Remissyttrande: Promemorian om vaccinationsbevis

Här följer Svensk Handels remissyttrande avseende promemorian om vaccinationsbevis på serveringsställen och i andra verksamheter, smittskyddsåtgärder i långväga kollektivtrafik och förlängning av begränsnings- och serveringsförordningarna.

Er ref: S2021/07875

Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och före­träder 9 000 små, medelstora och stora företag med nära 300 000 med­arbetare, får med anledning av remissen anföra följande:

Sammanfattande synpunkter

Svensk Handel instämmer i förslaget om att vaccinationsbevis kan vara en effektiv åtgärd på utvalda platser i samhället, eftersom det kan bidra till att minska risken för smittspridning då man kan se ett tydligt samband mellan allvarligt insjuknande och icke vaccinerade. Det är mot bakgrund av detta viktigt att vaccinationsbevis kan användas på fler platser samt i fler verksamheter i samhälle vid behov. Svensk Handel delar också bedömningen om att vaccinationsbevis är ett lämpligt verktyg då det möjliggör att andra restriktioner för verksamheter kan mildras. Däremot ställer vi oss mycket tveksamma till hur lagstiftaren valt att formulera hur användandet av vaccinationsbevis ska fungera i praktiken och vad detta får för rättsliga konsekvenser för såväl verksamheten som för individen.  

  • Svensk Handel avstyrker förslaget om att verksamheter, så som handelsplatser, serveringsställen, platser för fritid och kulturverksamheter, föreslås få möjlighet att använda vaccinationsbevis som smittskyddsåtgärd.
  • Svensk Handel motsätter sig förslaget då detta skulle innebära att ansvaret att avgöra huruvida vaccinationsbevis är den mest lämpliga smittskyddsåtgärden åläggs verksamheten, inte staten eller ansvarig myndighet, vilket varken är lämpligt eller rimligt baserat på vilken långtgående inskränkning och tvångsåtgärd som användning av vaccinationsbevis innebär.
  • Svensk Handel ställer sig frågande huruvida frivilligheten för verksamheter att implementera vaccinationsbevis påverkar ersättningsmöjligheter.
  • Svensk Handel vill understryka vikten av att stöd till verksamheter kopplas direkt till restriktioner som presenteras.

Läget i handeln

Världen har levt och anpassat sig efter rådande pandemi sedan våren 2020. Det globala viruset har påverkat hela samhället och så även handeln. Inledningsvis drabbades handeln hårt av drastiskt minskade besöksflöden i stadskärnor, köpcentrum och i butiker. Detta ledde till minskad försäljning som efter flera tuffa veckor resulterade i ett ökat antal konkurser. Som en direkt effekt av beskedet den 11 mars 2020 kunde vi bland våra medlemsföretag notera omsättningsminskningar med upp till 50 procent inom sko- och klädhandeln. För gränshandeln innebar senare Norges gränsstängning en närmast total nedstängning med omsättningsminskning med nära 100 procent.

Vanligtvis anställer handeln 130 000 personer varje år och många unga och utlandsfödda får sitt första arbete inom handelssektorn.  2020 präglades i stället av permitteringar och uppsägningar, och så inleddes dessvärre även 2021. Nya regler och restriktioner, samt lättnader, har presenterats om vartannat och sammantaget har situationen resulterat i en osäkerhet för företagen och stora ekonomiska förluster.

Tidigt under pandemin stod det klart att effekterna av pandemin ledde till en tudelning av handeln på flera sätt. Partihandelns omsättning föll under 2020, medan detaljhandeln i genomsnitt ökade i omsättning. Inom detaljhandeln är dock tudelningen mellan branscher fortfarande stor. Försäljning som är kopplad till våra bostäder och trädgårdar har gått bra under pandemin, medan försäljning kopplad till hur vi själva ser ut har genomgått ett stålbad: sko- och klädförsäljningen är hårdast drabbad. Geografiskt finns ytterligare en tudelning där city- och gränshandeln drabbats mycket hårt medan bostadsnära handel gått något mindre dåligt. Sett till försäljningskanal har det också skett en tudelning, där e-handeln växt rekordartat (och fortfarande växer), medan fysisk butikshandel har det väldigt tufft.

Många kurvor pekar nu åt rätt håll, men det är fråga om tillväxt och förbättringar från låga nivåer. Detta tydliggörs när man jämför med 2019 som det senaste mer normala året. Skohandeln hade en omsättning under tredje kvartalet 2021 som låg 20 procent lägre än samma kvartal 2019. Den specialiserade livsmedelshandeln låg drygt 9 procent lägre än 2019 och klädhandelns omsättning låg 2,6 procent lägre än samma period 2019. Kvarvarande skatteskulder inom handeln till följd av anstånd för skatteinbetalningar är för närvarande ca 6 miljarder kronor, vilket är högst jämfört med andra branscher. Detta understryker att den ekonomiska krisen för handelns del på inget sätt är över. De statliga stödåtgärderna är fortsatt viktiga för många företag, liksom att eventuella förnyade restriktioner av olika slag inte går längre vad som kan anses proportionerligt i förhållande till syftet.

Allmänna synpunkter

I allmänhet har Svensk Handels ståndpunkt varit att restriktioner i form av föreskriftskrav eller allmänna råd endast ska införas om smittläget kräver det. Regleringarna måste dessutom avskaffas så fort de inte längre är nödvändiga och motiverade. Denna utgångspunkt bör fortsätta vara vägledande för regeringen och Folkhälsomyndighetens arbete med Covid-19.  

När hårdare restriktioner infördes under senhösten 2020 och vid årsskiftet 2020/21 var det tydligt att dessa inte bara påverkade besöksflödena i fysiska butiker utan även påverkade handelns omsättning negativt, totalt sett. Vi kan på samma sätt se ett samband mellan lättnader i restriktioner och ökade försäljningssiffror i handeln. Införandet av restriktioner gentemot handelsplatser har med andra ord en korrelation med hur ekonomin för branschen påverkas. Det är mot bakgrund av detta väsentligt att återinförda restriktioner är väl avvägda och proportionerliga samt att endast motiverade restriktioner riktas mot handeln.

Svensk Handel vill påminna om att även restriktioner riktade mot individer och andra sektorer i samhället påverkar möjligheten att bedriva handel. Exempelvis vet vi baserat på effekterna under 2020-2021, att rekommendationer om att arbeta hemifrån får stora effekter för handelsföretagen då rörelsebeteenden kraftigt förändras i samhället– något som särskilt drabbar handeln i stadskärnor då områden med primärt kontorsarbetsplatser tappar besökare. Det är viktigt att lagstiftaren har en förståelse för att restriktioner som kommuniceras till allmänheten får en direkt eller en indirekt påverkan generellt för näringslivet. Pandemirelaterad kommunikation måste mot bakgrund av detta vara välavvägd och motiverad utifrån rådande smittläge.

Då den svenska strategin till stora delar bygger på förändring av beteenden hos allmänheten vill vi återkomma till det vi anfört vid tidigare tillfällen. En beteendeförändring hos allmänheten bygger på att åtgärderna uppfattas som proportionerliga och att de bygger på ett kausalt samband mellan beteende och minskad smittspridning.

För att detta ska bli effektivt krävs därför att det finns tydlighet både i vad som ska göras eller undvikas, samt varför. För att uppnå denna tydlighet behöver det förklaras för allmänheten vad respektive åtgärd syftar till i ambitionen att minska smittspridningen.

Den svenska handeln är beroende av ett öppet samhälle. En välfungerande handel är avgörande för Sverige för att branschen även fortsättningsvis ska kunna bidra till sysselsättning, skatteintäkter och levande städer.

Svensk Handel avser även fortsättningsvis att arbeta tillsammans med regeringen och Folkhälsomyndigheten för att säkerställa ett säkert öppet samhälle. Vi kan inte nog poängtera vikten av att det parallellt med lagstiftningsarbetet också arbetas mycket aktivt med vaccineringen mot covid-19. Trots Sveriges höga vaccinationsgrad är det fortfarande viktigt att fler personer vaccinerar sig för att minska smittspridningen och inte belastar vård och omsorg. Att kräva vaccinationsbevis på lämpliga platser och i passande verksamheter är ett avvägt sätt att skapa incitament och säkerställa begränsad smittspridning i samhället.

Läs hela remissyttrandet här.

Detta yttrande har beslutats av avdelningschef Näringspolitik Mats Hedenström. Föredragande har varit jurist Sofia Stigmar. I den slutliga handläggningen har också näringspolitiska experten Elisabet Elmsäter Vegsö och Henrik Ekelund samt chefsekonom Johan Davidson deltagit.   

Mats Hedenström, näringspolitisk chef Svensk Handel
Sofia Stigmar, jurist Svensk Handel

Sofia Stigmar
Publicerad: 2021.12.21 Senast uppdaterad: 2021.12.21