Svensk Handels program för trygga handelsplatser

Svensk Handel har tagit fram ett antal förslag på åtgärder som krävs för att återupprätta ett rättssäkert samhälle där även små brott tas på allvar. Utgångspunkten är brott som drabbar handeln (med huvudfokus på stöldbrott), men åtgärderna är effektiva mot ett stort antal brott som drabbar medborgarna i det dagliga livet.

Ett rättssäkert samhälle

Vardagsbrott är brott som drabbar medborgaren i vardagen. Det kan handla om en stulen cykel, skadegörelse av bilen på en parkering, rån av en mobiltelefon på nattbussen, misshandel i en park eller en stöld i en butik. Gemensamt för alla dessa brott är att de drabbar gemene man, de är instegsbrott mot grövre kriminalitet och de tas inte på tillräckligt stort allvar av politiker och rättsväsende.

Snabbfakta om brott i handeln: 

  • Varje år stjäls det för sex miljarder kronor i svenska butiker.
  • Var 15:e sekund stjäls det något i en butik, på ett år handlar det om 2 000 000 stölder och snatterier.
  • Förlusterna motsvarar ökade kostnader på ca 1 300 kronor för ett normalt svenskt hushåll årligen.
  • Sverige har flest anmälda stölder per invånare i hela EU, 166 % fler stölder än genomsnittet i EU.
  • Antalet anmälda våldsbrott per invånare i Sverige har ökat med 236 % sedan 1975.
  • Sedan år 2000 har antalet anmälda brott i Norge minskat med 24 %. Under samma period har anmälda brott i Sverige ökat med 9 %.
  • I Sverige finns det cirka 2 poliser på 1 000 invånare vilket placerar Sverige bland de tre länder i EU som har minst antal poliser per invånare. I EU är snittet cirka 3,5 poliser per 1 000 invånare.

1. Nolltolerans mot vardagsbrott

Svensk Handel vill se en nolltolerans mot vardagsbrott där polis, åklagare och domstolar genom sitt agerande signalerar att denna typ av brottslighet är prioriterad. Ett tydligare brottsofferfokus och en förståelseför hur denna typ av brottslighet påverkar människors vardag behöver genomsyra myndigheternas arbete.

2. Fler synliga poliser på gator och torg

Sverige ligger i botten bland EU:s medlemsstater vad gäller antalet poliser per invånare, samtidigt som den fria rörligheten gör Sverige till en allt mer integrerad del av EU. Sverige behöver fler poliser för att kunna hantera dagens situation.

3. Effektivisera hanteringen av stöldbrott i butik

Snabba påföljder är nödvändiga för en effektiv hantering av stöldbrott i butik. För stöldbrott där den misstänkte kan identifieras, brottet erkänns och händelsen i övrigt inte kräver polisiär närvaro bör utredningsarbetet kunna ske på plats i butik, utan fysisk närvaro av polis.

4. Avskaffa straffrabatten för återfallsförbrytare

Svensk Handel kräver att svenska domstolar slutar ge rabatt till de som systematiskt och upprepat begår vardagsbrott.  Svensk rättspraxis gynnar personer som begår många brott. Detta underminerar förtroendet för rättsväsendet genom att återfallsförbrytare belönas med olika former av rabatter. Systematisk brottslighet måste tas på större allvar när påföljder bestäms. Idag kan en butikstjuv gå från butik till butik och stjäla utan att riskera någon kännbar påföljd.

5. Använd påföljder som är anpassade efter gärningspersonens förmåga att göra rätt för sig

Idag är böter den vanligaste påföljden vid butiksstöld. Detta trots att många av de som begår brotten varken har förmåga eller intresse av att betala för sig. Det är viktigt att det straff en gärningsperson riskerar är tillräckligt avskräckande för att uppnå sitt syfte. Bötesstraff med tillhörande notering i belastningsregistret är enbart avskräckande för laglydiga medborgare utan kriminell historik. För yrkes- och  livsstilskriminella krävs andra påföljder. 

En stor del av dem som begår brott i butik är dessutom hitresande brottslingar utan fast adress i Sverige. De är ofta svåra att identifiera vilket tar stora polisiära resurser i anspråk. Hittills har åklagarna till stor del använt möjligheten att utdela strafförelägganden för dessa, väl medvetna om svårigheten att någonsin kunna driva in skulderna efteråt. Föga överraskande är det mycket få av dessa individer som betalat sina böter

6. Beivra häleri för att komma åt organiserade stölder

För professionella stöldligor utgör hälerinätverken en central del av logistiken kring stölder i butik. Genom att angripa dem som handlar med eller hanterar stulna produkter kan rättsväsendet kraftigt försvåra för dem som begår brott på ett organiserat sätt. Utförsel av stulna varor ur landet är omfattande och en stor del av det som stjäls i svenska butiker hamnar på den internationella marknaden. Kontrollen av gods som transporteras ut ur landet är i princip obefintlig och hanteringen av stöldgods är därmed närmas riskfri för de kriminella ligorna

7. Butiken ska vara en fredad zon

En butik är upplåten för handel. Handlaren har rätt att avvisa dem som inte handlar eller ägnar sig åt handelsrelaterad verksamhet. Exempel på icke acceptabel verksamhet i butiksmiljö kan vara musicerande, insamling av pengar, tiggeri, egen försäljning samt stöldförberedande
verksamhet.

Per Geijer
Publicerad: 2018.03.26 Senast uppdaterad: 2018.03.26