Nyheter - pressmeddelanden

Parterna inom industrin har enats om nya kollektivavtal och därmed är märket satt i årets avtalsrörelse. Den sammanlagda kostnadsramen är 7,4 procent över två år.

Industrin har satt märket: ”Extremt tufft för många företag i handeln”

– Vi kan konstatera att nivån är väldigt hög. Försäljningssiffrorna i handeln är de sämsta på 30 år. Vi behöver gå tillbaka hela vägen till 90-talskrisen för att hitta motsvarande nedgång. Det kommer att bli extremt tufft för många företag i handeln att bära de ökade kostnaderna, säger Ola Axelsson, förhandlingschef på Svensk Handel.  

Avtalsvärdet är 4,1 procent första året och 3,3 procent år två. Nu fortsätter Svensk Handel förhandlingarna om nya kollektivavtal i handeln.

– Märkets normerande och stabiliserande roll på arbetsmarknaden är oerhört viktig, inte minst i de på många sätt oroliga tider som vi befinner oss i just nu. Nu har vi ett märke i form av ett tvåårsavtal med en tydlig kostnadsram på 7,4 procent. Det är den ramen vi har att förhålla oss till i de fortsatta förhandlingarna inom handeln, säger Ola Axelsson.

sh-bakgrund.jpg

Ola Axelsson

Nyheter - generell

Ett flertal av de kollektivavtal som nu förhandlas på den svenska arbetsmarknaden löper ut den 31 mars. Det gäller bland annat kollektivavtal inom industrin och, för Svensk Handels del, bland annat Detaljhandelsavtalet samt Lager- och E-handelsavtalet mellan Svensk Handel och Handelsanställdas förbund. En månad senare, den 30 april, löper bland annat Svensk Handels kollektivavtal för tjänstemän, apotek och optiker ut. 

De avtal som ingås mellan parterna inom industrin är märkessättande på arbetsmarknaden. Det innebär att efterföljande avtal i alla branscher förväntas tecknas med samma kostnadsökningar som industrins avtal, räknat i procent. Förhandlingarna inom industrin måste därför slutföras innan Svensk Handel kan teckna nya kollektivavtal på något av våra avtalsområden. När industrins kollektivavtal är tecknade är Svensk Handels ambition på vart och ett av våra avtalsområden att träffa nya avtal med den fackliga motparten i nära anslutning till att det nuvarande avtalet löper ut.

När Svensk Handel kommit överens med den fackliga motparten om ett nytt kollektivavtal på något av våra avtalsområden kommer vi omgående informera om det som nyhet på Svenskhandel.se samt genom nyhetsbrev. Information om nyheterna i avtalet läggs så snart möjligt upp på Arbetsgivarguiden som därefter också uppdateras i tillämpliga delar. 

På våra största avtalsområden erbjuder vi också fysiska och digitala informationsträffar där nyheterna i kollektivavtalen presenteras. Du kan anmäla dig till sådana träffar redan nu. Länk till anmälan till avtalsinformation avseende Detaljhandelsavtalet, Lager- och E-handelsavtalet samt Handelns tjänstemannaavtal och kollektivavtalet för Tjänstemäninom Detaljhandeln (DT-avtalet) 

ungapped-avtal.jpg

Uppdatering från avtalsrörelsen

avtalsnytt-avsnitt-4-webb2.jpg

"Extremt tufft läge för handeln"

Förbättrade möjligheter till individuell lönesättning och moderniserade arbetstidsregler är Svensk Handels viktigaste krav inför avtalsförhandlingarna med Unionen och Akademikerförbunden.

Avtalsrörelsen för handelns tjänstemän är igång: ”Kollektivavtalen måste följa med i utvecklingen”

- Kollektivavtalen behöver följa handelns utveckling, säger Svensk Handels förhandlingschef Ola Axelsson.

Idag inleds kollektivavtalsförhandlingarna avseende majoriteten av handelns tjänstemän. Totalt omfattas cirka 80 000 medarbetare inom bland annat administration, IT och försäljning på huvudkontor, på lager, i butiker samt inom e-handeln.

Under de senaste åren har den genomgripande digitaliseringen och nya köpbeteenden kraftigt förändrat förutsättningarna för handelns företag. Konkurrensen har blivit global, och konsumenter kan med några få knapptryckningar jämföra erbjudanden och snabbt få leveranser från företag över hela världen.

- Den höga förändringstakten och den hårda konkurrensen är utmanande, men skapar också möjligheter. För att den svenska handeln ska kunna vara konkurrenskraftig måste kollektivavtalen också följa med i utvecklingen och förhålla sig till dagens, och inte gårdagens, förutsättningar, säger Ola Axelsson.

Svensk Handel vill förbättra kollektivavtalens möjligheter till individuell lönesättning. På så sätt ges bättre förutsättningar att premiera goda prestationer, öka produktivitet, lönsamhet och trivsel samt behålla och attrahera kompetens inom handeln. Prioriterat är också att förbättra möjligheterna att förlägga arbetstid utifrån handelns förutsättningar.

De avtal som nu ska förhandlas löper ut den 30 april 2023.

avtal2023-1.jpg

avtal2023.jpg

Sidor - svenskhandel.se

Avsnitt 4 - "Extremt tufft läge för handeln"

Chefsekonom Maria Mikkonen ger sin bild av läget för företagen i den tuffa ekonomiska situationen.

Förhandlingschef Ola Axelsson och vd Sofia Larsen presenterar Svensk Handels utgångspunkter i årets avtalsrörelse.

Avsnitt 2 - Handeln pressas från flera håll

Konjunkturinstitutets rapport visar att konsumenters tro på samhällsekonomin och den egna ekonomin är lägre än under finanskrisen på 90-talet. Svensk Handels vd Sofia Larsen ger en uppdatering om läget i handeln.

Högsta kraven från facket på 25 år samtidigt som handeln går in i en lågkonjunktur. Svensk Handels förhandlingschef Ola Axelsson ger sin syn inför årets avtalsrörelse.

Avtalsnytt med Svensk Handel

avtalsnytt.jpg

Avtalsnytt

Den 31 mars 2023 löper kollektivavtalen mellan Svensk Handel och Handelsanställdas förbund ut. Nya kollektivavtal för företag och anställda inom butiker, lager och e-handel ska tecknas för tiden från och med den 1 april 2023. 

Handeln är viktig för Sverige. Branschen skapar hundratusentals arbetstillfällen, ger stora skatteintäkter, och bidrar till levande städer och landsbygd. I avtalsrörelsen 2023 vill Svensk Handel teckna kollektivavtal med konkurrenskraftiga villkor som är anpassade efter verksamheternas förutsättningar och som möjliggör för branschen att fortsatt vara en bärande del i det svenska samhället.

Den innevarande avtalsperioden har präglats av exceptionella förhållanden och stora utmaningar, för samhället i stort och för handelns företag och anställda. 

Covidpandemin tvingade fram snabba och omfattande åtgärder inom handeln, för att skydda kunder och anställda från smitta och för att anpassa verksamheterna efter snabbt förändrade förutsättningar, inte minst i form av en kraftigt ökande e-handel. Resultatmässigt gick handeln – som helhet eller i genomsnitt – trots allt relativt starkt genom pandemin. En viktig orsak till det var att hushållen, som inte kunde resa utomlands eller gå på sociala evenemang på samma sätt som vanligt, tillfälligt lade en större andel av sin konsumtion inom handeln. Vissa branscher och företag upplevde dock dramatiska försäljningstapp, exempelvis sko- och klädhandeln. Statliga stödåtgärder bidrog till att rädda företag och jobb. 

Under senare delen av avtalsperioden har den kraftigt stigande inflationen urholkat hushållens köpkraft och för handelns företag medfört betydande kostnadsökningar som man inte fullt ut kunnat kompensera sig för i försäljningsledet.

När vi nu ska teckna kollektivavtal för tiden från och med den 1 april 2023 är Sverige, liksom delar av den globala ekonomin, på väg in i en lågkonjunktur. Sveriges BNP-tillväxt förväntas bli negativ under 2023. Kombinationen av lågkonjunktur och hög inflation – med minskad köpkraft – drabbar handeln extra hårt. Färska siffror från Konjunkturinstitutet och Statistiska centralbyrån visar att detaljhandeln är den sektor i näringslivet där stämningsläget är klart dystrast, med fallande försäljningssiffror och försämrad lönsamhet. Det mesta tyder på att situationen kommer att förvärras innan det blir bättre. 

Trots den tillfälliga marginalförbättringen under 2020 och 2021 är handeln en lågmarginalbransch, den genomsnittliga rörelsemarginalen över tid motsvarar ungefär hälften av rörelsemarginalen inom näringslivet i stort. 

Jämfört med handeln i andra länder bär den svenska handeln dessutom höga arbetskraftskostnader – cirka 57 procent högre arbetskraftskostnader än EU-snittet inom handeln och 27 procent högre än den tyska handeln. Detta samtidigt som handeln numera i hög utsträckning är internationellt konkurrensutsatt. Priserna sätts globalt, medan kostnaderna är lokala eller nationella. 

För branschen är det nu väsentligt att löneavtalen 2023 tecknas på en nivå som värnar företagens konkurrenskraft.

I snart 26 år har kollektivavtalen som träffas mellan parterna inom industrin varit kostnadsnormerande för arbetsmarknaden. Industrins parter sätter ”märket” för löneökningstakten även i övriga branscher. Den svenska konkurrenskraften är utgångspunkten i förhandlingarna. 

Denna ordning har bidragit till stabilitet på svensk arbetsmarknad samtidigt som modellen, över tid, gett mycket goda löneökningar utan att bidra till ökad inflation. Under perioden har svenska reallöner stigit med nära 50 procent, vilket är mer än dubbelt så mycket som i exempelvis Tyskland. 

I svåra och ovissa tider är det extra viktigt att parterna på svensk arbetsmarknad står fast vid den svenska lönebildningsmodellen och vid märkessättningen, som visat sig vara så framgångsrik över tid. Att avvika från industrins kostnadsnormering skulle leda till instabilitet, ökad inflation och lägre reallöneökningar. De kollektivavtal som ingås i handeln måste, allt sammanräknat, rymmas inom märket.

Med ingångslön avses den lägsta lön en arbetsgivare måste betala till en nyanställd. 

Ingångslönerna inom handeln är bland de högsta på svensk arbetsmarknad. För en 19- åring utan utbildning eller erfarenhet är lägsta ingångslönen idag 23 033 kronor per månad på Detaljhandelsavtalets område och 25 858 kronor per månad på Lager- och Ehandelsavtalets område. Till detta kan adderas att branschen har mycket höga ob-ersättningar, som tillkommer utöver grundlönen. 

Att ytterligare höja ingångslönerna skulle innebära en höjd tröskel för nyanställningar och minskade möjligheter till löneutveckling för dem som redan har en anställning. 

Vi går nu in i en lågkonjunktur och prognoserna pekar mot ökande arbetslöshet. Det är då av särskild vikt att trösklarna in på arbetsmarknaden inte höjs ytterligare. Den minskade köpkraften har drabbat alla, men allra svårast har de som inte har något arbete alls att gå till. 

Handeln är en attraktiv bransch som har relativt lätt att rekrytera nya medarbetare på de kollektivavtalsområden som nu ska förhandlas. En viktig utmaning är dock att få fler att stanna längre i branschen. Ökade möjligheter till löneutveckling kan bidra till det. Genom att inte höja ingångslönerna skapar vi utrymme för arbetsgivare att ge medarbetare som stannar inom handeln och utvecklar sin kompetens högre löneökningar än vad som annars skulle vara fallet. Det ger förbättrade möjligheter att göra lönekarriär i branschen.

Bättre möjligheter till löneutveckling

Handeln är en av de branscher i Sverige som har mest sammanpressad lönestruktur. 

Ett skäl till det är de höga ingångslönerna. 

Ett annat skäl är arbetsgivarnas begränsade möjligheter att fördela löneökningarna mellan de anställda, exempelvis genom att premiera den som utvecklar sin kompetens och bidrar extra till verksamheten. Idag krävs det att arbetsgivaren och den lokala fackliga organisationen är överens om en sådan fördelning. Om det saknas fackliga representanter på arbetsplatsen måste överenskommelsen alltså träffas med en ombudsman på fackets avdelning. I annat fall fördelas löneökningarna helt lika mellan samtliga anställda. 

För att öka branschens attraktivitet vill Svensk Handel nu möjliggöra för arbetsgivaren att fördela en del av det totala löneutrymmet individuellt. Det innebär att alla anställda även fortsatt ska få del av löneökningarna, men att möjligheterna att göra lönekarriär samtidigt förbättras. Det ska löna sig att utvecklas i arbetet.

Bemanningsmöjligheter anpassade efter branschens förutsättningar

Handeln är en bransch i ständig förändring, och med högt utvecklingstempo. Ytterst måste alla verksamheter förhålla sig till kundernas köpbeteenden. 

Kraftiga variationer i försäljning under veckorna och mellan olika perioder under året gör att företagen behöver en kombination av tillsvidareanställda på heltid och deltid samt tidsbegränsade anställningar för att klara sin bemanning. Det är inte minst tydligt inom detaljhandeln. 

Den ökande e-handeln har en särskild påverkan på bemanningsbehoven i lagerverksamheter och även i butiker som i många fall idag också fungerar som små lagerenheter för e-handel. 

Sammantaget är möjligheterna att bemanna verksamheterna på ett ändamålsenligt sätt av avgörande betydelse för handelns företag. Svensk Handel framställer ett flertal yrkanden i avsikt att förbättra de möjligheterna.

avtal-2023.jpg

Svensk Handels utgångspunkter för Avtal 23

– Många företag har en otroligt tuff situation just nu med minskad försäljning och ökade kostnader. Ska vi ha kvar jobben och företagen i den svenska handeln kan vi inte landa på för höga lönenivåer i avtalsrörelsen, säger Sofia Larsen, vd Svensk Handel.  

Samtidigt går Handelsanställdas förbund fram med de högsta lönekraven på decennier.

– Med tanke på att handeln nu möter lågkonjunkturen är det väldigt oroväckande, säger Sofia Larsen.

”Ge fler chansen till ett jobb i handeln”

Svensk Handel vill se oförändrade i ingångslöner och ge företagen större löneutrymme att premiera butikens trotjänare. Idag tjänar en 19-årig utan utbildning och erfarenhet cirka 23 000 kronor.

– Vi vill fortsätta att vara en viktig jobbmotor och ge fler chansen till ett jobb i handeln, då kan trösklarna inte höjas ytterligare. Vi ska komma ihåg att allra tuffast har den som inte har ett jobb att gå till, säger Ola Axelsson, förhandlingschef på Svensk Handel.

En annan viktig utgångspunkt för Svensk Handel är att företagen måste ha möjlighet att bemanna på det sätt som verkligheten kräver.

– Butikerna måste helt enkelt ha möjlighet att bemanna butiken på de tider när det är extra mycket kunder i butiken, säger Ola Axelsson.

Den 31 mars löper kollektivavtalen för anställda inom butiker, lager och e-handel ut.

avtalsnytt-avsnitt3-tumnagel-1400x787-play.jpg

”Låt oss värna jobben i avtalsrörelsen”

- Lågkonjunkturen har redan slagit mot handeln. Branschen står i en perfekt storm där kostnaderna ökar samtidigt som marginalernaminskar. Detta måste beaktas när förhandlingarna nu inleds. Löneökningarna får inte vara för höga och industrins märke måste värnas, säger Sofia Larsen, vd på Svensk Handel.

Handeln är näringslivets största arbetsgivare. I dessa tuffa tider är det viktigare än någonsin att handelsföretag runt om i landet ges möjlighet att även fortsatt kunna vara jobbskapare. Därför vill Svensk Handel hålla ingångslönerna, alltså den lön som en arbetsgivare lägst måste betala vid nyanställning, oförändrade i årets avtalsrörelse.

- Vi vill inte höja trösklarna till arbetsmarknaden ytterligare. I stället vill vi öka anställdas möjligheter att göra lönekarriär och samtidigt förbättra företagens möjligheter att särskilt premiera dem som utvecklas i arbetet, säger Ola Axelsson, förhandlingschef på Svensk Handel.

Handeln är en bransch i ständig förändring och med högt utvecklingstempo. Ytterst måste alla verksamheter förhålla sig till kundernas köpbeteenden. Därför är bemanningsmöjligheterna av avgörande betydelse för handelns företag.

- Försäljningen kan variera kraftigt mellan olika tider på dagen, olika veckodagar, och olika delar av året. Det är viktigt att säkerställa anställningsformer och schemaläggningsregler som möjliggör bemanning utifrån verksamheternas förutsättningar, säger Ola Axelsson

 kontakta Svensk Handels pressjour, 010-471 86 50, press@svenskhandel.se

presskonferens-avtal2023-2.jpg

Det allvarliga ekonomiska läget måste beaktas i årets avtalsrörelse

Svensk Handel

Arbetsgivarguiden

Vad innebär "Märket"?

Vad är ett kollektivavtal?

Begrepp i avtalsrörelsen

Vad är en avtalsrörelse?

Beslut om inriktning och överlämning av krav

Stegen i förhandlingsarbetet

Medling och konflikt

Avtalsrörelsen