Brexitnytt v. 44

I veckan har vi mötts av både positiva och negativa nyheter angående brexit. Pundet rusade när brexit-minister Raab deklarerade att framsteg gjorts i förhandlingarna. Senare i veckan presenterades dystra prognoser runt om i Europa i händelse av en hård brexit. 

Från Silicon Valley gjordes en jämförelse med Storbritannien och en start-up. I Silicon Valley följer företag den så kallade ”Transition Curve” som inleds med en ”ovetande optimistisk fas”. Denna fas ersätts senare med en ”informerad och pessimistisk fas” som övergår i en ”krisfas” där hela meningen ifrågasätts. Vilket i de flesta fallen resulterar i en ”crash and burn”. Den stora frågan är om brexit kommer sluta upp likt så många Silicon Valley drömmar, i en enda stor besvikelse och i ett misslyckande?

Brexit-minister Raab ser ljust på november månad

I ett brev till brexit-kommitténs ordförande, Bloomberg, skrev Dominic Raab, Storbritanniens brexit-minister, att Storbritannien kan räkna med att ett avtal är på plats den 21 november. För närvarande är förhandlingarna fortfarande strandade på grund av Irlandsfrågan. Båda sidorna är måna om att ett juridiskt bindande avtal kommer till stånd utan att det medför en hårdgräns på Irland. Även EU:s chefsförhandlare Barniér har tidigare under hösten meddelat att ett utträdesavtal kan vara på plats under november månad. De 27 medlemsstaterna har dock gjort det klart att det krävs större framsteg innan de förbinder sig till ett datum.

Brittiska pundet sköt i höjden efter att EU och Storbritannien enats om ett finansiella tjänster och datahantering

I veckan presenterade The Times läkta uppgifter om att Storbritannien och EU kommit överens om att brittiska företag som arbetar med finansiella tjänster fortsatt ska ha tillgång till den inre marknaden. Enligt tidningen har parterna enats om frågor som rör finansiella tjänster och utbyte av data. Överenskommelsen bygger dock på att de nya brittiska regelverken utformas på ett sätt så de stämmer överens med de regler som finns på den inre marknaden. Nyheten fick pundet att skjuta i höjden i förhållande till euron och dollarn.

Fler länder möts av rapporter med skräckscenarion vid avsaknad av ett brexit-avtal

Portugals utrikesminister, Augusto Santos Silva, presenterade allvarsamt en ny rapport om hur portugisisk ekonomi skulle påverkas av en hård brexit. Rapporten visar att en fjärdedel av Portugals export till Storbritannien skulle kunna gå förlorad. Detta tapp motsvarar ungefär en procentenhet av Portugals ekonomi. Storbritannien är Portugals största marknad för tjänsteexport och fjärde största för varor. Totalt motsvarade exporten till Storbritannien 2016 8,3 miljarder Euro.

Utrikesministern underströk i samband med lanseringen av rapporten, att EU och Portugals regering arbetar aktivt för att minimera de negativa effekterna av brexit. I talet klargjorde han även att EU inte kommer sitta och vänta på ett perfekt avtal, utan att alla avtal är bättre än inget. Det viktigaste för EU:s medlemsstater, som alla berörs av brexit, är att utträdet sker på ett avtalat och ordnat sätt.

Rapporten mottogs dock med jubel av brexit-anhängarna i Storbritannien. Som anhängarna länge argumenterat för, ligger det i båda parters intressen att utträdet sker städat, vilket de anser bekräftar att Storbritannien har en stark förhandlingsposition i de slutliga förhandlingarna.

Även Spanien har hamnat i en knepig situation i och med Storbritanniens utträde. Som tidigare nämnt i brexit-briefen har den länge vilande frågan om Gibraltar fått nytt liv. Spaniens premiärminister Pedro Sánchez kritiseras hårt för att ha intagit en allt för passiv position i debatten. Oppositionspartierna i Spanien gick hårt åt då de menar att brexit innebär en möjlighet att förhandla om delad suveränitet och dubbla nationaliteter. Flera journalister och forskare har understrukit att Spanien nu har ett gyllene läge att förhandla och sätta punkt för den sista kolonin i Europa. Att förhandlingar ska inledas utlovade premiärministern, men först när ett avtal har kommit tillstånd, det vill säga under övergångsperioden.

Den europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) släppte även de en rapport som varnar för konsekvenserna av en hård brexit. Rapporten fastslår att reformtakten i länderna på Balkan skulle saktas in och få konsekvens att ett eventuellt EU-medlemskap försenas. Bankens huvudsyfte är att reformera och stödja utveckling och tillväxt i Balkanländerna. Banken ägs av 67 länder från fem olika kontinenter. Om de 27 kvarvarande EU länderna inte ökar sina bidrag till Balkan prognostiseras strukturfonderna för dessa länder falla mellan 10–15 procent enligt rapporten.

Även i Storbritannien presenterades en minst sagt dyster rapport från brittiska kreditvärdesinstitutet Standard & Poor: s. Om Storbritannien lämnar EU utan avtal kommer det leda till en stigande arbetslöshet och fallande löner. Rapporten visade också på snabbt fallande fastighetspriser och en högre inflation. I värsta tänkbara fall kommer en hård brexit leda till en regeringskris, och om det smittar den brittiska ekonomin kan arbetslösheten stiga från 4 procent till 7,4 procent.

Bankerna i Storbritannien är mycket oroade över framtiden och måna om att ett avtal upprättas. Det är särskilt brittiska banker som verkar få problem med ett utträde utan avtal, medan andra banker på den öppna europeiska marknaden så som irländska, belgiska eller holländska förväntas hantera situationen väl.

Det blir svårt för arbetsgivare att avgöra vilka EU-medborgare som får stanna post-brexit

Ca 3,5 miljoner beräknas ansöka om den nya ”settled status” som är garanterad för europeiska medborgare som har varit i Storbritannien i fem år i slutet av 2020. Den brittiska migrationsministern Caroline Nokes menar att ingen större skillnad förväntas uppstå i anställningsprocessen, utan att arbetsgivare fortfarande ska kontrollera så att deras arbetstagare har rätt att arbeta i Storbritannien innan avtal om anställning ingås. En mindre förändring är att arbetsgivaren ska använda sig av ett nytt system, ”employers digital check”. Ministern medger dock att det kommer bli svårt att genom systemet avgöra om en person har gått igenom migrationsprocessen och ansökt om ”settled status” eller om det endast är en person som besöker landet och ansöker om arbete.

I processen måste EU-medborgaren kunna styrka sin identitet, bevisa att de inte har ett brottsligt förflutet, att de bor i Storbritannien samt ange om de vill fortsätta och arbeta i landet efter brexit. Den brittiska regeringen har presenterat en app, i vilken ansökan om ”settled status” ska kunna göras. Denna app fungerar dock enbart i Android telefoner än så länge, men Nokes bekräftar att förhandlingar sker med Apple.

 

Sofia Stigmar
Publicerad: 2018.11.05 Senast uppdaterad: 2018.11.05

Skriv en kommentar