Remissvar: Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19-23-åringar

I föreliggande promemoria föreslås att en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter gällande personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år. Svensk Handel anser att åtgärden är positiv, men efterlyser samtidigt en plan för en permanent nedsättning av arbetsgivaravgifterna.

Er ref:  Fi2020/03881

Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och företräder 9 000 små, medelstora och stora företag med nära 300 000 medarbetare, får med anledning av remissen anföra följande:

Allmänna synpunkter

Svensk Handel företräder en bransch som för många unga människor innebär inträdet i arbetslivet. Cirka var femte person som har ett arbete startade sin yrkesbana inom handeln. Det medför att vi är en viktig bransch för samhällets återstart efter coronapandemin men också en viktig bransch även i allmänhet framöver.

Handelns aktörer har generellt två stora fasta utgiftsposter. Vid sidan av hyror är det arbetskraftskostnader varför en nedsättning av arbetsgivaravgifterna får en direkt positiv effekt för många av Svensk Handels medlemsföretag.

Det har en temporär effekt i vågorna efter corona men en nedsättning av arbetsgivareffekterna har också en viktig roll för att stärka den svenska handelns möjligheter att konkurrera på en alltmer internationell marknad. Svenska företag har bland EU:s högsta arbetskraftskostnader och till stor del beror detta på de svenska arbetsgivaravgifternas höga nivå. Den svenska handeln har arbetskraftskostnader som 2019 låg 37 procent över snittet för euroländerna och 23 procent högre än i den tyska handeln. EU har i sin tur arbetskraftskostnader som är höga jämfört med stora delar av övriga världen som konkurrensen nu sker mot.

Handeln är, enligt Tillväxtverkets definition, näringslivets mest internationella bransch och utvecklingen kommer med all säkerhet att gå mot mer internationell konkurrens. Genom e-handeln sätts priserna i en internationell kontext och det tas ingen hänsyn till olika länders kostnadsnivåer för företagande. Varje krona i ökade kostnader för ett svenskt handelsföretag kommer således att innebära en krona mindre i marginal jämfört med utländska konkurrenter med en mer fördelaktig kostnadsnivå. Med det riskerar såväl konsumtion som jobb att flytta utomlands om kostnadsläget är högre i Sverige än i omvärlden.

De höga arbetskraftskostnaderna är alltså en direkt konkurrensnackdel för svenska företag och leder antingen till lägre marginaler eller till att konsumenter handlar från utländska aktörer. Det är naturligtvis ohållbart i ett längre perspektiv.

Vad gäller arbetsgivaravgifterna har dessa under ett drygt decennium legat fast på 31,42 procent. Dock har en rejäl omdisponering inom arbetsgivaravgiften skett från avgifter kopplade till finansiering av de sociala trygghetssystemen till den renodlade skatten kallad Allmän löneavgift.

Den allmänna löneavgiften infördes 1995 för att finansiera det svenska EU-medlemskapet. Den omfattade då 1,5 procent av bruttolönebeloppet. Sett över tid har denna avgift utvecklats från att ha varit en liten del (från 1,5 procent år 1995 via 3,09 procent år 2000 och 6,03 procent år 2010) till att bli den enskilt största delen av arbetsgivaravgifterna med sina numera 11,62 procent. Det gör att den allmänna löneavgiften idag utgör nära 37 procent av arbetsgivaravgifterna.

Ställt jämte den tidigare redovisade situationen gällande handelns förmåga att anställa och den ökande internationella konkurrensen ter sig det höga skatteläget som en farlig balansgång mellan att få in pengar till statskassan kortsiktigt och riskerad långsiktig konkurrenskraft och med det färre arbetstillfällen.

Vid de tillfällen när en lägre arbetsgivaravgift införts har det fått en omedelbar positiv effekt på sysselsättningen. Den senaste studien av sänkningen av arbetsgivaravgifterna för unga (19-25 år) som infördes 2007 visar exempelvis att åtgärden ledde till drygt 18 000 jobb.

Vi anser, mot bakgrund av vad som anförts ovan, att den presenterade åtgärden är positiv. Vi efterlyser dock samtidigt en plan för en permanent och allmänt omfattande nedsättning av arbetsgivaravgifterna med målet att över tid nå ett snitt av Euroländernas arbetskraftskostnader.    

Synpunkter på utredningens förslag

I föreliggande promemoria föreslås att en tillfällig nedsättning av de samlade uttaget av arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift införs på ersättning till personer som vid årets ingång har fyllt 18 men inte 23 år. Nedsättningen föreslås gälla upp till en ersättning på 2 500 per månad.

Mot bakgrund av den situation som beskrivits ovan är det i grunden positivt med insatser som sänker företagens kostnader. Det stärker den grundläggande konkurrensförmågan och möjliggör för fler företag att fortsätta verka eller utöka sin verksamhet.

Nedsättningen bör vara permanent

Dock ställer vi oss frågande till att insatsen endast föreslås gälla under 2 år. För företag, inte minst inom handel, är det viktigt med långsiktighet i villkor. Med en begränsning på två år saknas denna långsiktighet utan det blir, vilket också framgår av promemorian, endast en temporär kostnadsnedsättning (vilket i och för sig är välkommet).

En tidsbegränsad åtgärd får konsekvensen att den inte blir konkurrenshöjande på ett sätt som hade kunnat vara fallet om åtgärden var permanent. Noterbart är att de övriga nedsättningarna av arbetsgivaravgifter som nu gäller innehåller inga tidsbegränsningar.  

Som nämnt i inledningen ligger arbetskraftskostnaderna betydligt högre i Sverige än i jämförbara länder varför en permanent nedsättning kan verka för att långsiktigt stärka svensk konkurrenskraft och inte bara kortsiktigt stimulera ekonomin.

Nedsättningen bör användas som grund för en bredare reform

Arbetsgivaravgifterna, och då särskilt den allmänna löneavgiften, bidrar till att hämma svensk konkurrenskraft. Promemorians förslag bör vara ett första steg till en bredare sänkning av arbetsgivaravgifterna både gällande ålder och ersättning med den allmänna löneavgiften som redskap.

 

Svensk Handel

Mats Hedenström
Näringspolitisk chef

Henrik Ekelund
Näringspolitisk expert

Mats Hedenström
Henrik Ekelund
Publicerad: 2020.10.28 Senast uppdaterad: 2020.11.09

Skriv en kommentar