Ett tillfälligt bemyndigande i smittskyddslagen

Svensk Handel motsätter sig inte regeringens förslag till tillfällig krislag som bland annat öppnar för att kunna stänga stormarknader och handelsplatser för att hindra coronavirusets spridning. Men de menar att det måste kompletteras med en plan för att kompensera de företag som drabbas.

Utkast till lagrådsremiss Ett tillfälligt bemyndigande i smittskyddslagen

Er ref: S2020/02922/RS Vårt diarienr:

Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och företräder drygt 9 000 små, medelstora och stora företag med nära 300 000 medarbetare, får med anledning av remissen anföra följande:

Mot bakgrund av utkastets förslag om att regeringen ska få meddela särskilda föreskrifter om förhållandet mellan det enskilda och det allmänna som gäller skyldigheter för enskilda eller i övrigt avser ingrepp i enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden, om det av smittskyddsskäl behövs för att hantera spridningen av det virus som orsakar covid-19, efterlyser Svensk Handel ett proaktivt arbetssätt från regeringen i vilket Svensk Handel gärna medverkar. Vi vill även tillägga att vi förvånas över att exempelvis Svensk Handel inte är upptagen som remissinstans för denna remiss.

I ljuset av regeringens förslag är det särskilt viktigt att värna om den svenska parlamentarismen och maktdelningen mellan riksdagen och regeringen. Det är fortsatt viktigt att den offentliga makten är förankrad via folkrepresentationen.

Vår bärande argumentation bygger på att regeringens politik måste ha riksdagens stöd. I författnings­kommentarerna till §6b står att ”riksdagen måste alltså aktivt ta ställning i sak till behovet av en underställd förordning. Om riksdagen gör samma bedömning som regeringen fortsätter förordningen att gälla till dess att giltighetstiden för den har gått ut. Om riksdagen inte gör samma bedömning som regeringen i fråga om behovet av föreskrifterna, kan riksdagen i stället genom lag upphäva normgivningsbemyndigandet eller meddela en lag som upphäver eller ersätter regeringens förordning”. Regeringen bör, relativt den extraordinära situationen och de konsekvenser som snabbt förändrade villkor för handeln kan få, iaktta stor försiktighet i hur man använder de redskap man nu får.

Regeringens förstärkta befogenheter har visserligen i sig en begränsad samhällsekonomisk påverkan. Däremot kommer eventuella åtgärder till följd av maktutvidgningen, så som nedstängning av butiker, få substantiella och långtgående ekonomiska konsekvenser. Vi vill därför understryka vikten av konsekvensanalyser även fortsättningsvis.

Remissen nämner att det ”[F]ör att kunna göra adekvata bedömningar av de samhällsekonomiska och övriga konsekvenser som kan uppkomma som en följd av en viss påtänkt åtgärd, kan synpunkter på sedvanligt sätt behöva inhämtas t.ex. från myndigheter, kommuner, region och det privata näringslivet om tillämningen av bemyndigandet aktualiseras”.

Detta ska ställas i relation till den skyndsamhet som genomsyrar remissens förslag. Risken är överhängande att beslut om stängning av verksamheter fattas långt före det att ett system för ersättning för utsatta verksamheter finns på plats.

Svensk Handel företräder drygt 9300 handelsföretag. I de medlemsundersökningar som Svensk Handel genomför framkommer att om nuvarande situation fortsätter kan tre av tio sällanköpshandlare tvingas stänga ned verksamheten inom två månader. Vissa redan inom en månad.

Svensk Handels senaste undersökning bland medlemsföretagen visar också att företagens likviditetskris tilltar. Var tredje handlare inom sällanköpshandeln anger att de i hög utsträckning har problem med sin likviditet.
Tre av tio företag inom sällanköpsvaruhandeln anger att de klarar max två månader under rådande omständigheter innan de tvingas lägga ned. Inom partihandeln, där var tredje företag har tappat mer än 40 procent av försäljningen, är motsvarande siffra två av tio företag.

I undersökningen anger varannan butik i sällanköpsvaruhandeln att de har tappat minst 40 procent av sin försäljning. I många fall är situationen än mer alarmerande, exempelvis påvisar samma undersökning att var tionde butik har tvingats se försäljningen rasa med minst 80 procent.

I förlängningen riskerar uppemot 70 000 jobb att försvinna i detalj- och partihandeln. Dessutom kan cirka 150 000 anställda tvingas gå ned i arbetstid. Detta är det läge som handeln befinner sig i nu. En inskränkning såsom att stänga köpcentrum och handelsplatser accelererar naturligtvis denna utveckling.

För att näringslivet ska kunna verka med någon form av framförhållning krävs att vissa ramverk är på plats innan inskränkande beslut fattas. Det rör främst ekonomisk kompensation till företagare som tvingas stänga ner verksamheter. En avgörande komponent för huruvida handelns företag ska kunna undvika konkurser är hur snabbt likviditet kan säkras och omsättningstapp kompenseras. Vad gäller ersättning vid nedstängning kan Danmark och Norge stå som exempel.

I det norska system som presenterades den 2 april, kan företag ansöka om stöd för upp till 90 % av den omsättningsminskning företag upplevt under mars och april 2020 (förutsatt att omsättningsminskningen är större än 20 % under mars månad och 30 % under april månad). Statligt stöd kan utbetalas för exempelvis följande fasta utgifter såsom lokaler (hyra), el och värme, vatten och dränering, försäkring, leasing av utrustning och transportmedel samt räntekostnader minus ränteintäkter.

I den danska motsvarigheten kan verksamheter som genom lagkrav tvingas att hållas stängt få ersättning på upp till 100 procent av de fasta kostnaderna upp till 60 miljoner danska kronor. Företag som drabbas av minskad omsättning (mer än 40 procent) till följd av COVID-19 kompenseras av staten för sina fasta kostnader. Kompensationsgraden baseras på den procentuella nedgången i omsättning. Kompensationssystemet gäller från 9 mars till den 9 juni 2020.

Uppfattningen hittills kring regeringens hantering av pandemin är att förslagen som lagts för att rädda företag är otillräckliga och då framförallt att ledtiderna från det att omsättningsförlust eller likviditetsbrist uppstår till dess att kompensation ges är alldeles för långa. Exempelvis är det mycket oklart när ersättning för korttidsarbeten faktiskt kommer att nå företagen. Dessutom måste systemet för korttidsarbete väsentligen förstärkas, i synnerhet om regeringen beslutar att tillfälligt stänga butiker och köpcentrum. Staten måste i det fall en åtgärd som innebär att ett tillfälligt näringsförbud för butiker vidtas, säkerställa att systemet för korttidsarbete medger att staten kompenserar 100 % av de anställdas arbetskraftskostnader.

Mot bakgrund av ovanstående bör det omgående utredas och presenteras ett kompensationspaket för företag som direkt eller indirekt påverkas av en nedstängning. Paketet bör följa de danska och norska modellerna. Om inte detta finns på plats när en eventuell nedstängning sker kommer det att bli ett dråpslag för handeln.

Om situationen blir så pass allvarlig att det blir aktuellt med stängningar som inte initieras av företagen själva är det av högsta vikt att även följande punkter iakttas, utöver beskrivningen ovan av behovet av ekonomisk kompensation för de verksamheter som tvingas stänga.

  1. Beslut om stängning bör inte rendera i ett totalt närings­förbud. Det skulle leda till irreparabla konsekvenser för företagandet. Det som bör vara vägledande är möjligheten att tillförsäkra distans i förmedling av varan från anställd till kund. Det skulle bland annat innebära att detaljhandel B2C (Business to consumer) i form av åtminstone e-handel fortsatt skulle kunna vara öppet. Även B2B (Business to business) borde vara öppet såtillvida att dessa kan tillförsäkra distans i vid förmedling av varan från anställd till kund. Så kallade Click & Collect-lösningar borde exempelvis kunna fungera med mycket låg smittrisk mot såväl privatkund- som företagskunder. Många aktörer har redan, eller kan, upprätta system där kunder exempelvis ringer eller sms:ar ett telefonnummer och medarbetare lämnar ut varorna till kunden på angiven plats på utanför butiken eller lagerlokalen.
  2. Många verksamheter inom exempelvis partihandel behöver kunna hållas igång för att exempelvis kunna förse sjukhus med vårdmaterial; byggindustrin och hantverkare med byggmaterial; eller fordonsindustrin med komponenter eller privata företag i stort behov av elektronikprodukter till följd av ökat distansarbete.
  3. Gränserna måste hållas öppna för att säkerställa varuförsörjningen till Sverige. Även om varuförsörjningen av livsmedels- och läkemedelsprodukter bör ges prioritet i detta läge kommer det svenska samhället fortsatt ha behov av fungerande varuförsörjning även för icke-livsmedelsvaror till konsumenter, offentlig sektor och företag.

Svensk Handel står redo att medverka vid framtagandet av eventuella åtgärder som syftar till tillfälliga nedstängningar av butiker och köpcentrum för att säkerställa att de får en adekvat utformning.

SVENSK HANDEL

Mats Hedenström
Näringspolitisk chef

Henrik Ekelund
Näringspolitisk expert

 

Mats Hedenström
Publicerad: 2020.04.05 Senast uppdaterad: 2020.04.05