Nyheter - generell

Falkenberg är en av tre finalister i Sveriges bästa handelskommun 2025 som Svensk Handel korar på Nordic Retail Summit 1 oktober.

– Handeln är en av kommunens viktigaste näringar – handeln skapar jobb, service och liv i vardagen. Den bidrar till att hela kommunen lever, från stadskärnan och våra handelsområden till landsbygden. Handeln knyter ihop Falkenberg och gör platsen attraktiv för både invånare och besökare, säger Emma Carlström, näringslivschef i kommunen.  

Falkenberg kan bli Sveriges bästa handelskommun 2025. Vad skulle det betyda?

– Nomineringen är ett kvitto på att vi gör mycket rätt, vilket vi är väldigt stolta över. Skulle Falkenberg bli årets handelskommun skulle det stärka stoltheten hos både företagare och invånare. Det skulle ge oss extra energi att fortsätta utveckla handeln som motor i kommunen.

Hur arbetar ni för att fånga upp och förstå handelsföretagens behov?

– Vi jobbar nära företagen med lyhördhet och service som ledord. Genom tät dialog, företagsbesök, nätverk och utvecklingsinsatser skapar vi korta vägar mellan kommunen och företagen och ser till att deras behov blir till handling.

Handeln är en av kommunens viktigaste näringar – handeln skapar jobb, service och liv i vardagen. Den bidrar till att hela kommunen lever, från stadskärnan och våra handelsområden till landsbygden. Handeln knyter ihop Falkenberg och gör platsen attraktiv för både invånare och besökare.

Kan du peka på någon handelsrelaterad satsning som varit särskilt viktig?

– Vår roll är att skapa förutsättningar – genom infrastruktur, tillstånd, dialog och platsutveckling – så att aktörerna kan växa. Tillsammans bygger vi en kommun där handeln är en självklar drivkraft för tillväxt. Vi har några av landets mest framgångsrika exempel – från Gekås i Ullared som megadestination till starka e-handelsaktörer som Engelssons, samt en levande stadskärna med lokala butiker och restauranger.

Vilken vision har ni för handeln i kommunen?

– Vi ska bli Sveriges bästa näringslivskommun och med handel som en av de största branscherna. Handeln ska vara en fortsatt prioriterad tillväxtmotor. 

40f4e654-baa4-49e9-9e4c-6cad7d266363.jpg

ordförande för juryn till Sveriges bästa handelskommun

Falkenberg visar att de ser handelsfrågorna som en motor i kommunens utveckling och lyckas arbeta strategiskt med såväl handeln i staden som på landsbygden.

Läs mer om Falkenbergs styrkor som handelskommun

handelskommun-bilder-(1920-x-1080-px).jpg

Falkenberg kan bli Sveriges bästa handelskommun: ”Handeln knyter ihop staden”

Kalmar, Falkenberg och Östersund är finalister till Svensk Handels utmärkelse Sveriges bästa handelskommun 2025.

 uppmärksammar kommuner som målmedvetet arbetar för att stärka handeln – i stadskärnan, på handelsplatser och på landsbygden. Bakom priset står Svensk Handel.

Syftet är att lyfta fram kommuner som ser handeln som en motor för tillväxt, jobb och attraktiva miljöer. Priset delas ut av en oberoende jury under ledning av Maud Olofsson, tidigare näringsminister.

Finalisterna visar på olika sätt hur handel kan vara en drivkraft för utveckling. De har alla tagit långsiktiga beslut som stärker förutsättningarna för både företag och invånare.

Falkenberg har en stark kultur av handel både i stadskärnan och på landsbygden, med Ullared som ett välkänt nav. Kommunen har ett högt försäljningsindex och många arbetstillfällen i handeln. Handelsföretagarna ger kommunen höga betyg för den nära dialogen med näringslivet och för att handelsfrågorna är integrerade i stadsplanering och utvecklingsarbete.

Kalmar har tagit flera avgörande beslut för att stärka handeln, bland annat genom att flytta Campus till stadskärnan och genom satsningar på trygghet. Kommunen har det högsta försäljningsindexet i de småländska länen och en hög butikstäthet. Handelsföretagarna uppskattar den konstruktiva dialogen, trygghetsarbetet och den tydliga samordningen via Kalmar City och lokala handelsnätverk.

Östersund har en lång tradition av handel och kombinerar det med förmågan att prioritera viktiga utvecklingsfrågor. Kommunen har ett högt försäljningsindex och en hög butikstäthet, vilket visar på ett starkt inflöde av konsumtion. Företagarna ger kommunen höga betyg för trygghetsarbetet och för den breda samverkan mellan kommun, näringsliv och destinationsbolag där handeln är en central fråga.

Alla Sveriges kommuner analyseras utifrån parametrar som företagsklimat, sysselsättning i handeln, försäljningsindex, nya företag och butikstäthet. Därefter görs en fördjupad analys där handelsföretag och kommunrepresentanter intervjuas. Slutligen utser juryn tre finalister och en vinnare.

Vinnaren presenteras på Nordic Retail Summit den 1 oktober.

Läs mer om Nordic Retail Summit och boka din plats här

tre.png

Kalmar, Falkenberg och Östersund i final till Sveriges bästa handelskommun!

Svensk Handel har lanserat ett initativ för att stärka handelsrelationerna med Ukraina och öka synligheten för ukrainska varor i Sverige.

Vid pressträffen tillsammans med ICA, Coop och Dagab presenterade Svensk Handels vd Sofia Larsen initiativet som är ett samarbete mellan Svensk Handel och Utrikesdepartementet, och har redan fått brett stöd från dagligvaruhandeln.

– Det här initiativet visar kraften i handelns roll – både som motor i den svenska ekonomin och som en bro till andra länder. Genom att erbjuda affärsmöjligheter och stöd kan svenska företag bidra till att skapa framtidstro och arbetstillfällen i ett land som kämpar för sin frihet, säger Sofia Larsen, vd på Svensk Handel.

Svensk Handel ser nu gärna att även andra delar av handeln kliver fram. Mode, möbler, inredning, och andra konsumentvaror skulle kunna vara områden där Ukraina har produktion och potential. Inom ramen för initiativet ges också utrymme för att donera varor och tjänster till Ukraina.

– Det finns många sätt att hjälpa Ukraina på, och vi vill dra vårt strå till stacken, ingen kan göra allt, men alla kan göra något, fortsätter Sofia Larsen.

På plats vid pressträffen var även Ukrainas jordbruks- och livsmedelsminister Vitalij Kova.

– Jag är övertygad om att varje ukrainsk produkt som köps från matbutikerna kommer att vara ett starkt budskap att Sverige står bakom Ukraina, säger Vitalij Kova.

presstraff-for-ukraina-2.jpg

Satsningen backas upp av den svenska regeringen och representerades av Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa som betonade att handeln spelar en nyckelroll i återuppbyggnaden av Ukraina och i att stärka deras exportmöjligheter på den europeiska marknaden.

ICA, som är en av de medverkande kedjorna, uttrycker sitt stöd i tydliga ordalag:

– Vi tar vårt ansvar som samhällsaktör på stort allvar. Vi vill med detta initiativ göra en insats för att göra det enklare för ukrainska livsmedelsföretag att nå den svenska marknaden och därigenom bidra till en långsiktig ekonomisk utveckling i Ukraina, samtidigt som vi ger svenska kunder ökad möjlighet att köpa ukrainska produkter, säger Eric Lundberg, vd för ICA Sverige.

Alla aktörer i handeln – stora som små – kan göra skillnad. Svensk Handel ger nu möjlighet för fler branschföreträdare att ansluta sig till Handelslandet Sverige tillsammans för Ukraina. 

presstraff-for-ukraina-1.jpg

Handelslandet Sverige tillsammans för Ukraina – hela handeln har möjlighet att engagera sig

Handelslandet Sverige tillsammans för Ukraina

Nyheter - debattartikel

Debatten om matpriser har åter tagit fart. Och fortfarande lika felaktigt framställs dagligvaruhandelns vinster som boven i dramat.

Den senaste veckan har sociala medier svämmat över av inlägg som uppmanar till bojkott av större matvarubutiker. Kampanjen är en protest mot de ”höga” vinsterna i dagligvaruhandeln. 

Det finns dock ett grundläggande problem med kampanjen: Dagligvaruhandelns vinster har aldrig varit höga. Den del av matkostnaden som blir vinst är försvinnande liten. 

Om något borde svenskarna oroa sig för att hundratals matbutiker runt om i vårt land just nu går med förlust och kan tvingas stänga. Detta verkar inte bekymra Nooshi Dadgostar (V) eller Magdalena Andersson (S) som i stället för konstruktiv diskussion ägnar sig åt att sprida lögner och medvetna missuppfattningar i sina sociala medier. 

Så vad är egentligen sant och falskt i debatten om matpriser? 

Påstående: Dagligvaruhandeln har passat på att höja vinsterna i samband med inflationen.

Den genomsnittliga vinsten för svenska matbutiker har sjunkit. De senaste tre åren har enbart inköpspriserna stigit med 32 procent, samtidigt som kostnader för till exempel el, hyra och löner ökat kraftigt. Under samma period har matpriserna mot kund ökat med 27 procent.

Dagligvaruhandeln skulle aldrig kunna bedrivas lika kostnadseffektivt med många små enheter – särskilt eftersom leverantörerna som dagligvaruhandeln förhandlar inköpspris med ofta är multinationella företag. För att vara konkurrenskraftig och kunna erbjuda bra priser behövs stora muskler. Den som tror att varje banan eller kycklingfilé skulle bli billigare att köpa in, hantera och transportera för den som köper och hanterar små volymer jämfört med den som köper väldigt stora volymer, tror helt enkelt fel.

Påstående: Dagligvaruhandeln skär guld med täljkniv och gör rekordvinster.

Av varje hundralapp som spenderas i en svensk matvarubutik blir drygt 2 kronor vinst. Nästan 98 procent av matpriset går alltså åt till att täcka sådant som inköp, löner och arbetsgivaravgifter. Därtill ska läggas kostnaden för stölder och brott som summerar till många miljarder. Det överskott som i bästa fall ändå blir kvar ska sedan räcka till investeringar som krävs för att utveckla verksamheten.  

Detta betyder förstås inte att prisökningarna på matvaror är oproblematiska för hushållen. Att tvingas bära dessa kostnader ovanpå annat som blivit dyrare de senaste åren är självklart en stor sten på en redan tung börda. För detta har vi den största respekt.  

Därför är vi genuint glada för den inbjudan till samtal som regeringen nu skickat till livsmedelskedjans aktörer. Kanske kan vi nu äntligen få en konstruktiv diskussion om de faktorer som verkligen driver upp kostnadsläget och därmed priserna i matvarubutikerna. En del av orsakerna är svåra att förändra på kort sikt. Exempelvis det faktum att den svenska kronan tappat kraftigt i värde jämfört med euron och dollarn eller att det råder krig i Europa.  

Fokus måste ligga på de kostnader som har avgörande betydelse för kostnadsläget i handeln och som faktiskt går att påverka. Så här kommer tre konkreta förslag som vart och ett skulle få stor effekt på matpriserna:

Chef för Näringspolitik och opinionsbildning, Svensk Handel

martin-kits-kopcentrum.png

Nu behövs en seriös diskussion om matpriserna

I skrivelsen, som innehåller ett nytt nationellt mål för stadsutveckling och tretton fokusområden för den nationella stadsutvecklingspolitiken, lyfts handelns centrala betydelse för stadens utveckling och det bidrag som handeln ger till städerna i form av levande stadskärnor, arbetstillfällen och skatteintäkter. Även i frågor som rör trygghet och beredskap lyfts handeln in som en viktig aktör.

Det är mycket glädjande att regeringen dels sätter ett nytt fokus på stadsutveckling och stadspolitik, dels att handelns roll så tydligt lyfts fram. Svensk Handel ser fram emot att få vara en del av det framtida arbetet för att skapa levande och trygga städer.

folk-gagata.jpg

Välkommet med stärkt fokus på stadsutvecklingspolitiken

Det visar att det finns en okunskap kring den lokala handelns och näringslivets bidrag till levande och hållbara samhällen.

”Januari är den köpfria månaden – häng med! Efter en månad av julklappsshopping och konsumtion är januari den perfekta tiden att ta ett steg tillbaka och reflektera över våra vanor. Vi utmanar dig att börja året med en hållbar start: Köp inget nytt i januari!”

Så lyder en uppmaning som skickades ut i Vimmerby kommuns sociala medier i början av januari. Läsarna uppmanades även att delta i en tävling där man skulle dela med sig av sina bästa tips för att ”leva köpfriare”. Kampanjen, som går under namnet ”Klimatkloka tips” är ett samarbetsprojekt med alla tolv kommuner i Kalmar län, Länsstyrelsen samt LF Kalmar.

Det är svårbegripligt hur kommunerna och länsstyrelsen kan se det som sitt uppdrag att sprida konsumtionskritik – till råga på allt för skattepengar och på ett sätt som missgynnar såväl tillväxt som företag och arbetstillfällen i länet.

Minskad konsumtion får direkta effekter för skatteintäkterna och för välfärden. Konsumtionskritikens baksida är kort sagt ett fattigare samhälle där resurserna till välfärden sinar och pengar till nödvändiga investeringar saknas.

Det är även förvånansvärt att man vill sätta käppar i hjulet för länets fjärde största arbetsgivare, nämligen handeln. Genom att uppmana till köpstopp utbringar man ett hårt slag gentemot det lokala näringslivet, som de senaste åren mött stora utmaningar bland annat till följd av vikande konsumtion, extrema hyreshöjningar och en ökad internationell konkurrens.

Statistik visar att den ekonomiska återhämtningen går trögt och den tidigare trenden av ökande framtidsoptimism bland företagen bröts i slutet av förra året. I Kalmar län noterades det högsta antalet konkurser på ett decennium. För att få bättre fart på ekonomin krävs inte minst att konsumtionen tar fart.

Att konsumtion i grunden är en positiv kraft, som får de ekonomiska hjulen att rulla, är inte liktydigt med att all konsumtion är av godo. Självklart spelar det roll vad och hur vi konsumerar. Det finns all anledning att försöka konsumera mer hållbart och göra genomtänkta val.

Men ett blomstrande näringsliv är inte bara grunden för vårt välstånd, utan också för den ekonomiska tillväxt som krävs för att Sverige ska klara den gröna omställningen. Det är fullt möjligt att både vara klimatsmart och bidra till högre fart i landets ekonomi på en gång. 

Förhoppningsvis var det just det som länsstyrelsen avsåg att säga, även om det i så fall blev fel i kommunikationen.

Ulrica Bennesved, Regionchef Kalmar & Kronobergs län Svenskt Näringsliv

Elisabet Elmsäter Vegsö, Näringspolitisk expert Svensk Handel

stadsbild-elisabet.png

Oansvarigt av Länsstyrelsen Kalmar län att uppmana till köpstopp

Handeln befinner sig i ett stålbad med lågkonjunktur, fallande konsumtion och en snedvriden konkurrens från kinesiska onlinegiganter.

Handelslandet Sverige ger liv åt våra städer, formar den blågula bilden internationellt och skapar vägar för varor genom vårt avlånga land. Handeln står för mer än en tiondel av BNP och levererar var sjunde skattekrona till statskassan. Enorma värden som nu hotas. Många handelsföretag är pressade av stenhård konkurrens och vikande konsumtion. Det är kort och gott avgörande för samhället att handeln får upp farten igen.  

Även om räntesänkningar och skattelättnader tänt ljuset i tunneln finns det fortsatt en stor osäkerhet om när konsumtionen tar fart. Lågkonjunkturen har varit en konsumtionskris. Det höga ränteläget åt förra året upp 85 miljarder kronor från hushållen, pengar som annars kunnat gå till sparande eller konsumtion. Det motsvarar försäljningen i fyra års julhandel. Sällanköpshandeln, det vill säga försäljningen av till exempel möbler, hemelektronik och sport, har visat minussiffror 27 månader i rad - ett dystert facit och den värsta kräftgång som branschen upplevt. Inte ens under finanskrisen dök konsumtionen på ett liknande sätt.

Företagen i handeln pressas från två håll – intäkterna minskar och kostnaderna ökar. De inflationsdrivna butikshyrorna har skenat i väg och ökat med 20 procent på tre år. Den genomsnittliga modehandlaren i Stockholm lägger, smått obegripliga, 24 kronor av varje intjänad 100-lapp på att betala hyror. Lägg därtill att handelns nota för brottsligheten ständigt ökar. Pandemins efterdyningar är ett annat mörkt orosmoln, där den redan pressade branschen har 3,5 miljarder kronor att betala tillbaka i uppskjutna skatteanstånd. Dessa utmaningar ska inte underskattas.

Som lök på laxen är den internationella konkurrensen tuffare än någonsin. Enbart under oktober handlade 600 000 svenskar från någon av de kinesiska onlinejättarna Temu eller Shein, enligt Svensk Handels E-handelsindikator. En ökning med 100 000 jämfört med månaden innan. Handeln från utländska aktörer ökar snabbt och drivs på av EU:s misslyckande med att skapa en rättvis spelplan. Onlinegiganterna har en egen gräddfil där de inte behöver följa svenska regler kring produktsäkerhet och kemikalieinnehåll. En allvarlig utveckling som hotar svenska företag och jobb i allt högre utsträckning.    

Handeln har tvingats svälja en cocktail med kostnadsökningar på tom mage. Även om branschen visat stor uthållighet skördas nu lågkonjunkturens offer. Fyra handelsföretag tvingas stänga igen. Varje dag. Det är den högsta siffran på 10 år. För att vända utvecklingen och stärka handelns konkurrenskraft blir det viktigt att:

Att stimulera konsumtionen och stärka handelns konkurrenskraft är viktigt för hela Sverige. Handeln är en central motor för jobbskapande och tillväxt. Årets viktigaste försäljningstillfälle står nu för dörren och för många företag står mycket, kanske allt, på spel. Sällan har en julhandel betytt så mycket för handelns företag och för Sveriges ekonomi. Om du kan, köp en extra julklapp i år. Vägen ur lågkonjunkturen stavas konsumtion.

Maria Mikkonen, chefsekonom Svensk Handel

sofia-och-maria.png

På önskelistan: En rekordstark julhandel och stärkt konkurrenskraft

Nyheter - pressmeddelanden

De senaste årens extrema hyreshöjningar på över 20 procent har slagit hårt mot handelsföretagen.

Svensk Handel varnar: Rådande hyresnivåer leder till tomma stadskärnor

De nya siffrorna visar att det finns geografiska skillnader i hur stor del av omsättningen som hyran utgör. Stockholm, Göteborg och Malmö sticker ut, men även städer som Karlstad och Uppsala. Det är framför allt mindre butiker som drabbats hårdast när hyrorna chockhöjts, i kombination med övriga ökade kostnader samt att konsumtionen har minskat till följd av lågkonjunkturen.

Fortsatt är läget särskilt utsatt för beklädnadshandeln, vilket ofta är den delbransch som utgör kärnan i städerna. I Stockholm utgör hyran i snitt 24 procent av omsättningen för dessa butiker. I Göteborg och Malmö är siffran 19, respektive 16 procent, vilket är nivåer långt över vad dessa företag kan bära.

– Vi har under flera års tid varnat för den utveckling vi nu tyvärr tvingas bevittna. Allt fler butikslokaler gapar tomma. Utöver att det är arbetstillfällen som försvinner är det ett hårt slag mot lokalsamhällen runt om i Sverige. Vi har nått en punkt där välbesökta butiker ersätts av folktomma showrooms för utländska bilmärken. Det riskerar att bli en dödsstöt för levande stadskärnor, säger Martin Kits, chef för Näringspolitik och opinionsbildning på Svensk Handel och fortsätter:

– Fastighetsägarna är svaret skyldiga kring hur våra städer och stadskärnor kommer att upplevas om stora delar av handeln slås ut.

Intresset för Svensk Handels Hyresdatabas växer för varje år som går. Antalet inrapporterande enheter har vuxit med cirka 11 procent sedan fjolårets kartläggning och Hyresdatabasen har nu en täckningsgrad på 20 procent sett till antalet kedjedrivna sällanköpsvarubutiker i Sverige. Framöver finns även en förhoppning att kunna inkludera dagligvaruhandeln och besöksnäringen.

– Hyresdatabasen är ett kraftfullt verktyg. Svart på vitt kan vi presentera en korrekt bild över hur hyresläget ser ut i Sverige. Hyresdatabasen belyser även tydligt hyrestilläggens andel av den totala hyreskostnaden. Den största nyheten i år är att vi kan bryta ned siffrorna på såväl stad som köpcentrum. Något som länge har setts som en onåbar dröm av våra medlemmar, säger Martin Kits.

Dags för regeringen att agera – ny utredning behövs

De senaste årens chockhöjningar av hyran har redan inneburit att i övrigt välmående butiker tvingats stänga. Svensk Handel upprepar därför kravet om att en statlig utredning tillsätts för att utvärdera dagens modell för hyresindexering. Med dagens modell riskerar marknads-hyressystemet att sättas ur spel.

– Att kostnadsökningen nu sjunker gör varken till eller från för handlarna, vars hyra ligger kvar på den höga nivå som de senaste årens ökning på 20 procent har lett till. Detta alltså trots att fastighetsägarnas faktiska kostnader sjunker. Branschen, och samhället, behöver stå bättre rustad nästa gång vi ser en kraftig inflationsökning och därför måste nu regeringen tillsätta en utredning för att skapa en stabilare hyresmarknad, säger Martin Kits.

Ett urval av fakta från Svensk Handels Hyresdatabas

Mer detaljerad data och nyckeltal från Svensk Handels Hyresdatabas är tillgängligt för deltagande företag. Analysen bygger på insamlad hyresdata för 2023. 

Handelslandet Sverige