Remissvar: Skatt på modet (Fi2020/01583/S2)

Följande remissvar avser remiss SOU 2020:20 Skatt på modet. Svensk Handel vill betona att vi alltid stödjer ambitioner att förbättra livskvaliteten och miljön för såväl producenter som konsumenter. Vi anser däremot inte att detta förslag utgör en sådan ambition.

Er ref: Fi2020/01583/S2

Bransch- och arbetsgivarorganisationen Svensk Handel är handelsföretagens intresseorganisation och företräder över 9000 små, medelstora och stora företag med nära 300 000 medarbetare inom såväl parti-, detalj- och dagligvaruhandel. Bland dessa återfinns ett tusental medlemmar som arbetar inom kläd- & skoförsäljning, partihandel och distribution.

Svensk Handel tackar för möjligheten att besvara remissen Fi2020/01583/S2. Det är välkommet att remisstiden utsträcktes till fyra månader, då detta är en omfattande remiss och många aktörer har visat ett stort intresse i utredningens slutsatser och förslag.

Det är dock mycket otillfredsställande att partierna i regeringsunderlaget ändå redan bestämt sig för att gå vidare med utredningens förslag via offentliggörandet av budgetpropositionen för 2021 den 22 september (Statens budget för 2021 – skattefrågor, kapitel 13:35). Utifrån beskrivningen i budgeten och den förväntade skatteintäkten på 1 miljard SEK för 2022 så är uppenbarligen ambitionen redan klar, d v s att det ska bli en mycket extensiv skattekonstruktion. Det är högst anmärkningsvärt att göra detta innan remisstiden gått ut och det riskerar att kraftigt urholka förtroendet för politiska processer samt försvaga den robusta beredningsprocess som Sveriges offentliga förvaltning traditionellt varit byggd på.

Allmänna synpunkter

Till att börja med så stödjer Svensk Handel helt och hållet slutsatserna i det särskilda yttrande som bifogas utredningen och som återfinns på sidan 391 i utredningens rapport. Nedan kommentarer på utredningen är fördjupande resonemang kring dessa slutsatser och ytterligare infallsvinklar på vilken effekt skatteförslaget skulle få på den svenska kläd- & skobranschen.

Svenska kläd- & skoföretag arbetar hårt med ett systematiskt kemikaliearbete

Svensk Handel vill inledningsvis framhålla att många svenska handelsföretag arbetar väldigt aktivt med att fasa ut farliga kemikalier ur produkterna och substituera mot andra ofarliga ämnen och har gjort det i många år. Detta har varit mycket framgångsrikt och gjort att flera företag inom såväl kläd- som skobranschen är ledande även i ett globalt perspektiv. Exempelvis har H&M arbetat med ett systematiskt kemikaliearbete sedan 1995 och alla större och mer etablerade företag har de senaste 10 åren fasat ut dokumenterat farliga kemikalier ur sina produkter. Detta har lett till att de välkända varumärkena i Sverige med trygghet kan säga att de inte har några identifierat farliga kemikalier i de kläder och skor de säljer på den svenska marknaden idag.

Den beskrivning av företagens arbete som utredningen gör är därför inte rättvisande och de bakgrundsunderlag som utredningen använder sig av är utdaterade och förlegade. Exempelvis framhåller utredningen ca 10 år gamla rapporter som argument. Samtidigt har branschen utvecklats mycket de senaste åren och de utmaningar som funnits med kemikaliehalter i kläder har minskat avsevärt. Utredningen upphandlade också själva ett stickprovstest under utredningen och kunde konstatera att det knappt gick att finna några av de identifierade farliga kemikalierna i kläder sålda via svenska etablerade aktörer. Däremot fann man exempel på direktimporterade kläder och skor från Kina som innehöll otillåtna mängder. Detta visar på att den svenska och europeiska lagstiftningen fungerar och fokus bör vara på de införselvägar till Sverige som bidrar till spridningen av farliga kemikalier i samhället. I första hand bör Sverige därför adressera oreglerad direktimport av konsumentvaror från 3:e land via online-plattformar utan ansvar för de produkter de förmedlar.

Bara det faktum att utredningen inte tagit det aktiva arbete som svenska kläd- och skoföretag bedrivet under 10-talet i beaktande är en fundamental anledning till att ställa sig frågan om ett sådant styrmedel som föreslås verkligen är det rätta?

Ingen konsekvensanalys är gjord om en punktskatt är motiverad

För att ta reda på om punktskatt är det mest ändamålsenliga ekonomiska styrmedlet för att uppnå de miljömål man eftersträvar så bör fördjupade konsekvensanalyser ha genomförts. För produktområdet kläder och skor gjordes detta år 2015 i en stor skatteutredning (SOU 2015:30). I denna framkom att en skatt på kläder och skor inte var att rekommendera innan djupare analyser genomförts. Det främsta argumentet var att cirka 90 procent av alla kläder och skor inte skulle vara aktuella, då det inte innehåller någon av de farliga kemikalierna.

Det är därför mycket oroande att regeringen och stödpartierna väljer att gå vidare med förslaget och således åsidosätter grundläggande ingångsvärden för en väl fungerande lagstiftningsprocess, såsom gedigna konsekvensanalyser byggda på vetenskaplig grund och som tar sammanlagda samhällsekonomiska konsekvenser i beaktande. För faktum är att inte ens utredningen själv har kunnat avgöra om förslaget till punktskatt är samhällsekonomiskt motiverat eller inte. Själva utredaren kan bara delvis belastas för detta, då kommittédirektivet varit utformat så att utredningen endast ska ta fram ett förslag på hur en skatt ska utformas. Att målbilden för förslaget sedan varit att skatten ska inbringa ansenliga intäkter i statskassan och inte primärt vara en miljöstyrande skatt har dock varit uppenbart då Finansdepartementet varit ansvariga för att skriva direktivet, under utredningen haft två tjänstepersoner med i expertgruppen, för att slutligen också ta emot utredningen den 1 april och ansvara för sammanställning och regeringens förslag.

Det kan vidare konstateras att den expertmyndighet på kemikaliefrågor som finns i Sverige, Kemikalieinspektionen, uppenbarligen själva inte tror att en skatt är en framkomlig väg. För i juni 2019 skickade Sverige och Frankrike in ett förslag till EU om att förbjuda ett antal allergena substanser. I underlaget till förslaget framkommer att en nationell skatt inte är att förorda:

“National taxes would however create an uneven playing field for market actors, especially as the e-commerce market for textile articles is likely to grow in importance. An EU-wide instrument is preferable, therefore the tax options have not been analysed further in this report.” (ANNEX XV RESTRICTION REPORT PROPOSAL FOR A RESTRICTION SUBSTANCE NAME(S): skin sensitising substances, 14 June 2019).

Svensk Handel stödjer denna hållning fullt ut.

Precisionen i förslaget saknas och proportaliteten är orimlig

Själva utgångsläget för att föreslå en punktskatt på kläder och skor är alltså mycket svagt. Detta hade dock till viss del kunnat avhjälpas om utformningen av skatten varit förnuftig och genomtänkt. För Svensk Handel vill betona att vi alltid stödjer ambitioner att förbättra livskvaliteten och miljön för såväl producenter som konsumenter. Då skulle ett ekonomiskt styrmedel i form av en skatt kunna vara ett alternativ, men detta förslag har uppenbarligen inte haft ambitionen att vara verkligt substitutionsdrivande utan fokuserar på att beskatta alla kläder och skor i utgångsläget. Det blir därmed oseriöst att kalla detta förslag för en miljöskatt, då utredningen själva kommer fram till att uppåt 84 % av alla kläder och skor inte innehåller någon av de identifierat farliga kemikalierna. I uträkningar som Svensk Handel låtit forskningsinstitutet HUI Research göra kommer 1/3 av de beräknade skatteintäkterna komma från produkter där man redan vet att det inte finns några av de kemikalier som lagstiftningen tar sikte på.

Ett mer rimligt alternativ hade varit att fokusera på ett fåtal kemikalier och produktgrupper, där man med säkerhet vet att det finns identifierat farliga kemikalier och där det är möjligt att tillämpa substitution. Detta har dock uteblivit och Svensk Handel gör därför tolkningen att punktskatt primärt syftar till att inbringa intäkter till statskassan, men frågan är hur stora dessa intäkter blir?

De verkliga statliga intäkterna av skatten uppgår endast till 340 miljoner SEK

I utredningen har man uppskattat att intäkterna till staten kommer att uppgå till ca 750 miljoner SEK per år. Baserat på en rapport som HUI Research sammanställt för Svensk Handels räkning kan man dock konstatera att intäkterna till staten endast beräknas bli ca 340 miljoner SEK. Detta beror på att utredningen endast beräknar den direkta intäkt som staten kommer att få via inbetalningar av skatten, men man har inte tagit med de förlorade momsintäkterna och arbetsgivaravgifterna som blir resultatet av en minskad omsättning i kläd- & skobranschen. Det innebär alltså att den verkliga intäkten till staten är mindre än hälften av den beräknade. Det ska sedan ställas i kontrast till de förväntade ökade administrativa kostnaderna, vilka kan uppgå till flera hundra miljoner mer än nettoskatteintäkten för staten.

De administrativa kostnaderna är högre än de statliga intäkterna

Utredningen konstaterar alltså att ca 84 procent av alla kläder och skor på den svenska marknaden inte innehåller några av de identifierat farliga kemikalierna. Denna siffra är troligtvis i underkant, då utredningen har använt sig av föråldrade underlag. Svensk Handel uppskattar att det snarare rör sig om endast ca 10 procent av produkterna som kan innehålla någon av kemikalierna och då företrädesvis i mindre mängder, dock över gränsvärdena. Ett rimligt förslag skulle då vara att fokusera på styrmedel som syftar till att begränsa de 10 procenten och då i första hand via förbud.

Trots detta föreslås att alla kläder och skor beskattas, men att möjlighet till avdrag införs. Osäkerheten kring vilka kraven på verifiering är skapar en stor osäkerhet, Svensk Handel är dock övertygad om att den uppskattade administrativa bördan för näringslivet är grovt underskattad. I den rapport som HUI Research tagit fram, görs ett antal intervjuer med etablerade medlemsföretag och utifrån detta har en beräkning gjorts. Enligt denna beräknas enbart analyskostnaderna landa på ca 470 miljoner SEK årligen för näringslivet.

En nationell skatt kommer missgynna kemikaliearbetet i producentländer

Förutom analyskostnader tillkommer andra administrativa kostnader för exempelvis rapportering och dokumentation, vilket ytterligare driver kostnadsökningar. Företagen blir således tvungna att prioritera ett uppfyllande av svensk punktskattelagstiftning för att bevisa avsaknad av något man redan från början vet inte finns i produkten, vilket med säkerhet kommer att ta resurser från det systematiska kemikaliearbete som svenska handelsföretag bedriver i såväl Sverige som i olika producentländer.

I vad som framkommer i såväl utredningen (sid 211) och som framförts av bl a Finansdepartementet i budgeten för 2021 så ska den nationella punktskatten på kläder och skor också syfta till att minska kemikalieanvändningen i producentländerna.

Till att börja med så är det naivt att tro att en nationell skatt i ett litet land skulle ha en styrande påverkan ute på världsmarknaden, där internationell konkurrens råder. Det är också värt att påminna om att skattens utformning, i form av identifierade listor av farliga kemikalier, gäller när produkterna finns på den svenska marknaden. Att däremot ställa krav på produktionsförhållandena och kemikalieanvändningen görs redan i dag av alla större seriösa företag i Sverige.

Att skatten skulle påverka produktionsländerna på ett positivt sätt är inte troligt då detta är en nationell skatt på konsumentprodukter. Skatten kommer snarare att motverka och försämra arbetet med kemikalier i produktionsprocesserna i andra länder. Det beror först och främst på att företagen måste använda en större del av sin budget för hållbarhetsarbete till att administrera och prioritera uppfyllande av skatteavdragen i Sverige, som i sin tur leder till mindre resurser för företagen att bedriva ett proaktivt arbete i tredje land.

Antalet förlorade arbetstillfällen är inte 700 – snarare minst 900

Utredningen kommer till slutsatsen att ett införande av skatten kommer att leda till en försäljnings- och omsättningsminskning i den svenska kläd- & skohandeln med ca 2 %. Det skulle innebära att ca 100 företag och 700 arbetstillfällen skulle försvinna. I den rapport som HUI Research sammanställt görs en grundlig analys av beräkningarna respektive konsekvenserna och konstaterar HUI att utredningens siffror är missvisande. Bland annat förväntas omsättningsminskningen i skohandeln snarare bli nästan 5 procent. Det beror på att den svenska skomarknaden har låga marginaler, hård internationell konkurrens och har produkter som är tyngre. Detta innebär att de förväntade konsekvenserna av skatten snarare är över 900 förlorade arbetstillfällen och att ca 150 företag kommer att tvingas lägga ned. En övervägande mängd av dessa riskerar att bli mindre företag.

Ett återkommande politiskt och nationalekonomiskt argument är att dessa konsekvenser är acceptabla då arbetslösa kommer att hitta en ny anställning någon annanstans i samhället. Detta är även i vanliga fall en otillfredsställande argumentation, men i den pandemisituation vi befinner oss i, med en skenande arbetslöshet, är det direkt felaktigt att påstå detta. Tilläggas bör att de som drabbas inte alltid har optimala förutsättningar att söka nytt arbete då de anställda inom handeln ofta är unga och har en begränsad akademisk erfarenhet.

Småskalig produktion och försäljning riskerar slås ut

De administrativa kostnaderna kommer att påverka såväl stora som små företag. För oberoende av storlek så förväntas de administrativa kostnaderna öka, speciellt kopplat till labbanalyser. De stordriftsfördelar som större aktörer kan dra nytta av, genom att kunna slå ut kostnaden på flera plagg, kommer inte de små aktörerna att ha. I rapporten från HUI dras slutsatsen att beställningar på under 300 kilo kläder eller skor kommer att vara olönsamma att göra då kostnaderna för labbanalyser kommer att överstiga det maximala skatteavdrag som kan göras.

Det är värt att påminna om att det ofta är startupföretag med en hållbarhetsprofil som börjar med små kollektioner. De har således redan lagt mycket resurser på att säkerställa att dess produkter är de mest hållbara. Det skulle vara mycket olyckligt om denna spirande marknad kvävs via ett sådant här skatteinstrument.

En annan företeelse som skulle påverkas märkbart av skatteförslaget är provkollektioner. Dessa fyller en viktig funktion för att just prova och testa vilka typer av kläder och skor som kan tänkas bli en del av ordinarie sortiment. Provkollektionerna säljs ofta sedan via tillfälligt uppsatta butiker, men ska varje liten kollektion förväntas genomgå labbanalyser på kemikalier som man redan vet inte finns där, kommer det bli orimligt dyrt att använda sig av dessa. 

Skatten bidrar till dubbelbeskattning och motverkar cirkulära affärsmodeller

Även second hand och försäljningen av re-designade kläder, som är på stark frammarsch, kommer att drabbas av skatten. Det går helt på tvärs med regeringens nya strategi före en cirkulär ekonomi som ska fokusera på cirkulära affärsmodeller, vilket också många handelsföretag idag satsar på. En miljöskatt borde uppmuntra, och inte straffa arbetet med att ställa om till mer hållbara affärsmodeller inom handeln.

Det är exempelvis nedslående att utredningen föreslår att omgjorda (re-designade) kläder och skor ska beläggas med full skatt och således beskattas två gånger. Det finns flera företag som arbetar med nya affärsmodeller som syftar till att förlänga produkternas liv genom bl.a. att sy om klädesplagg eller sula om skor. Med nuvarande förslag skulle dessa cirkulära modeller straffbeskattas.

Vidare föreslår utredningen att begagnade kläder och skor ska belastas med en obligatorisk skatt på 5 % av den ordinarie skatten. Det betonas att detta troligtvis inte kommer att påverka den svenska second handhandeln, då punktskatten redan förväntas vara betald, men det är oklart hur detta ska kunna bevisas. Begagnatmarknaden är expanderande och flera intressanta affärskoncept har uppstått på senare tid där man även handlar med produkter från andra länder. Dessa skulle definitivt komma att beskattas.

Slutligen riskerar skatten att begränsa möjligheterna till att utveckla ett effektivt producentansvar på textilområdet. Senast år 2025 förväntas alla EU:s medlemsländer ha ett insamlingssystem på plats för kläder och skor. Det kommer att innebära att en stor mängd textilråvara uppstår och det förväntas utvecklas återvinningsindustrier som på olika håll i Europa kan ta hand om detta. Sverige är redan långt framme och företag som Renewcell arbetar redan med kemiska processer för att skapa nya fibrer från insamlade kläder i Sverige och övriga Europa. En sådan här skatt skulle effektivt hämma den utvecklingen.

Kemikalielistorna är undermåliga och behöver ses över

Utredningen har haft i uppgift att särskilt beakta hur skatten ska kontrolleras samt att de administrativa kostnaderna hålls så låga som möjligt. Av utredningsdirektivet framgår att särskild hänsyn bör tas till företagens administrativa börda och kostnader. Vidare betonas att de ämnen som beskattas ska gå att mäta med hjälp av en standardiserad eller annan likvärdig metod.

Grunden för en skatt måste vara att det finns objektiva mätmetoder som företag och myndigheter kan använda sig av för att säkerställa en korrekt skatteuppbörd. I de fall det saknas allmänna mätmetoder för att kontrollera skattens riktighet kan de aktuella ämnena inte omfattas av skatten. En uppenbar risk är att den bristande möjligheten att göra kontroller får till följd att företag kommer att tvingas betala en högre skatt på grund av svårigheten att styrka rätten till avdrag avseende kemikalier för vilka det saknas tillfredställande mätmetoder.

Flera ämnen i bilagorna har inte standardiserade testmetoder, halterna är lågt satta och i vissa fall till och med så lågt att förekomsten kan vara på grund av kontaminering och inte fråga om aktivt tillsatta ämnen. Detta kan innebära att flera tester krävs för att bevisa mätosäkerheter där olika tester visar olika svar.

Det är uppenbart att det behövs ta ett omtag om såväl vilka kemikalier som ska ingå i utredningens listor, vad som är rimliga gränsvärden och vilka analysmetoder som finns tillgängliga. Svensk Handel anser att en grupp bestående av exempelvis textilexperter från Borås Textilhögskola och RISE snarast får möjlighet att bistå Regeringskansliet med att reda ut detta.

Myndigheternas kapacitet är mycket oklar

För att en eventuell skatt skulle vara verkningsfull och effektiv kräver det att myndigheterna har både kunskap och resurser att bedriva administration och tillsyn. Svensk Handel är starkt ifrågasättande till om detta är fallet. Det är visserligen lovvärt att svenska myndigheter har ambitioner att hjälpa varandra med olika kompetenser, men erfarenheten från exempelvis skatten på elektronik är nedslående. Det kan bland annat handla om brist på kompetens på kemikalieområdet för att kunna göra relevanta kontroller, men också om avsaknad av tydlig vägledning i lagstiftningen kring vilka testmetoder respektive gränsvärden som är aktuella. I utredningen betonas inte detta tillräckligt, men Svensk Handel är övertygad om att mer resurser till myndigheterna behöver skjutas till om detta förslag skulle bli verklighet.

Mycket begränsade möjligheter att driva in skatt från importen

Även om myndigheterna skulle få ökade resurser kommer det, med största sannolikhet, finnas begränsade möjligheter att driva in skatt från aktörer utanför Sverige. Till skillnad från andra punktskatter, såsom inom tobak och alkohol, skulle inte en punktskatt på kläder och skor vara harmoniserad. Att lagstiftningen är harmonierad innebär att europeiska myndigheter har ett upparbetat utbyte med varandra. Detta kommer inte vara fallet för denna punktskattelagstiftning och utredningen ger ingen vägledning kring hur myndigheterna ska kunna bedriva tillsyn mot utländska aktörer. 

Nationella styrmedel löser inte globala utmaningar

Myndigheternas begränsade möjligheter att bedriva tillsyn kommer att snedvrida konkurrenskraften och gynna oseriösa aktörer. Men svenska seriösa företagare kommer även att påverkas av det faktum att man ofta har en övervägande del av försäljningen i Sverige och ska således betala skatt, men konkurrera med andra europeiska handlare, som kanske bara har någon procent av försäljningen i Sverige. För att säkerställa att detta inte sker måste globala utmaningar lösas med globala lösningar. Regleringar på hållbarhetsområdet bör inte införas som nationella särregler. Handeln ingår i globala värdekedjor och ensidiga svenska åtgärder har därför i de flesta fall begränsad miljönytta. Därför bör beslut på minst EU-nivå utgöra normen i miljöarbetet, så vi kan säkerställa att miljöpolitiken åstadkommer den miljönytta som krävs. Som det här förslaget är utformat är det tvärtom.

Förslaget går emot den fria handelns principer och regelverk

Det här förslaget riskerar snarare att hämma EU- och det internationella arbetet med att minska mängden farliga kemikalier i samhället. Utredningen hade i uppdrag att säkerställa att utformningen av en skatt inte blir snedvridande gentemot utländska aktörer. Därför ska direktförsäljning till konsument i Sverige beskattas. Det är visserligen lovvärt att rättvisa eftersträvas, men det är lite som tyder på att det skulle fungera i praktiken. Svensk Handel anser även att utformningen är oförenlig med EU:s regler för den inre marknaden då skatten utgör ett handelshinder.

EU:s kemikalielagstiftning, REACH (EG 1907/2006), syftar redan till att förbättra skyddet för människors hälsa och miljön genom bättre och tidigare identifiering av de inneboende egenskaperna hos kemiska substanser. REACH har visat sig vara effektivt när det gäller att begränsa farliga ämnen och främja substitution. Den föreslagna skatten riskerar därför i första hand bli ett tekniskt handelshinder och i själva verket motverka det arbete som genomförs via REACH.

Även utifrån ett globalt handelsperspektiv kommer skatten att vara mycket svårmotiverad. Utredningen hänvisar till att skattens införande bl a kan motiveras med artikel XX(b) i GATT-avtalet, vilken föreskriver att man får införa regleringar som begränsar den internationella handeln “som avser åtgärder som är nödvändiga för att skydda människors, djur- eller växtliv eller hälsa”. Eftersom mer än 84 procent av alla produkter som föreslås beskattas inte innehåller något av de ämnena man listar, bör skatten vara oförenlig med intentionen i artikel XX.

Avvakta erfarenheterna från skatten på elektronik

Många delar av utredningens förslag har hämtat inspiration från den redan existerande skatten på elektronik, både vad gäller konstruktion och form. Det vore därför lämpligt att vidare hantering av skatten på kläder och skor genomförs efter att utvärderingen av elektronikskatten är genomförd. En första analys av skattens konsekvenser redovisades av Kemikalieinspektionen den 1 oktober 2020. I den konstateras att skatten på elektronik varit ineffektiv, bidragit till ökade administrativa kostnader och inte haft någon nämnvärd miljöeffekt.

Sedan ska Kemikalieinspektion senast 1 mars 2021 presentera förslag på hur man kan förändra eller utveckla skatten på elektronik för att få bättre måluppfyllelse. Det skulle vara mycket anmärkningsvärt om inte regeringen tar hänsyn till detta arbete och tidigast under senare delen av våren 2021 tar beslut om man ska gå vidare vad gäller kläder och skor.

Om skatten ändå införs måste översyn ske ofta

Det är viktigt att det finns en plan för att utvärdera de miljömässiga och skattemässiga effekterna av skatten för att säkerställa att skatten får önskvärd effekt om den blir verklighet. Utredningen har föreslagit att utvärdering bör ske efter fyra år, men med beaktande av de osäkra hälso- och miljövinsterna med skatten är det rimligt att uppföljningen sker efter två år från ikraftträdandet.

Vidare måste det formaliseras hur en återkommande översyn av kemikalielistorna ska genomföras. Utredningen har dock visat ett tydligt ointresse av detta, trots att den uttalade ambitionen i uppdraget varit att ingen dubbelbeskattning ska ske. Men det är en uppenbar risk att så blir fallet, då kemikalielagstiftningen är i ständig förändring via speciellt EU:s REACH-förordning, vilket innebär återkommande nya förbud mot identifierat farliga kemikalier.

Pandemins effekter – förstärker den negativa påverkan som skatten skulle ha

Även utan en pandemi under 2020 så skulle Svensk Handel ha framhållit att detta är ett ogenomtänkt förslag. Med pandemins effekter i åtanke så innebär förslaget dock en extremt dålig timing.

Många svenska företag inom kläd-och skohandeln har under flera år haft en tung ekonomisk utveckling, men i och med coronapandemin blev situationen ohållbar och resulterade i vissa fall i konkurs eller rekonstruktion under våren och sommaren. Många mindre aktörer runt om i landet har tvingats stänga sina butiker, liksom en rad av branschens väletablerade och stora aktörer, efter försäljningstapp som i snitt kunde vara över 50 %. Bland de företag som under året har försatts i konkurs eller rekonstruktion har några återuppstått genom nya ägare eller nytt kapital, men det är uppenbart att delar av modehandeln saknar tillräckliga reserver för att klara ytterligare inkomstbortfall eller ökade utgifter. Men det är just vad som väntar med ett införande av en punktskatt i nuvarande form, vilket är oacceptabelt.

Det finns alternativ till utredningens förslag

Som framgår med all tydlighet så stöder inte Svensk Handel och dess medlemsföretag de slutsatser och förslag som utredningen presenterat. Vi vill tydliggöra att handeln inte är emot ekonomiska styrmedel per se, bara det görs efter ett gediget konsekvensanalysarbete och att styrmedlet fokuserar på det specificerade miljöproblemet. Det har inte skett i detta fall och den senaste utredningen, som kom via SOU 2015:30, rekommenderade inte ett införande av styrmedlet skatt. Det finns ingen anledning att revidera den slutsatsen enligt Svensk Handel. Utgångsläget för Svensk Handel är att kemikalier som är dokumenterat farliga ska förbjudas och det ska göras på minst EU-nivå.

Givet att utredningen dock haft begränsade möjligheter att förorda alternativ till styrmedlet punktskatt, har handeln varit konstruktiv och förordat att skatten i så fall börjar i mindre skala och fokuserar på några specifika kemikalier som man vet fortfarande är en utmaning inom kläd- & skobranschen. Det är främst s.k. funktionskemikalier, som aktivt är applicerade för att förbättra produktens egenskaper, men detta har utredningen helt förbisett.

Slutsatser

Svensk Handel avstyrker förslaget och förespråkar att regeringen drar tillbaka förslaget och låter gör en ny konsekvensanalys av vilka styrmedel som är mest lämpliga att använda för det specifika miljömålet. I den vidare hantering bör speciellt utvärderingen av skatten på elektronik tas i beaktande.

I övrigt ansluter sig Svensk Handel till Svenskt Näringsliv, TEKO, Textilimportörerna, SSEI, RISE-kemikaliegruppen och de samlade europeiska branschorganisationernas svar.

SVENSK HANDEL
Mats Hedenström 
Magnus Nikkarinen

Svensk Handels remissvar avseende SOU 2020:20 Skatt på mode

Mats Hedenström
Magnus Nikkarinen
Publicerad: 2020.10.02 Senast uppdaterad: 2020.10.02

Skriv en kommentar