Nyheter - generell

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada kan ge ersättning för arbetsskada om olyckan är framme.

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada gäller för alla anställda som jobbar på ett privat företag med kollektivavtal, även ägare och vd omfattas. Försäkringen innebär att du och dina anställda kan få ersättning för förlorad inkomst om skadan lett till sjukskrivning. Det kan i så fall handla om ersättning för karensavdrag och den lön som du eller dina anställda går miste om när sjuklön eller sjukpenning betalas ut.

Om skadan lett till extra utgifter för till exempel vård eller skadade kläder kan försäkringen även ge ersättning för det. Tipsa dina anställda om att alltid spara kvitton och intyg som har med skadan att göra.

Både bestående och övergående besvär kan ge ersättning. Det kan till exempel handla om ärr, amputation eller funktionsnedsättning. Om besvären gjort att sjukskrivning varat i fler än 30 dagar kan det också ge rätt till ersättning.

Inte bara olycka i jobbet kan ge ersättning

Det är inte bara olycksfall i jobbet som räknas som arbetsskada. Är du eller dina anställda på utbildning eller tjänsteresa och råkar ut för en olycka kan det ge ersättning. Samma sak om den drabbade råkar ut för en olycka på väg till eller från arbetsplatsen och tar den vanliga vägen. Om det handlar om en olycka där ett fordon varit inblandat ska ersättning i stället sökas från trafikförsäkringen.

Ersättning kan även ges för arbetssjukdom. Det gäller om du eller någon anställd blivit fysiskt eller psykiskt sjuk på grund av jobbet. Även vid smitta, om det handlar om ett jobb där du eller den anställda kommit i kontakt med smittbärande personer eller ämnen.

Skadan ska anmälas både till Försäkringskassan och Afa Försäkring

Om någon anställd råkar ut för en skada ska det anmälas till dig som arbetsgivare och arbetsplatsens skyddsombud. Du som arbetsgivare har ett ansvar att anmäla på 

 Det ska även ske en anmälan till Afa Försäkring som utreder och beslutar om den anställda har rätt att få ersättning från försäkringen.

För att du inte ska missa något har Avtalat sammanställt en checklista som du hittar på avtalat.se. Där finns också bra information för dina anställda.

Checklista om en anställd skadar sig på jobbet

avtalat-forsakring-webb.jpg

avtalat-forsakring-webb-1700226376.jpg

Nyheter - debattartikel

Handeln befinner sig i en lågkonjunktur. Regeringens agerande har så här långt inte underlättat situationen nämnvärt.

Intrycket är att man underskattar handelns betydelse för såväl jobb som företagande. Branschen är en av näringslivets största arbetsgivare och mer än var tionde person som arbetar i Sverige gör så inom handeln.

I dessa prövande tider för handeln lanserar nu Svensk Handel ett nytt näringspolitiskt program, som tydliggör förslag som på kort och lång sikt skulle förbättra villkoren för handeln, och därmed hela den svenska ekonomin.

Vi behöver stärka handelns internationella konkurrenskraft. När konkurrensen är global spelar de nationella regelverken och kostnaderna allt större roll. Har vi högre arbetskraftskostnader, högre skatter eller hårdare regler än vår omvärld, så påverkar det möjligheten att driva handelsföretag negativt.

– Arbetsgivaravgifterna måste sänkas så att företag får ökad förmåga att anställa. Svenska företag betalar i dag nära 200 miljarder mer per år i arbetskraftskostnader än övriga OECD-länder.

– Regler behöver vara ändamålsenliga, proportionerliga och effektiva för att det ska vara lätt att driva företag.

– Framgångsrikt hållbarhetsarbete har stor potential att ge konkurrensfördelar för företag. Det förutsätter att lagstiftning och internationella riktlinjer utformas så att de bejakar företagens konkurrenskraft, samtidigt som de stödjer och uppmuntrar företagens hållbarhetsinsatser.

Beslut och regleringar inom hållbarhetsområdet behöver ske på hög internationell nivå och att implementeringen sker utan att försämra svensk konkurrenskraft.

Momsen på second-handprodukter bör avskaffas. Att produkter som återbrukas idag beskattas två gånger är både ologiskt och orimligt om vi strävar mot ökad cirkularitet.

 chef för näringspolitik och opinion Svensk Handel

Sverige har flest antal anmälda stölder per invånare i EU och varje år stjäls det för cirka 8,5 miljarder kronor från svenska butiker.

Det är också viktigt att det tas krafttag för en trygg och säker handel. Trygga och säkra handelsplatser för handlare, personal och besökare är en förutsättning för handelns utveckling, men tyvärr går utvecklingen åt fel håll. Sverige har flest antal anmälda stölder per invånare i EU och varje år stjäls det för cirka 8,5 miljarder kronor från svenska butiker.

Upprepad brottslighet bör bestraffas hårdare snarare än mildare. Straffskärpning bör införas för återfallsförbrytare. 10 000 fler poliser behöver rekryteras de kommande 10 åren. En grundambition måste vara att Sverige når EU-snittet gällande polistäthet.

Svensk Handel och våra medlemsföretag har högt ställda förväntningar på regeringen. Det är dags att börja leva upp till dessa. Vårt näringspolitiska program kan hjälpa till att visa vägen till att stärka konkurrenskraften för svenska handelsföretag.

Martin Kits, chef för näringspolitik och opinion Svensk Handel

sofia-martin-gp.jpg

Stärk handelns konkurrenskraft med sänkta arbetsgivaravgifter

REPLIK: Svenska företag betalar mycket höga arbetsgivaravgifter och arbetskraftskostnaderna ligger 40 procent över det europeiska snittet.

artikeln författad av Jörgen Warborn, Saila Quicklund, Malin Sjölander och Lars Holmin och hela det moderata företagarrådet.

 Det har varit stort fokus på åtgärder för att öka utbudet på arbetsmarknaden (allt från utbildningsinsatser till bidragstak) men diskussionen kring företagens kostnader att anställa, och därmed vilja och förmåga att anställa, har varit frånvarande. Det är därför mycket välkommet att även detta perspektiv lyfts in i debatten.

Inför valet var flertalet partier och en majoritet i Sveriges riksdag positiva till sänkta arbetsgivaravgifter – inte minst de partier som senare bildade regering och regeringsunderlag. Partiet som artikelns undertecknare tillhör har dessutom stämmobeslut på att sänka arbetsgivaravgifterna för unga. Det har därför varit en stor besvikelse att regeringen istället tagit två steg bort från sänkta arbetskraftskostnader genom att dels inte förlänga den nedsänkta arbetsgivaravgiften för 19–23-åringar, dels genom att avisera en höjning av arbetsgivaravgiften för 15–18-åringar.

Partiet som artikelns undertecknare tillhör har dessutom stämmobeslut på att sänka arbetsgivaravgifterna för unga.

Svenska företag betalar mycket höga arbetsgivaravgifter i dag och arbetskraftskostnaderna inom handeln ligger 25 procent över Tyskland och 40 procent över det europeiska snittet. Samtidigt ska svenska företag konkurrera prismässigt på en internationell marknad. Det är en ekvation som blir allt svårare att få ihop.

Det behövs därför en bred diskussion kring vad det långsiktiga priset blir för svensk konkurrenskraft och arbetsmarknad. Att inte sänka arbetskraftskostnaderna relativt den kortsiktiga budgetvinsten att behålla de höga, eller rent av höja, arbetsgivaravgifterna. Svensk Handel bidrar gärna till denna diskussion med såväl argument och fakta som med exempel från våra 9 000 medlemsföretag.  

tf enhetschef Näringspolitik på Svensk Handel

henrik-butik.jpg

Om M menar allvar bör inte arbetsgivaravgifterna höjas

Att sänka skatten på arbete är helt avgörande för att behålla företag och jobb i Sverige. Konkurrensen i handeln är internationell och att svenska handelsföretag tvingas idag bära betydligt högre kostnader än i övriga Europa. Här måste regeringen tänka om.

I Almedalen bjöd Svensk Handel och Visita in till ett seminarium om arbetsgivaravgifterna och hur de påverkar företagens möjligheter att anställa. Daniel Erlandsson, som driver tolv Elonbutiker i Mellansverige, förklarade hur regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga påverkat hans verksamhet.

- Handeln genomgår ett stålbad just nu. Jag har arbetat i handeln sedan 1997 och aldrig tidigare varit med om ett lika tufft ekonomiskt läge. Att regeringen i det läget väljer att höja arbetsgivaravgiften är tondövt. Vi har tvingats säga upp personal som en direkt konsekvens av höjningen, säger Daniel Erlandsson på Elon.

Höga arbetsgivaravgifter hinder för att anställa

Enligt en undersökning från Företagarna är de höga arbetsgivaravgifterna det enskilt största hindret för företag att anställa. Missuppfattningar och seglivade myter gör att politiken ändå inte agerar. Det menar Sven-Olov Daunfeldt, professor i nationalekonomi och chefsekonom på Svenskt Näringsliv.

Hans tidigare forskning visar att IFAU:s utvärdering av nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga som skedde 2007 kraftigt underskattat reformens effekter.

Företag med många unga visade sig vara mer benägna att anställa fler och erbjuda anställda fler timmar. Totalt skapade reformen 18 100 jobb, betydligt fler än de 6 000–10 000 jobb som IFAU kom fram till.

Sänkta arbetsgivaravgifter är ett effektivt verktyg för att få fler i arbete och öka antalet arbetade timmar i handeln. Med tanke på de enorma utmaningar som vi har med ett växande utanförskap borde det vara en prioriterad åtgärd.

Regeringens fokus: Få bukt med inflationen

Johan Paccamonti, planeringschef hos finansminister Elisabeth Svantesson försvarade regeringens politik.

- Regeringens fokus ligger på att få bukt med inflationen som slår hårt mot såväl hushåll som företag. Finanspolitiken behöver vara återhållsam i det extrema läge vi har med skyhög inflation. Här har regeringen ett stort ansvar.

Den 1 april i år slopade regeringen den tillfälliga nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för unga under 23 år.

seminarium-almedalen-arbetsgivaravgifter.jpg

Färre jobb med höjda arbetsgivaravgifter: ”Tvingats säga upp personal”

Varslet var ett sympativarsel till stöd för Kommunal med anledning av att avtalsförhandlingar mellan Gröna Arbetsgivare och Kommunal strandat. 

Varslet återtogs söndagen den 18 juni, sedan Kommunal och Gröna Arbetsgivare tecknat nya avtal efter medling.

Konflikthotet med anledning av varslet är därmed avblåst.

avtal-2023.jpg

HRF:s varsel mot handeln återkallat

– Det är oerhört olyckligt att handeln nu utsätts för ett varsel och hot om konfliktåtgärder, som inte på något sätt är motiverat av förhandlingar på våra avtalsområden. Våra kollektivavtal är redan färdigförhandlade och klara med våra motparter, säger Ola Axelsson, förhandlingschef på Svensk Handel.

HRF:s varsel riktar sig mot IKEAs restaurang- och caféverksamhet i varuhuset i Barkarby, och innefattar bland annat strejk för medlemmar i HRF.

Den eventuella konflikten träder i kraft 29 juni kl 11.00. 

Flera andra arbetsgivarorganisationer har under fredagen (16/6) också tagit emot varsel om sympatiåtgärder från fackliga motparter, av samma skäl.

HRF varslar om sympatiåtgärder mot handeln

Hur står sig Sverige jämfört med övriga Europa, och är den svenska konkurrenskraften hotad? Ett samtal om arbetsgivaravgifter.

För handelns del så är ju anställningskostnaderna en av de absolut största kostnaderna. Vi anställer väldigt många unga, vi är överhuvudtaget en av de största arbetsgivarna på den svenska arbetsmarknaden.

arbetsgivaravgifter-seminarium.jpg

Höga arbetsgivaravgifter - ett hot mot svensk konkurrenskraft

Nyheter - pressmeddelanden

Svensk Handel har kommit överens med Unionen och Akademikerförbunden om nya kollektivavtal för tjänstemän inom handeln. Avtalen följer märket med ett avtalsvärde på totalt 7,4 procent över 24 månader.

Nya löneavtal klara för handelns tjänstemän

Avtalen gäller för cirka 80 000 tjänstemän inom handeln. Det handlar exempelvis om medarbetare inom administration, IT och försäljning på huvudkontor, på lager, i butiker samt inom e-handeln. Avtalen ger löneökningar på i genomsnitt 3,9 procent per den 1 maj 2023 och 3,1 procent per den 1 maj 2024, samt 0,2 procent i avsättningar till deltidspension respektive år.

– Kostnadsnivåerna kommer vara utmanande för många handelsföretag, men långsiktigt har märkessättningen varit en framgångsrik modell för både svenska företag och anställda och vi står bakom den, säger Johan Sommar, avtalsansvarig för tjänstemannaavtalen på Svensk Handel. 

 De nya avtalen gäller från den 1 maj 2023 till och med den 30 april 2025.

avtal-klart.jpg

Svensk Handel

Arbetsgivarguiden

Vad innebär "Märket"?

Vad är ett kollektivavtal?

Begrepp i avtalsrörelsen

Vad är en avtalsrörelse?

Beslut om inriktning och överlämning av krav

Stegen i förhandlingsarbetet

Medling och konflikt

Så fungerar avtalsrörelsen

Viktiga datum i avtalsrörelsen 2023

Avtalsrörelsen i handeln är igång

Avtalsnytt

Svensk Handels utgångspunkter för Avtal 23

Pressträff med anledning av avtalsförhandlingarna

Avtal 2023

Arbetsgivarfrågor