Brexitnytt v. 45

Veckorna rullar på och vi har precis lämnat årets höstlovsvecka bakom oss. Den gråa novemberdimman har rullat in över Sverige och verkar bestämt sig för att stanna, för nu var det ett tag sedan solen kikade fram. 

Inte heller brexit-förhandlingarna präglas av solsken utan karakteriseras snarare även de av ett ganska stagnerat läge. I veckan fick Europahuset och Stockholm besök av Stefaan de Rynck, en av chefsförhandlare Michel Barniers närmsta medarbetare som berättade om förhandlingsläget. Han hade ett positivt ingångsläge och klargjorde att ingen av parterna var intresserade av en brexit utan avtal. Frukostseminariet var fullsatt vilket visar på vilket enormt intresset, och kanske oron, som finns för brexit-frågan.

Irland, kvoter och personrörlighet – ämnen som oroar

På frukostseminariet klargjordes att mycket är på plats i avtalet. Siffror som 80–85 % nämndes. Exempelvis har parterna kommit överens om mycket av sakinnehållet så som deltagande i arbetet mot terrorism, Storbritanniens fortsatta deltagande i Europakonventionen för mänskliga rättigheter men även att Storbritannien ska få fortsätta bidra i projekt på EU-nivå utan att inta en ledande roll.

De ekonomiska frågorna är till mångt och mycket utträdda. Storbritannien vill fortfarande vara med på inre marknaden för varor utan att behöva omfattas av regelverken gällande de andra friheterna. Ett sådant avtal motsätter sig givetvis EU som menar att det är ytterst viktigt att man fortsätter att ha lika spelregler för alla medlemsstater. Dessutom kan inte Storbritannien ha rätten att nyttja inre marknaden men undvika de regulatoriska kostnader som uppkommer efter arbetet i EU:s institutioner för att behålla marknaden välfungerande.

De Rynck, nämnde givetvis också problematiken på Irland. Gränsen mellan Nordirland och Irland är 500 km lång och på Nordirland bo över 1 miljon människor. Ingen av parterna är intresserad av en hård gräns samtidigt som EU är ålagda enligt fördragen att upprätthålla ett skyddat EU och en inre marknad. När Storbritannien blir tredje land måste någon form av kontroll av varor genomföras för att kunna upprätthålla det starka skyddet. För att minimera belastningen för den förändring som brexit innebär så erbjöd EU att inga kvoter för handeln eller ingen tullavgift införs, förutsatt att parterna kan enas om en överenskommelse om hur djur ska kontrolleras samt att tekniska standarder upprätthålls och efterlevs.

Även frågan om frirörlighet för personer berördes på seminariet. Det vanligaste perspektivet i frågan om fri rörlighet för personer är alla de personer från EU som lever och arbetar i Storbritannien, men på seminariet approcherades frågan ifrån ett annat perspektiv. Hur blir de med alla de britter som bor i ett EU-land i de fall det blir en brexit utan avtal? De Rynck menade att eftersom det är en fråga som EU inte har fullständig kompetens inom, så kommer det bli upp till de 27 olika medlemsstaterna att avgöra.

Har Ryssland ett finger med i brexit?

Även i brexit-frågan har det börjat spekuleras i huruvida ryska pengar har figurerat i kampanjerna. Affärsmannen Arron Banks, som är en av skaparna bakom Leave.EU, har donerat stora summor till UKIP:s brexit-kampanj. Banks var tydligt med att samtliga pengar som donerats kommer från Storbritannien och att det inte förekommit någon som helst inblandning från ryssarnas sida. Det hela uppdagades efter att Storbritanniens granskande valmyndighet Electoral Commission, gjorde ett uttalande om att de hade välgrundade anledningar att misstänka att Banks inte var ursprungskällan till de 8 miljoner pund som han hade bidragit med i kampanjarbetet. Enligt brittisk lag får inte lån och donationer till politiska kampanjer komma från andra länder.

Senare i veckan klargjorde även granskningsorganet att organisationen Leave.EU och Arron Banks kommer bli skadeståndsskyldiga för allvarliga överträdelser av lagen för elektronisk marknadsföring.

Den störta undersökningen sedan folkomröstningen – större tryck på att det är folket som ska avgöra brexit

Att britterna lämnar EU den 29 mars 2019 är ännu inte avgjort. Storbritanniens framtid är än oviss och om folket hade fått bestämma hade Storbritannien varit kvar i unionssamarbetet. I vad som beskrivs som den största brexit-undersökningen, genomförd av Channel4 och byrån Survation, så angav 54% av de tillfrågade att de hade röstat för att stanna i EU. Denna siffra kan jämföras med omröstningen i juni 2016 då 51,9 röstade för att lämna EU.

Undersökningen tillfrågade 20 000 personer och visade också att 6% av de tillfrågade hade ändrat uppfattning sedan omröstningen 2016. 67% av de tillfrågade anser att Storbritannien ska fortsätta ha en nära och speciell relation med EU efter brexit. Det är nästan tre gånger så många som de 23% som istället anser att Storbritannien och EU inte borde ha en nära relation. De tillfrågade ombads även svara på huruvida de känner oro över det faktum att brexit kan leda till att Nordirland tvingas lämna Storbritannien. 44% svarade att det var väldigt eller ganska oroade över detta. Motsvarande siffror för de tillfrågade med härkomst från Skottland vara 46%.

I veckan har även det brittiska näringslivet höjt sina röster för att folket ska få avgöra brexit. Över 50 brittiska affärsmän kräver att folkets åsikter avspeglas i de slutgiltiga brexit-avtalet. Detta framgick av ett brev som publicerades i The Times i lördags där företagsledarna varande för att ett ”destruktivt” utträde kommer orsaka ekonomisk skada. Bland annat skrev Vd:n för bokhandelskedjan Waterstones James Daunt, Sanisburys tidigare vd Justin King, styrelseledamoten för Marks & Spencer Lane-Fox och BT Groups tidigare ordförande Sir Mike Rake under brevet.

För att stilla oron då brexit kommer allt närmare höll chefsförhandlare Barnier ett tal i Bryssel i veckan. I talet sa Barnier bland annat att om Storbritannien ändrar deras uppfattning om utträdet kommer EU anpassa sig omedelbart. Dock tillade han snabbt, att om Storbritannien inte gör det kan de först efter brexit ansöka om nytt medlemskap i EU, precis på samma villkor som för alla tredje länder.

Svårt läge för Theresa May

Theresa May har hamnat i en knivig situation då de brittiska väljarna ropar efter en sak medan hennes egna parti säger en annan. Medborgarna i Storbritannien är beredda att förhandla och kompromissa angående brexit, men de konservativa säger tvärt nej. Premiärministern står inför ett dilemma. I veckan presenterades även siffor från konsultbyrån Hanbury Strategy som mellan måndag-fredag frågat väljare diverse brexit-frågor.

Resultatet visar att en majoritet hellre stannar i EU än lämnar utan ett avtal, att 47% till 35% av väljarna föredrar att Theresa May kompromissar med EU än lämnar utan avtal samt att endast 39% av de tillfrågade är emot en förlängning av övergångsperioden, trots att det kommer kosta Storbritannien miljarder av pund varje år. Theresa May står inför en utmaning som heter duga. Ett avtal förväntas presenteras innan årsskiftet för att parlamentet i Storbritannien ska ha en reell chans att hinna ratificera det och genomföra en så kallad ”meaningful vote” den 21 januari.

Sofia Stigmar
Publicerad: 2018.11.09 Senast uppdaterad: 2018.11.09

Skriv en kommentar