcker frågor kring hur informationsinsatserna ska koordineras och om det inte kommer att leda till dubbelt och i viss mån tredubbelt avgiftsuttag för samma sak.

En utmaning för producentansvaret kommer att vara att beräkna samt få in avgifter från plattformar samt hur fördelningen mellan olika producenters avgiftsbörda ska fördelas.

Här kan du läsa hela remissyttrandet >>


Svensk Handel

Mats Hedenström, näringspolitisk chef

Ann Christiansson, näringspolitisk expert

Henrik Ekelundnäringspolitisk expert

Publicerad: 2021.05.05 Senast uppdaterad: 2021.06.28

Skriv en kommentar