Kalenderhändelser

Under de senaste åren har stora ändringar gjorts i reglerna på konsumenträttsområdet. Bland annat trädde den nya konsumentköplagen i kraft den 1 maj 2022. Lagändringarna innebär en del förändringar i konsumenters rättigheter, vilket ställer krav på handelns företag att utbilda sina medarbetare i de nya reglerna.

Samtidigt kan även de gamla konsumentreglerna vara svåra att förstå och vi får många frågor om t.ex. hur kundtjänstmedarbetare ska hantera exempelvis reklamationer eller ångerrätten. Detta är särskilt viktigt i och med att företag riskerar avgifter i nivå med GDPR-böter vid brott mot vissa av reglerna.

Detta erbjudande har tagits fram för att Svensk Handels medlemmar ska få bättre förutsättningar att uppfylla de skyldigheter ni har när ni säljer varor till konsumenter samt utbilda era medarbetare i hur de ska hantera kundtjänstärenden.

 13 december 2023 mellan kl. 13:00 – 15:00

Anmäl dig till kursen senast 11 december via 

Länken till kursen skickas ut till deltagaren dagen innan kursdatum. Notera att länken är personlig för den deltagare du anmäler till kursen.

anstalld-och-kund-i-fritidsbutik.jpg

Konsumenträttskurs: Har kunden alltid rätt?

Remissvar

Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och före­träder 9 000 små, medelstora och stora företag med nära 250 000 med­arbetare, får med anledning av remissen anföra följande:

Svensk Handel uppskattar möjligheten att inkomma med kommentarer på Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning (SOU 2023:38).

Svensk Handel är positiva till att konsumentskyddet förstärkts mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning. Detta genom att måttfullhetskravet i konsumentkreditlagen förtydligas vid marknadsföring och försäljning av krediter, så tidigt som möjligt i beslutsprocessen, vilket kommer att tydliggöra vad som gäller även för företag. Det kommer att innebära att en särskild upplysning ska lämnas vid marknadsföring av kreditavtal som bland annat ska innehålla information om att det medför kostnader att teckna en kredit och vilka risker det finns med skuldsättning. Utöver detta ska upplysningen göra konsumenten uppmärksam på var denne kan vända sig för att få stöd i budget- och skuldfrågor.

För en långsiktig och välmående handel måste utgångspunkten vara en sund konsumtion och en kontrollerad användning av krediter. Det gynnar både handeln och den enskilde konsumenten samt skapar ömsesidigt förtroende för bägge parter över tid. 

Svensk Handel menar att det måste vara konsumenten som väljer betalsätt och därmed också gör ett aktivt val att ta en viss kredit. Krediter är bra för att de möjliggör för konsumenter att jämna ut sin konsumtion över tid och för många kan en kredit vara det enda sättet att möjliggöra köp av en bostad eller en bil. Men den som lånar pengar eller handlar på kredit ska självklart betala tillbaka lånet eller annars fullgöra kreditavtalet.

Svensk Handel anser att de långtgående skyldigheterna enligt lag att lämna information om villkoren för de krediter som erbjuds, omsorgsplikten samt förklaringsskyldigheten ger konsumenten goda förutsättningar att själv avgöra om en viss kredit passar konsumentens behov. Men även om förutsättningarna är goda, så behöver konsumenterna förstå denna information, vilket inte är fallet i många situationer. Detta framgår av en nyligen gjord undersökning från Konsumentverket som visar att många inte förstår att det är lånade pengar man handlar för när man köper varor på delbetalning. Undersökningen pekar på allvarliga kunskapsluckor i grundläggande privatekonomiska frågor. Detta visar på att det behövs mer privatekonomisk utbildning i skolundervisningen och andra informationskampanjer som hjälper konsumenterna att ta till sig av den information som ges.

Svensk Handel är positiva till att ett Skri-register upprättas som kan förbättra kreditgivarnas prövning av låntagares ekonomiska situation, vilket kan leda till en högre andel av solida lån och färre inkassoärenden. Vidare är det bra att det med skuld- och kreditinformation även avses betalningsdröjsmål avseende inrapporterad kredit, eller övertrasserande av ett betalkonto, om betalningsdröjsmålet varat i minst 30 dagar från förfallodagen.

Svensk Handel avvisar däremot en lösning där historiken över skulder och krediter raderas så fort skulden är betald. Vi tycker det är beklagligt att förslagsställaren inte nämner något om vilka konsekvenser en brist på historik skulle kunna få för kreditgivarna.

Svensk Handel anser inte att den tidigare möjligheten att på frivillig väg växla information om krediter och kreditmissbruk ska tas bort. Med tanke på att vad som ska rapporteras in till systemet samt vem som har rätt att hämta ut information från systemet föreslås vara strikt begränsat, så är det viktigt att lyfta fram möjligheten att registret i framtiden kan utvidgas. En utvidgning vad avser såväl vad som ska rapporteras in till registret, som vilka instanser som har rätt att begära ut data från registret behöver föregås av en nödvändig integritetsprövning.

Svensk Handel instämmer med utredningens ställningstagande att nyttjande av sedvanliga betalningsmedel, såsom kreditkort, inte ska träffas av bestämmelsen. Detta då användaren av kreditkort redan har underkastats en kreditprövning.

remisser-900.jpg

Remissvar angående förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning

Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och företräder 9 000 små, medelstora och stora företag med nära 300 000 medarbetare, får med anledning av remissen anföra följande: 

Svensk Handel tackar för möjligheten att inkomma med synpunkter på Kommissionens förslag till EU-förordning om leksakers säkerhet. Vi välkomnar förslaget till en förordning om leksakers säkerhet som upphäver direktiv 2009/48/EG och som syftar till att åtgärda de två huvudsakliga brister som identifierats under utvärderingsperioden för leksakssäkerhetsdirektivet: i) riskerna med skadliga kemikalier och ii) bristen på effektivitet i tillämpningen, särskilt i samband med Onlineförsäljning.

Vidare välkomnar Svensk Handel även förändringen av det rättsliga instrumentet från ett direktiv till en förordning som är direkt tillämplig i alla EU:s medlemsstater. Detta bidrar till en mer harmoniserad tillämpning av regler som gäller för leksaker i Europa och motverkar avvikelser från EU-texten och eventuella implementeringsfrågor på medlemsstatsnivå.

Svensk Handel anser det vara viktigt att förenkla reglerna i förslaget för att undvika förvirring och säkerställa rättssäkerhet för företag. Vid framtagande av nya regler är en noggrann konsekvensanalys viktig för att säkerställa att vidtagna åtgärder blir effektiva och balanserade för att undvika såväl en tung administrativ börda som ökade kostnader och onödiga handelshinder för företagen.

Det är även viktigt att utvärdera om de krav som nu ställs i förslaget faktiskt kan följas upp av marknadskontrollmyndigheterna. Resurserna för varutillsyn är ofta begränsade och skiljer sig mellan olika medlemsstater och myndigheter. Att stärka samordning mellan medlemsstaterna och hitta bättre metoder att fånga upp och avlägsna de mest riskfyllda och farliga leksakerna från marknaden borde prioriteras. Ökad digitalisering skapar särskilda utmaningar. Varor med inbyggd digital teknik försvårar ett effektivt agerande från tillsynsmyndigheterna vid näthandel, särskilt när det gäller produkter från tredje land. Komplexa leveranskedjor innebär att både företag och myndigheter möter utmaningar i att spåra vilka aktörer som påverkat en produkt. Det blir också alltmer utmanande att få insyn i digitala varuegenskaper som kan ändras över tid, t.ex. på grund av mjukvaruuppdateringar.

Svensk Handel vill betona vikten av att de grundläggande principer som gäller vid utarbetandet av tekniska specifikationer och standarder värnas. Standardiseringsarbetet bedrivs av experter från den del av näringslivet som sedan ska använda sig av standarden. Detta leder till innovationsutbyte och utveckling, samtidigt som gemensamma lösningar hittas som fungerar i praktiken för de företag som sedan ska uppfylla lagstiftningskraven och använda sig av standarderna.

Sammanfattningsvis vill Svensk Handel betona följande:

 I övrigt vill Svensk Handel hänvisa till Lek och Babybranschens remissvar.

Remissvar angående förslag till EU-förordning om leksakers säkerhet

Nyheter - generell

Så här gör du för att uppfylla skyldigheten att ange tidigare lägsta pris enligt prisinformationslagen. Ny viktig workshop.

Den nya paragrafen i prisinformationslagen om krav på att ange tidigare lägsta pris trädde i kraft den 1 september 2022. Skyldigheten innebär i korthet att företag vid prissänkning av en produkt ska ange det tidigare lägsta pris som tillämpats för en vara under de senaste 30 dagarna.

Skyldigheten är dock inte helt enkel att förstå och Svensk Handel Juridik får många frågor, till exempel om hur det tidigare lägsta priset ska räknas ut eller hur ett företag får lov att utforma sina kampanjer. Samtidigt har Konsumentverket börjat utöva tillsyn av hur paragrafen efterlevs.

Detta erbjudande har tagits fram för att Svensk Handels medlemmar, och särskilt era medarbetare, ska få bättre förutsättningar att veta hur ni ska kommunicera ut pris vid olika prissänkningar. Detta är särskilt viktigt i samband med större kampanjer såsom Black Friday eller mellandagsrea, men även vid andra prissänkningar under året.

Kontakta Anna Hultengård för mer information eller för att boka en workshop.

prismarkning.jpg

PIL-workshop – så gör du rätt vid prissänkningar

Under oktober och november kommer Europeiska kommissionen och de nationella myndigheterna i nätverket för 

 att granska inlägg på nätet för att identifiera inlägg som kan vara vilseledande för konsumenterna. 

Översyn av sociala medier kan leda till ny lagstiftning för digitala marknader

Influencer marketing har blivit en pelare i den digitala ekonomin och förväntas nå ett globalt värde på nära 20 miljarder euro under 2023. Influencers som regelbundet deltar i kommersiell verksamhet för att annonsera produkter eller tjänster, betraktas som näringsidkare enligt EU:s konsumentlagstiftning, och är skyldiga att offentliggöra annonser på ett transparent sätt.

Under oktober och november kommer Europeiska kommissionen och de nationella myndigheterna i nätverket att granska inlägg på nätet för att identifiera vittnesmål och rekommendationer som kan vilseleda konsumenterna. Resultatet av denna översyn av sociala medier kommer att bidra till att bedöma om ny lagstiftning är nödvändig för att göra digitala marknader lika säkra som offline-marknader.

Här nedan kan du läsa mer information på EU-kommissionens webbplats (eng). EU-kommissionen har bland annat lanserat en Legal Hub där influencers och innehållsskapare hitta information om EU:s lagstiftning på området för god affärssed, som gör det enklare att följa reglerna.

influencer-marketing.jpg

Nu granskas inlägg i sociala medier – tänk på det här

Nya regler från 2022 omfattar all form av prissänkning - i alla distributionskanaler.

Jolanda Girzl, näringspolitisk expert på Svensk Handel, svarar på fyra frågor om vad som är viktigt att tänka på.

Hur gör jag en korrekt prissänkning enligt 7a § prisinformationslagen?

Den nya paragrafen i prisinformationslagen reglerar hur prissänkningar ska beräknas. Om en produkt tillhandahålls med angivande av att priset har sänkts ska även det tidigare priset anges som referens. Med det tidigare priset menas det lägsta försäljningspriset som varit gällande under de senaste 30 dagarna.

Eftersom tidigare lägsta pris och ordinarie pris är två helt olika referenspriser, och det lägsta priset de senaste 30 dagarna ska användas vid prissänkningar, är det vid en prissänkning inte möjligt att använda sig av ordinarie pris i stället. Det gäller även om det faktiska priset är detsamma för de båda prisreferenserna.

Får jag komplettera det tidigare lägsta priset med ett ordinarie pris?

Om man vid en prissänkning vill komplettera det tidigare lägsta priset med ett ordinarie pris är det ytterst viktigt att man identifierar skillnaden mellan dessa samt kan bevisa att det påstådda ordinarie priset tillämpats under tillräckligt lång tid för att det inte ska anses som vilseledande utifrån marknadsföringslagen.

Viktigt är att det ordinarie priset inte får en mycket mera framträdande roll än det lägsta ”tidigare” priset som produkten sålts för de senaste 30 dagarna.

 Produktens tidigare pris framgår exempelvis inte alls av prismarknadsföringen på landningssidan - innan produktsidan - utan där framgår det aktuella priset, ordinarie pris samt hur mycket konsumenten sparar på kampanjpriset jämfört med produktens ordinarie pris. Även på produktsidan presenteras ordinarie pris före produktens tidigare pris. Bedömningen kan bli att marknadsföringen av ordinarie pris sammantaget presenteras på ett mer framträdande sätt och därmed riskerar att ta konsumentens uppmärksamhet från angivelsen om tidigare pris.

Vad gäller vid gradvisa prissänkningar? 

Om man har en reaperiod där rean är uppdelad i gradvisa prissänkningar, inleds med en prissänkning på 30 procent, sedan 50 procent och slutligen 70 procent, så finns det ett undantag; det tidigare lägsta priset som måste anges är det tidigare lägsta priset som var före den första prissänkningen på 30 procent som exemplet ovan visar.

Kampanjer och prissänkningar som mängd- och multierbjudanden, till exempel ”Köp 2 betala för 1”, ”Handla för 500 kr, få 20% rabatt” undantas från skyldigheten att ange tidigare lägsta pris.

Personligt anpassade kundklubbserbjudanden omfattas inte av skyldigheten. Däremot gäller det alltid om erbjudandet riktar sig till allmänheten, till exempel: ”20% på hela sortimentet för dig som är eller blir medlem”.

Slutligen så ska man tänka på att bedömningen av vad som anses utgöra kommunikation om att priset har sänkts, görs utifrån hur konsumenten uppfattar prisinformationen. Uttryck i kombination med färgsättning, bilder eller dylikt kan därför sammantaget anses signalera en prissänkning och därigenom utgöra ett angivande av att priset har sänkts.

Medlemmar i Svensk Handel har tillgång till ytterligare råd och vägledning gällande prisinformationslagen 

svensk-handels-vagledning-om-prisinformationslagen-uppdaterad-februari-2023.pdf

black-friday-lapp.jpg

Inför Black Friday och Black Week – så prissätter du korrekt enligt prisinformationslagen

En sweep innebär att flera näringsidkares prisinformation vid prissänkningar kommer att granskas för att se om bestämmelsen efterlevs. Granskningen kommer bland annat att omfatta nedanstående punkter:

Konsumentverket har beslutat om ett ställningstagande som bland annat berör ovanstående punkter och det finns publicerat på 

Konsumentverkets ställningstaganden har till huvudsyfte att underlätta för myndighetens tjänstemän att göra enhetliga bedömningar i samband med tillsyns- och marknadskontrollärenden. Ställningstagandena syftar även till att underlätta för näringsidkare att förutse hur Konsumentverket kommer att tillämpa regler på områden där Konsumentverket har ett tillsynsansvar.

Konsumentverket vill informera branscher och företag om den kommande granskningen samt ge näringsidkare en möjlighet att ändra sin prisinformation så att den uppfyller lagens krav innan sweepen avslutas. Konsumentverket kommer, om det anses vara befogat, att öppna tillsynsärenden mot de näringsidkare som inte följer prisinformationsbestämmelsen i 7a § prisinformationslagen.

Svensk Handel rekommenderar dig som medlemsföretag att redan nu förbereda dig och stämma av om er prisinformation följer kraven i 7a § prisinformationslagen.

konsumentkoplagen-900.jpg

Konsumentverket granskar prisinformation vid prissänkningar

Vid månadsskiftet september – oktober kommer man att genomföra en granskning av information på företags webbplatser för att säkerställa att gällande regler följs vad gäller kundtjänst. Bakgrunden till granskningen är den 

 som Konsumentverket genomförde under våren där myndigheten uppmärksammade att informationen kunde förbättras. 

Kontrollera följande på ditt företags webbplats:

I de fall Konsumentverket anser det befogat kommer tillsynsärenden att inledas mot näringsidkare. Har du som medlemsföretag frågor, välkommen att höra av dig. 

shopping-vid-dator.jpg

Konsumentverket granskar kundtjänstinformation på webbplatser

Svensk Handel

Arbetsgivarguiden

Vad innebär "Märket"?

Vad är ett kollektivavtal?

Begrepp i avtalsrörelsen

Vad är en avtalsrörelse?

Beslut om inriktning och överlämning av krav

Stegen i förhandlingsarbetet

Medling och konflikt

Så fungerar avtalsrörelsen

Viktiga datum i avtalsrörelsen 2023

Avtalsrörelsen i handeln är igång

Avtalsnytt

Svensk Handels utgångspunkter för Avtal 23

Pressträff med anledning av avtalsförhandlingarna

Avtal 2023

Arbetsmarknad

Konsumenträtt