Publicerad: 2018.03.26   •  
Senast uppdaterad: 2018.03.26

Svensk Handels säkerhetspolitiska program

Åtgärder mot vardagsbrott – för trygga handelsplatser

Ett rättssäkert samhälle

Vardagsbrott är brott som drabbar medborgaren i vardagen. Det kan  handla om en stulen cykel, skadegörelse av bilen på en parkering, rån av en mobiltelefon på nattbussen, misshandel i en park eller en stöld i en butik. Gemensamt för alla dessa brott är att de drabbar gemene man, de är instegsbrott mot grövre kriminalitet och de tas inte på tillräckligt stort allvar av politiker och rättsväsende.

Svensk Handel har ett antal förslag på åtgärder som krävs för att återupprätta ett rättssäkert samhälle där även små brott tas på allvar. Utgångspunkten är brott som drabbar handeln (med huvudfokus på stöldbrott), men åtgärderna är effektiva mot ett stort antal brott som drabbar medborgarna i det dagliga livet.

  • Varje år stjäls det för sex miljarder kronor i svenska butiker.
  • Var 15:e sekund stjäls det något i en butik, på ett år handlar det om 2 000 000 stölder och snatterier.
  • Förlusterna motsvarar ökade kostnader på ca 1 300 kronor för ett normalt svenskt hushåll årligen.
  • Sverige har flest anmälda stölder per invånare i hela EU, 166 % fler stölder än genomsnittet i EU.
  • Antalet anmälda våldsbrott per invånare i Sverige har ökat med 236 % sedan 1975.
  • Sedan år 2000 har antalet anmälda brott i Norge minskat med 24 %. Under samma period har anmälda brott i Sverige ökat med 9 %.

  • I Sverige finns det cirka 2 poliser på 1 000 invånare vilket placerar Sverige bland de tre länder i EU som har minst antal poliser per invånare. I EU är snittet cirka 3,5 poliser per 1 000 invånare.

  • Polisen har minskat sitt brottsförebyggande arbete mot stölder i butik med 40 % från ett redan lågt utgångsläge. I praktiken är antalet timmar som polisen agerar synligt på gator och torg närmast obefintliga.

  • Sedan 1965 har synlig yttre polis minskat med 54 %, befolkningen i Sverige ökat med cirka 40 % och polisanmälningarna ökat med drygt 400 %.

  • Svenska domstolar envisas med att döma tjuvar till böter trots att de saknar inkomst och har mängder av obetalda böter sedan tidigare.

  • 8 av 10 dömda butikstjuvar betalar aldrig sina böter.

  • Tjuvar som saknar hemvist i Sverige får ofta ett strafföreläggande och släpps på fri fot. Vid kontroll av ett slumpvist urval var det ingen som hade betalat sin skuld.

  • 14 000 personer i Sverige har just nu tre eller fler böter som förfallit till betalning.

  • Kronofogden har att driva in nära 500 miljoner kronor i obetalda bötesskulder. År 2015 avskrevs böter för hela 70 miljoner kronor.

1. Nolltolerans mot vardagsbrott

Sverige har flest anmälda stölder per invånare i hela EU (samt flest anmälda misshandelsfall, våldtäkter samt fall av sexuellt våld).

  • Vardagsbrotten i alla dess former måste tas på större allvar hos polis, åklagare och i Sveriges domstolar.
  • Polisen måste utreda de brott som har förutsättning att klaras upp.
  • Polisen måste arbeta för att alla brott ska polisanmälas och därmed sluta uppmana brottsoffer att inte anmäla den brottslighet de utsatts för.

2. Fler synliga poliser på gator och torg

Sverige ligger i botten bland EUs länder vad gäller antalet poliser per invånare, samtidigt som den fria rörligheten gör Sverige till en
allt mer integrerad del av EU. Sverige behöver fler poliser för att kunna hantera dagens situation.

  • Sverige behöver 10 000 nya poliser fram till 2022. Det innebär en årlig rekrytering av drygt 1 600 poliser, vilket är nödvändigt för att kompensera för naturliga avgångar, brottsutveckling och befolkningsökning. Detta ger en total av 24 000 poliser år 2022, (motsvarande det antal poliser per capita som beslutades år 2010.) Utöver detta måste civilanställda rekryteras så att polisen hinner utföra polisiära kärnuppgifter.
  • Polisens förebyggande arbete måste öka i form av fler synliga poliser på gator och torg.
  • Respektive polischef måste ges och avkrävas ett tydligt ansvar för sitt lokalområde. Ansvaret innebär att ha kunskap om områdets brottslighet samt en plan för att minska denna brottslighet. Ansvaret skall även omfatta en fördjupad samverkan med det lokala näringslivet inklusive riktiga, ömsesidiga och bindande medborgarlöften.
     

3. Effektivisera hanteringen av stöldbrott i butik

För stöldbrott där den misstänkte kan identifieras, brottet erkänns och händelsen i övrigt inte kräver polisiär närvaro bör hanterandet förenklas så att polisens resurser kan läggas på andra mer kvalificerade jobb.

  • Enkla stöldbrott i butik bör kunna hanteras utan fysisk närvaro av polis. Väktare och handlare ska ges förtroende att kunna identifiera en gärningsperson och polisen ska kunna genomföra förhör av den misstänkte på distans. Den så kallade ”Snattofonen”, genom vilken polisen håller förhör med misstänkta butikstjuvar, ska återinföras över hela landet. Lösningen bör bygga på tillgänglig teknik, till exempel mobiltelefon med lämplig mjukvara, som möjliggör för polisen att hålla förhör via videolänk. Polisen ska ansvara för att alltid ha en specialutbildad stöldutredare tillgänglig via telefon/video.
  • Processerna mellan brott, rättegång och avtjänande av straff tar allt för lång tid i Sverige och måste kortas betydligt. Det är viktigt för såväl brottsoffer som gärningsperson. För ett system som det svenska, med mycket frikostiga straffrabatter, blir långa processer extra förödande. För brott med inslag av våld ska gäningspersonen inte släppas på fri fot innan straffet är avtjänat.

4. Avskaffa straffrabatten för återfallsförbrytare

Svensk Handel kräver att svenska domstolar slutar ge rabatt till de som systematiskt och upprepat begår vardagsbrott. Svensk rättspraxis gynnar personer som begår många
brott. Detta underminerar förtroendet för rättsväsendet genom att återfallsförbrytare
belönas med olika former av rabatter.

  • Att begå många brott är värre än att begå få. Svensk Handel föreslår därför en progressiv straffskala där tidigare brottslighet vägs in vid påföljdsbestämningen på ett tydligare sätt än idag.
    - Vid 1-2 domar de senaste 36 månaderna används befintlig lagstifning och praxis med straffrabatt, konsumtion och ungdomsrabatt
    - Vid 3-6 domar de senaste 36 månaderna nyttjas befintliga straffskalor utan möjlighet till rabatter
    - För gärningspersoner med fler än sex domar de senaste 36 månaderna ska påföljden bestämmas till lägst 2/3 av nuvarande straffskala utan möjlighet till rabatter
  • Villkorlig frigivning ska enbart bli aktuellt om den intagne visat tydliga tecken på  rehabilitering och risk för återfall bedöms vara låg. För gärningspersoner med tre eller fler domar de senaste 36 månaderna kan villkorlig frigivning inte bli aktuell annat än i undantagsfall.

5. Använd påföljder som är anpassade efter gärningspersonens förmåga att göra rätt för sig

Idag döms nästan alla tjuvar till böter för stöld i butik. Detta trots att många av dem varken har förmåga eller intresse av att göra rätt för sig. Det är viktigt att det straff en gärningsperson riskerar är tillräckligt avskräckande för att avstå från sin brottslighet. Bötesstraff med tillhörande notering i belastningsregistret är enbart avskräckande för laglydiga medborgare utan kriminell historik. För yrkes- och livsstilskriminella krävs andra påföljder.

  • Obetalda böter bör omvandlas till fängelse alternativt bötestjänst.

    -Använd redan befintlig lagstiftning för att omvandla obetalda böter till fängelse för de ca 14 000 personer som har tre (3) eller fler oreglerade bötesskulder hos Kronofogden. Börja med de drygt 500 individer som har 10 eller fler oreglerade bötesskulder.
    - Utdöm inte böter för gärningspersoner som inte kan/vill betala sina skulder. Använd fängelse som påföljd för dem som redan har två eller fler oreglerade bötesskulder.
    - Komplettera befintlig lagstiftning med en alternativ omvandlingspåföljd, bötestjänst. Låt den skyldige arbeta av sin skuld till samhället.

  • Polisen bör få ett tydligare uppdrag att ta brottsverktyg i beslag och förverka egendom och annat av värde som misstänkt har i sin ägo för att försvåra fortsatt brottslighet samt för att höja gärningspersonens faktiska kostnad för att begå brott.

6. Identifiera och lagför brottslingar utan hemvist i Sverige

En stor del av dem som begår brott i butik är hitresande brottslingar utan fast adress i Sverige. De är ofta svåra att identifiera vilket tar stora polisiära resurser i anspråk. Hittills har åklagarna till stor del använt möjligheten att utdela strafförelägganden för dessa, väl medvetna om svårigheten att någonsin kunna driva in skulderna efteråt. Föga överraskande är det mycket få av dessa individer som betalat sina böter.

  • Individer som begår brott ska dömas till annan påföljd än böter om det finns stor risk för att böter förblir obetalda och/eller där det blir svårt att driva in obetalda skulder. Alternativt ska värdeföremål tas i beslag minst motsvarande det utdömda bötesbeloppet.

7. Beivra häleri för att komma åt organiserade stölder

För professionella stöldligor utgör hälerinätverken en central del av logistiken kring stölder i butik. Genom att angripa dem som handlar med eller hanterar stulna produkter kan rättsväsendet kraftigt försvåra för dem som stjäl i butik på ett organiserat sätt.

  • Det krävs ett tydligare polisiärt arbete mot aktörer som befattar sig med stulna varor. 

  • Butiker och restauranger som säljer stöldgods samt transporter av stulna varor ut ur landet bör prioriteras av såväl polisen som Tullverket.

8. Butiken ska vara en fredad zon

En butik är upplåten för handel. Handlaren har rätt att avvisa dem som inte handlar eller
ägnar sig åt handelsrelaterad verksamhet. Exempel på icke acceptabel verksamhet i butiksmiljö kan vara musicerande, insamling av pengar, tiggeri, egen försäljning samt
stöldförberedande verksamhet.

  • Personer som inte åtlyder anvisningen (exempelvis genom att vägra lämna lokalen
    eller upphöra med den icke tillåtna verksamheten) ska anses störa mot allmän ordning och ska kunna avlägsnas från platsen. Person som vägrar lämna frivilligt ska kunna dömas för olaga intrång.

  • Respektive kommun bör i sina lokala ordningsföreskrifter införa tillståndsplikt på verksamhet som bedrivs inom fem meter från butikernas entréer. Denna tillståndsplikt bör omfatta försäljning, musicerande, tiggeri, samt liknande verksamhet som hindrar eller stör besökare och därigenom minskar tillgängligheten till butiken.

  • En person som döms för upprepade brott mot butik ska av domstol kunna åläggas tillträdesförbud avseende butiken och dess närområde. Exempelvis ska en individ
    som upprepat trakasserar och misshandlar personalen kunna förbjudas att besöka aktuell butik under en begränsad tidsperiod.

Per Geijer

Säkerhetschef , Stockholm
010-47 18 647

Säkerhetspolitiska programmet i pdf-format

Här kan du ladda ner det säkerhetspolitiska programmet i pdf-format.