Nyheter - generell

Utvecklingen överlag i Sverige visade på en stark återhämtning efter pandemin. Nu har en inbromsning skett. Under andra kvartalet 2023 sjönk BNP med 0,8%, säsongsrensat och jämfört med kvartalet innan. Prognosmakarna ser en svagare konjunktur framför sig än vad som tidigare förutspåtts, och en nolltillväxt i ekonomin för 2024.

Den svenska kronan är rekordsvag mot Euron, vilket i första hand slår mot partihandeln.

Räntehöjningarna, som inte bara skett i Sverige, påverkar hela världshandeln. Global industrikonjunktur har dämpats och påverkar därmed den industritunga svenska ekonomin. Svensk export påverkas också av att den tyska ekonomin utvecklas svagt. Varuexporten sänkte BNP mest andra kvartalet och svensk BNP-utveckling var bland de svagaste i Europa Q2 2023. En delförklaring är hushållens jämförelsevis höga skulder och kortare räntebindningstider än i de flesta andra länder.

Inköpspriserna fortsätter att stiga; i juli gick livsmedelspriserna upp med 0,9 procent och 1,1 på övriga konsumtionsvaror. Inflationen ut till konsument för livsmedel låg i augusti på 9,2 procent.

I en färsk undersökning svarar svenska handlare att de ser inflation, inköpskostnader och konsumenters köpkraft som de största riskerna för handeln. Även valutakursen uppges som en riskfaktor. Inköpspriserna stiger fortfarande även om inflationstakten (det vill säga ökningen i årstakt) på inköpen är på nedgång och många svenska handlare uppger att de planerar för prishöjningar under hösten.

Hushållens totala konsumtionsutgifter fortsätter sjunka - drabbar detaljhandeln hårdast.

Hushållens disponibla inkomst - justerat för inflationen - sjunker och svenskarna tappar köpkraft för fjärde kvartalet i rad. Det är den längst ihållande nedgången sedan 1990-talet. Trots att inkomsterna har ökat gör inflationen och de höjda ränteutgifterna att köpkraften gröps ur. Svenska hushåll är, i ett internationellt perspektiv, högt skuldsatta och när räntan nu stigit har räntekostnaderna ökat kraftigt. Första och andra kvartalet 2023 var ränteutgifterna nästan dubbelt så höga som motsvarande period 2022.

På grund av inflationen har konsumtionsutgifterna ökat trots att hushållen dragit ner på inköpen och handlar mindre.

Det vi ser nu är en bred nedgång av konsumtionsutgifterna. Detaljhandeln var först ut men nu sjunker   annan konsumtion, som till exempel restaurang- och hotellbesök. Detaljhandeln backar för 15:e månaden i rad. Optik, läkemedel, skönhet och böcker ökar något. Kläder sticker ut positivt och har visat ganska goda siffror senaste perioden, medan dyrare sällanköpsvaror som möbler samt bygg- och järnvaror går sämst. Bygg- och järnhandeln har backat cirka 25 procent på två år.

Arbetsmarknaden håller emot, men en inbromsning ser ut att vara på gång, och antalet arbetade timmar minskade. Vi ser också mer än dubbelt så många varsel som förra året, och också fler, främst mindre, handelsföretag som går i konkurs.

Sammanfattningsvis är bedömningen att ekonomin inte kommer att hämta sig i närtid, att det finns ljuspunkter men att fortsatta prövningar väntar svenska konsumenter och därmed också den svenska handeln.

Om du är inloggad som medlem i Svensk Handel får du tillgång till alla rapporterna om Handelskonjunkturen, som syns i listan nedan.

minskad-konsumtion-16x9.png

handelskonjunkturen-sep-23-16x9.png

Handelskonjunkturen september 2023

Det som kan fastslås direkt är att Sveriges ekonomi är splittrad. BNP som helhet har en godkänd utveckling och vi ser en ökning under det första kvartalet jämfört med föregående år. Detta drivs till stor del av industrin, som är viktig för exporten. Däremot har detaljhandeln sjunkit tolv månader i rad och även byggbranschen med inriktning på hushåll och bostäder har det väldigt tufft just nu, vilket drar ner BNP. BNP-tillväxten spås vara negativ under resten av 2023, men att en vändning kommer ske under nästa år.

Den främsta anledningen till att handeln är en av de branscher som drabbas värst av de tuffa ekonomiska tider vi lever i är helt enkelt att hushållens köpkraft har urholkats. Hushållens disponibla inkomster har sjunkit tre kvartal i rad, vilket inte skett sedan 90-talskrisen.

Boven i dramat är den höga inflationen samt de räntehöjningar som slår hårt mot hushållen. Men även handlarna drabbas hårt av de kostnadsökningar vi nu ser. Den svenska kronan är svag jämfört med handelsvalutor som dollar och euro, vilket leder till att importen blir dyrare för svenska handelsföretag. Här är partihandeln särskilt drabbad, men prisökningarna har även drabbat dagligvaruhandeln, där livsmedelsinflationen i inköpsled lett till dyrare varor ute i butik.

Vi ser nu hur inflationen är på tydlig nedgång, men alltjämt är prisnivån är alltjämt hög.

Konsumtion och detaljhandelns försäljning

Detaljhandeln är absolut mest utsatt när hushållens konsumtionsutrymme krymper. Vi unnar oss helt enkelt inte den snygga klänningen eller den nya spelkonsolen när vi håller allt hårdare i plånböckerna. Och nu sjunker konsumtionen i detaljhandeln mer än konsumtionen i helhet. Vi ser hur försäljningen backar i nästan alla delbranscher. Dystrast är det inom möbel och bygghandeln, där en förklaring är att mycket av inköpen skedde under pandemin.

Rådande läge drabbar även en bransch som rent historiskt inte varit särskilt konjunkturkänslig, dagligvaruhandeln. Konsumenterna har blivit allt mer fokuserade på pris och nedgången för branschen är den största på 30 år.

Man kommer inte ifrån att läget är oerhört tufft för handeln, då räntebetalningarna kommer fortsätta stiga under 2023 vilket innebär minskat konsumtionsutrymme i handeln för hushållen.

Men botten kan vara nådd. I Svensk Handels Handelsbarometer noterades en svag uppgång och även hushållens syn på ekonomin har ljusnat något. Därutöver har vi (för stunden) lämnat vinterns elkris bakom oss, samtidigt som leveranstiderna har återgått till det normala. Även inflationen tickar stadigt nedåt för att nästa år, enligt prognoser, befinna sig på 2–3 procent.

Du som är medlem i Svensk Handel kan nu ta del av den senaste Handelskonjunkturen här på Svensk Handels hemsida.

gagata.jpg

Vad innebär rådande konjunkturläge för handeln?

Rapporter

Partihandeln omsätter ungefär dubbelt så mycket som detaljhandeln, men är kanske bara hälften så känd och synlig. Det här vill vi ändra på – i alla fall vad gäller synligheten och kunskapen om allt vad partihandeln kan vara. Därför har vi tagit fram denna rapport om partihandeln, som blir den tredje i rapportserien Framtidens handel.

framtidens-handel-framsida16x9.png

Rapporten Framtidens handel 2023

Sidor - svenskhandel.se

Om du är inloggad som medlem i Svensk Handel får du tillgång till alla rapporterna om Handelskonjunkturen, som syns i listan nedan. 

statistik-fakta.jpg

Handelskonjunkturen

Svensk Handel

Arbetsgivarguiden

Vad innebär "Märket"?

Vad är ett kollektivavtal?

Begrepp i avtalsrörelsen

Vad är en avtalsrörelse?

Beslut om inriktning och överlämning av krav

Stegen i förhandlingsarbetet

Medling och konflikt

Så fungerar avtalsrörelsen

Viktiga datum i avtalsrörelsen 2023

Avtalsrörelsen i handeln är igång

Avtalsnytt

Svensk Handels utgångspunkter för Avtal 23

Pressträff med anledning av avtalsförhandlingarna

Avtal 2023

Arbetsmarknad

Det här gör Svensk Handel

Återbetalning vid returer

Driftstopp i kassasystemet

Kom igång med Swish i butiken

Guide: Certifierat kassaregister

Swish Företag – ett bra alternativ till kontanter

Öresavrundning – detta gäller

Måste jag acceptera både kort och kontanter

Freja eID

Inte längre giltigt att godkänna kortköp med signatur

Sedelutbytet

Kontakta vår expert

Livesänt webbinarium: Framtidens betallösningar - i samarbete med Nets

Betalfrågor

Allt du behöver veta om brexit

Är ditt företag redo för brexit?

Checklista för förberedelser inför brexit

Brexitnytt v. 13

Brexitnytt v. 12

Brexitnytt v. 11

Brexitnytt v. 10

Brexitnytt v. 9

Brexitnytt v. 8

Brexitnytt v. 51

Brexitnytt v. 50

Brexitnytt v. 49

Brexitnytt v. 48

Brexitnytt v. 46 och 47

Brexitnytt v. 45

Brexitnytt v. 44

Brexitnytt v. 43

Brexitnytt v. 42

Brexitnytt v. 41

Brexitnytt v. 40

Brexitnytt v. 39

Brexitnytt 2018-2019

Övergångsperioden är slut

Brexit: Nytt handels- och samarbetsavtal mellan EU och Storbritannien

Brexit

Viktigt om dataskydd

Vägledning om personuppgifter

Riktlinjer för kakor (cookies)

GDPR – Tolkningsguide

Checklista GDPR nya dataskyddsförordningen

Se webbinariet om UTP-lagen

Kontakta våra experter

Dataskydd och integritet

Det här gör Svensk Handel inom internationell handel och digitalisering

Legala krav på e-handelsplattformar

Konsumenträttighetsdirektivet

Utvärdering av Konsumenträttighetsdirektivet (Distansavtalslagen)

Öppna EU:s inre marknad

Sanktionskrav från offentliga köpare

EU:s linjetal 2023

EU och internationell handel

Avflytt – så fungerar det

Störningar i din lokal – så fungerar det

Uppsagt hyresavtal – så fungerar det

Process i hyresnämnden - så fungerar det

Indirekt besittningsskydd - så fungerar det

Hyresguiden

Hyreshöjningarna är nu ett faktum

Index- och fastighetsskattetillägg i hyresavtal

Hyresdatabasen

Lagkrav belysning

Hyresfrågor

Frågor och svar om due diligence företagsaktsamhet

FAQ om produktpass

Hållbarhet på Clas Ohlson

Hållbarhet på Lindex

Svensk Handel kommenterar EU:s klimatinitiativ ”Fit for 55”

Svenska handlare bäst på hållbarhet

Begagnatmarknaden växer inom partihandeln

7 tips för att minska webbutikens returer

AI-modeller kan stärka både hållbarhet och affär

Plastpåseskatten - Skatt på plastpåsar

10 tips för hållbar handel

Råd om farliga kemikalier i varor

När kunderna frågar om farliga ämnen i varor

Svensk Handels djurskyddspolicy

Informationsplikt om plastbärkassars miljöpåverkan

Krav på att ta emot elavfall i butik – har din butik koll?

Så mycket dyrare blir mobilen och tvättmaskinen

Ny lag om hållbarhetsredovisning

REACH - kemikalielagstiftningen

Webbinarium: Hur påverkar de tuffa ekonomiska tiderna konsumenternas syn på hållbarhet?

Webbinarium: Substantiating Green Claims

Webbinarium: Direktimport från länder utanför EU

Webbinarium: Utökat producentansvar för förpackningar

Hållbar handel

Tillgänglighetsdirektivet

Trygg e-handel

Informationsplikt om Allmänna reklamationsnämnden (ARN) och tvistlösning online

Handelskonjunkturen

Handelskonjunkturen september 2023

Vad innebär rådande konjunkturläge för handeln?

Rapporten Framtidens handel 2023

Handelskonjunkturen

Håll dig uppdaterad med Svensk Handels nyhetsbrev