Nyheter - generell

I programmet presenteras 22 förslag på åtgärder som krävs för att återupprätta ett rättssäkert samhälle, där även brott av mindre karaktär tas på allvar. Åtgärderna utgår från ett handelsperspektiv, men många av åtgärderna skulle också ha en positiv inverkan på att skapa tryggare samhällen. Här är sex huvudpunkter.

1) Upprepad brottslighet måste bestraffas hårdare – avskaffa mängdrabatten

Mängdrabatten gör det i princip riskfritt att återkommande stjäla i butiker, i synnerhet för personer som samtidigt misstänkts för grövre brott. Detta eftersom exempelvis ringa stöld inte påverkar straffvärdet om personen blir dömd för ett grövre brott. Utgångspunkten måste vara att fler brott än det grövsta ska räknas in i bedömningen av straffvärdet vid en straffmätning. Dagens mängdrabatt måste därför slopas. I stället vill Svensk Handel se en straffmätning som dels leder till att varje begånget brott utreds, dels innebär en straffskärpning för upprepad brottslighet.

2) Prioritera att utreda brott som förhållandevis enkelt kan klaras upp

Svensk Handel kräver nolltolerans mot mängdbrott. Det i sin tur kräver att polis, åklagare och domstolar genom sitt agerande signalerar att stävjandet av denna typ av brottslighet är prioriterad. Ett tydligare brottsofferfokus och en förståelse för hur denna typ av brottslighet påverkar människors vardag behöver genomsyra myndigheternas arbete.

3) 10 000 fler poliser – Sverige ska nå EU-snittet i polistäthet

Sverige ligger i botten bland EU:s medlemsstater vad gäller antalet poliser per invånare. Sverige behöver fler poliser för att kunna hantera dagens situation. Den tidigare regeringens mål om 38 000 polisanställda, varav 26 200 poliser, till 2025 ser ut att misslyckas. Dagens 22 000 poliser ska bli drygt 4 000 fler inom ett år. De senaste fem åren har antalet poliser ökat med i snitt 388 årligen. Med den ökningstakten nås regeringens uppsatta mål om 26 200 poliser först om drygt 10 år. Det är viktigt att polisen har en lokal närvaro, vilket skapar en större känsla av trygghet.

4) Kriminalisera utförseln av stöldgods

I augusti 2021 fick tullen utökade befogenheter och möjlighet att ingripa mot misstänkt stöldgods på väg ut ur landet. Det innebar dock bara att de har möjlighet att ingripa om de råkar hitta stöldgods i samband med tullkontroll. Det föreslås nu kriminalisering av utförsel av stöldgods vilket medför att Tullverket kan göra riktade kontroller mot just utförsel av stöldgods. Det polisiära arbetet mot aktörer som befattar sig med stulna varor behöver stärkas. Prioriterade platser bör vara marknadsplatser (såväl fysiska som digitala), butiker och restauranger där det kan misstänkas att handel med stulna varor pågår.

5) Involvera handeln i kommunernas brottsförebyggande arbete

Näringslivet och handeln spelar en stor roll i att skapa trygghet för invånare och besökare i ett område. Sveriges kommuner har sedan juli 2023 ett nytt lagstiftat brottsförebyggande uppdrag i vilket samverkan med näringslivets aktörer lyfts fram som en viktig del. En kommun som önskar vara framgångsrik i sitt brottsförebyggande arbete måste lägga stor vikt vid att attrahera näringsidkare och skapa förutsättningar för en stark handel. Enbart genom samverkan kan det brottsförebyggande arbetet bli verkligt effektivt. Svensk Handel vill bidra med kunskap och engagemang till landets kommuner om såväl vikten av att samverka men också hur handelns medverkan i samverkansprojekt kan säkerställas.

6) Effektivisera lagen om tillträdesförbud

Lagen om tillträdesförbud till butik trädde i kraft 1 mars 2021 och möjliggör att personer kan dömas att inte få besöka en viss butik. Tillträdesförbudet har visat sig mycket effektivt. Dessvärre avslås hälften av butikernas ansökningar om tillträdesförbud och många gånger sker det på felaktiga grunder. Svensk Handels kartläggning visar att många åklagare, i strid mot förarbetena, kräver att personen ska ha lagförts mot den aktuella butiken för att döma ut ett tillträdesförbud. Svensk Handel anser att en utvärdering krävs för att fler tillträdesförbud kan dömas ut.

sakerhetspolitiska-programmet.jpg

Sex åtgärder för en tryggare handel

Sidor - svenskhandel.se

kottstold-16x9.png

Stölder och svinn i detaljhandeln 2021

Rapporter

Säkerhetsindex i andra kvartalet hamnade på 43 procent – ner från 47 procent i första kvartalet, och två procentenheter högre än i motsvarande kvartal föregående år.

Trots lägre generellt säkerhetsindex är det en fortsatt hög andel butiker som rapporterar att de utsatts för de fem enskilda brotten Svensk Handel ställer frågor kring.

Svenska butiker är fortsatt hårt drabbade av stölder, vi ser också att risken att utsättas hot eller våld i sin butik ökat något. Mängdbrotten är fortsatt ett av den svenska handelns största problem.

Under Almedalsveckan arrangerade Svensk Handel ett  välbesökt seminarium om brotten i handeln, där bland andra Rikspolischef Anders Thornberg deltog i panelen. Ställd inför en direkt fråga om vad han mest av allt önskade se från handelns sida för att det fortsatta brottsbekämpande arbetet ska fortsätta så bra som möjligt var hans entydiga svar: ”Anmäl, anmäl, anmäl”, det vill säga att butiker måste anmäla alla brott.

Vi uppmanar våra medlemmar att polisanmäla alla brott. Men för att det ska vara lönt att anmäla måste polisen ta anmälningarna på allvar och utreda de brott som begås. Det måste bli kännbart att begå kriminella handlingar i butik.

För handelns vidkommande är det avgörande att anmälningarna leder till utredning och när så är påkallat fällande domar. Bland anledningarna till att stölder inte anmäls märks i Trygghetsbarometern att alternativet ”En polisanmälan leder sällan till något åtal eller dom” står för en fortsatt hög andel. Svensk Handel uppmanar alla butiker att alltid anmäla upptäckta brott.

domstol-klubba-original.jpg

Trygghetsbarometern Q2 2023

Nyheter - pressmeddelanden

svensk_handel_trygghetsbarometer-q2-2023-.pdf

Svensk Handels Säkerhetsindex för det andra kvartalet 2023 visar att 43 procent av butikerna har utsatts för brott eller hotfullt beteende den senaste tiden. Det är en minskning med fyra procentenheter sedan föregående kvartal.

"Mängdbrotten fortsatt ett av den svenska handelns största problem"

Under Almedalsveckan arrangerade Svensk Handel ett välbesökt seminarium om brotten i handeln, där bland andra Rikspolischef Anders Thornberg deltog i panelen. Ställd inför en direkt fråga om vad han mest av allt önskade se från handelns sida för att det fortsatta brottsbekämpande arbetet ska fortsätta så bra som möjligt var hans entydiga svar: ”Anmäl, anmäl, anmäl”, det vill säga att butiker måste anmäla alla brott.

Svensk_Handel_Trygghetsbarometer Q2 2023 .pdf

Svensk Handel har undersökt samtliga beslut kring tillträdesförbud från landets åklagarkammare under perioden 2022-03-01 och 2023-02-28.

Under perioden lämnades 423 ansökningar om tillträdesförbud in till landets åklagarkammare. Detta är en signifikant minskning med nästan 20 procent jämfört med föregående år. Av dessa 423 resulterade 198 ärenden i beviljade tillträdesförbud, vilket är 47 procent av alla ärenden, en ökning med tolv procent jämfört med föregående år, vilket är välkommet. Vid en första anblick kan utvecklingen framstå som lovande, men tyvärr är verkligheten en annan:

- Att det kom in färre ansökningar om tillträdesförbud beror inte på att handlarna upplever att problemet minskat, snarare tvärtom. Vi ser hur brotten mot handeln fortsätter att öka och tyvärr ser allt för många handlare inte poängen med att ansöka om tillträdesförbud, då de upplever att processen är för omfattande, eller att man tidigare nekats tillträdesförbud på oklara grunder, säger Nina Jelver, säkerhetschef på Svensk Handel.

Samordning saknas mellan åklagarkamrarna

Rapporten visar tydligt hur det saknas samordning mellan åklagarkamrarna om hur lagen om tillträdesförbud ska tillämpas och huruvida ett tillträdesförbud ska beviljas eller inte. Variationerna är stora över landet. Ett avslag om tillträdesförbud kan tyvärr bero på hur restriktiv uppfattning en viss åklagare har om vilka rekvisit som krävs för att utdöma tillträdesförbud, något som Svensk Handel ställer sig kritiska mot:

- Det är oacceptabelt och högst rättsosäkert att lagen tolkas och tillämpas olika beroende på vart i landet du befinner dig. Handlare ska inte finna sig i att verka i ett rättsligt lotteri. Vår ståndpunkt i frågan är tydlig - samma typ av ärende ska få samma bedömning oavsett vart i landet man befinner sig, säger Nina Jelver.

Handlare förtjänar tydligare motiveringar till nekade tillträdesförbud

Rapporten visar att enbart 56 procent av de avslag handlarna får är motiverade. Det innebär alltså att handlare som nekas tillträdesförbud i nästan hälften av fallen inte får reda på varför deras ansökan avslogs, vilket skapar frågetecken, samtidigt som det kan ha en avskräckande effekt att i framtiden ansöka om ett tillträdesförbud.

- Som handlare förtjänar man en tydlig motivering ifall ett tillträdesförbud inte beviljas. Inte minst för att man faktiskt ska förstå varför utfallet blev som det blev, men också för att man ska kunna förbereda en överklagan av beslutet till domstol. Tyvärr ser vi också hur allt för stor vikt läggs vid huruvida fällande dom finns eller ej. Detta är något varken lagtext eller förarbeten stipulerar, avslutar Nina Jelver.

tilltrade-3-16x9.png

Tillträdesförbud till butik - två år senare

tilltradesforbud-till-butik--tva-ar-senare.pdf

Drygt två år har gått sedan lagen om tillträdesförbud till butik klubbades igenom. Lagen är ett verktyg som, när den tillämpas, ger handlare och dess personal en tryggare vardag. Men fortsatt finns stora problem med hur åklagare runt om i landet väljer att tolka lagstiftningen, något som riskerar att göra lagen tandlös. Det visar en ny rapport från Svensk Handel.

Två år senare kvarstår frågetecken kring lagen om tillträdesförbud till butik

kundvagn.jpg

kundvagn

Nina Jelver är säkerhetschef på Svensk Handel

Nina Jelver

Svensk_Handel_Trygghetsbarometer Q1 2023.pdf

Den dystra trenden håller i sig för svenska handlare. Utöver tuffa ekonomiska tider blir svenska handlare allt mer brottsutsatta. Det visar Svensk Handels Trygghetsbarometer för det första kvartalet 2023.

Inga tecken på att brotten mot handeln blir färre

Svensk Handels Säkerhetsindex, som sammanfattar butikernas brottsutsatthet är 47% för det första kvartalet 2023. Det är en ökning med tre procent jämfört med det fjärde kvartalet 2022. Det är alltså nästan hälften av alla handlare som under den senaste tiden utsatts för någon form av brott. Rapporten visar att det återigen är stöld och ringa stöld som är de vanligaste brotten i svenska butiker. Hela 39% av handlarna rapporterar att de utsatts för stölder. I 69% av de fallen har man inte polisanmält, vilket är en markant ökning jämfört med det fjärde kvartalet 2022. Det är fortfarande allt för många brott som aldrig polisanmäls.

Brottsligheten blir successivt en allt tyngre börda för handeln att bära. En stor del av denna börda handlar om så kallade mängdbrott. Svensk Handel har i flera års tid påpekat att det finns stora brister i hur Polismyndigheten hanterar dessa brott, vilket som tidigare i år bekräftades genom en granskning som utfördes av Riksrevisionen, 

som fastslår att den operativa förmågan att hantera mängdbrott är bristfällig

- Det är givetvis positivt att Riksrevisionen drar samma slutsatser som vi när det kommer till mängdbrottsproblematiken. Vår förhoppning nu är att regeringen, som inte dragit sig för att påpeka behovet av att ta kampen mot brottsligheten på allvar, nu agerar på Riksrevisionens granskning. Vi står givetvis beredda att föra samtal för att lyfta handelns perspektiv, säger Nina Jelver.

Den senaste tiden har stölder av särskilt stöldbegärliga varor som smör och kött blivit ett stort problem. Svensk Handel har tagit initiativ till samverkan med flera andra aktörer för att gemensamt ta krafttag mot ovan nämnda stölder. Målet för 2023 är att kommunerna runt om i Sverige ska utföra fler spårbarhetskontroller hos livsmedelsgrossister, butiker och restauranger. Med avsikt att göra stöldgods svårare att sälja vidare.

man-i-rulltrappa-med-ryggsack.png

614887a5c60546ccaeaca6bb6c77e7f4.jpg

Truesec Threat Intelligence Report

Svensk Handel

Arbetsgivarguiden

Vad innebär "Märket"?

Vad är ett kollektivavtal?

Begrepp i avtalsrörelsen

Vad är en avtalsrörelse?

Beslut om inriktning och överlämning av krav

Stegen i förhandlingsarbetet

Medling och konflikt

Så fungerar avtalsrörelsen

Viktiga datum i avtalsrörelsen 2023

Avtalsrörelsen i handeln är igång

Avtalsnytt

Svensk Handels utgångspunkter för Avtal 23

Pressträff med anledning av avtalsförhandlingarna

Avtal 2023

Arbetsmarknad

Det här gör Svensk Handel

Återbetalning vid returer

Driftstopp i kassasystemet

Kom igång med Swish i butiken

Guide: Certifierat kassaregister

Swish Företag – ett bra alternativ till kontanter

Öresavrundning – detta gäller

Säkerhetsrapporter