Nyheter - debattartikel

Näringslivet och företagsamheten är grunden för vårt välstånd. Utan ett framgångsrikt näringsliv kan vi inte finansiera försvaret.

Få svenskar har upplevt oroligare tider än de vi lever i i dag. Med krig i vårt närområde och en växande global osäkerhet där den internationella ordning som rått sedan andra världskriget är under press. Ekonomi, jobb och tillväxt kan kännas mindre viktiga när frågor om försvaret av vår självständighet och demokrati dominerar agendan.

Det finns också en risk att behovet av ett starkare försvar och ett mer robust samhälle leder till den felaktiga slutsatsen att staten måste ha en mer styrande roll i ekonomin. Att vi inte litar på kraften i en öppen marknadsekonomi, utan i stället sätter tilltron till centrala och byråkratiska system. Allt oftare hörs argumentet om ”marknadsmisslyckanden” och att politiken måste ”ta tillbaka kontrollen” över olika samhällsområden. Illusionen om att ”ta tillbaka kontrollen” har som bekant varit ett genomgående tema i den politiska debatten inte bara i vårt land. Från Brexit till Donald Trumps strafftullar har löftet om det starka politiska ledarskapet visat sig vara just en illusion.

Sverige måste välja en annan väg. Vi ska vara ett land som är starkt för att vårt näringsliv är framgångsrikt och det kan det bara vara i en fri och öppen ekonomi. Alternativet är inte styrka genom politisk kontroll, utan svaghet genom bristande förmåga. Historien visar att attacker på påstådda ”marknadsmisslyckanden” nästan alltid leder till verkliga ”politikmisslyckanden”.

Näringslivet och företagsamheten i Sverige är grunden för vårt välstånd. Det är innovationskraften, arbetet, affärsmannaskapet och förmågan att konkurrera med de bästa som gör oss rikare och tryggare. Utan ett framgångsrikt näringsliv kan vi inte finansiera ett försvar som värnar vår demokrati och vårt nationella självbestämmande. Men företagsamhetens betydelse för samhällets motståndskraft och anpassningsförmåga är större än så.

Erfarenheten från pandemin talar ett tydligt språk. Det var tiotusentals företag av alla storlekar som fick samhället att fungera. De tog fram vacciner, medicinsk utrustning och läkemedel, såg till att hyllorna i våra butiker var fyllda och att det gick att arbeta också på distans. Staten och näringslivet hade olika viktiga roller. Men motståndskraften och nytänkandet kom inte uppifrån genom politiska dekret, utan nerifrån genom enskilda människors initiativkraft, vilja och förmåga att lösa problem.

Sverige kom tillbaka starkare. Därför att vi lät individer och företag göra det de är bäst på. Och Europa kom tillbaka för att vi lät handelsvägar och marknader vara öppna. Svenskt Näringsliv är företagsamhetens organisation i Sverige. Vi bevakar och agerar i företagens omedelbara intressen. Men vårt uppdrag är bredare, långsiktigare och viktigare än så. Svenskt Näringslivs uppdragsgivare är inte bara dagens företag, utan också morgondagens.

Det långsiktiga uppdraget är att värna och förbättra förutsättningarna för att Sverige är ett land där det är möjligt att skapa och utveckla företag utifrån nya idéer. Att skatter och regleringar är konkurrenskraftiga, att vi har utbildning och forskning i världsklass, att infrastrukturen fungerar, att handeln inom EU är öppen och att vi tillsammans med andra försvarar den globala frihandeln när den nu är under attack.

Det är ett evigt uppdrag och över decennierna har hoten och möjligheterna kommit och gått. Från löntagarfondsstriden och arbetet för att Sverige skulle bli del av Europasamarbetet. Till dagens frågor där kraven på ”kontroll” riskerar att kväva företagande och innovationskraft på viktiga tjänsteområden som vård, skola och omsorg eller där dagligvaruhandeln attackeras för ”övervinster” när globalt stigande livsmedelspriser slår igenom också i Sverige. Men kraven att ”ta tillbaka kontrollen” stannar inte där. Kraven på återreglering och förstatligande sträcker sig in i många andra tjänste- och varumarknader.

Den politiska opportunismen riktar sig ofta mot enskilda branscher, men drabbar hela vårt ekonomiskpolitiska system. Den svenska marknadsekonomin bygger på enskild äganderätt och avtalsfrihet, inklusive en arbetsmarknad där parterna och inte politikerna bestämmer villkoren. Den fria ekonomin lyfte vårt land från djupaste fattigdom till att bli ett av världens rikaste länder. Det har inte varit en rak resa och från tid till annan har de grundläggande förutsättningarna för marknadsekonomin kommit ifrågasättas eller inskränkas. Alltid till priset av en svagare ekonomisk utveckling och sämre möjligheter för den enskilde.

Svenskt Näringsliv kommer fortsätta att slå vakt om det som gör vårt land rikt, starkt och motståndskraftigt. Det som gör att vi som bor här tillsammans kan bygga en bättre framtid. I oroliga tider blir denna uppgift ännu viktigare. Vi kommer att försvara marknadsekonomin och det fria företagandet mot föreställningar om att välstånd skapas eller ”kontroll” uppnås genom mer politisk kontroll, styrning och reglering. För att det kommer göra vårt land fattigare. Men också – och viktigare – för att det kommer göra vårt land svagare.

Ett växande näringsliv i ett fritt samhälle är en ödesfråga för Sverige.

Karin Johansson, vice vd Svenskt Näringsliv

Catharina Elmsäter-Svärd, vd Byggföretagen

sofia-kopcentrum.png

Lita på marknadsekonomin

Remissvar

Svensk Handel som är en bransch- och arbetsgivarorganisation för små och stora företag inom parti-, detalj- och e-handeln med cirka 260 000 med­arbetare får med anledning av remissen anföra följande:

Svensk Handel företräder såväl livsmedelsbutiker som sällanköps- och partihandel. Handeln spelar en central roll i samhällets beredskap, inte minst genom att säkerställa tillgången till livsmedel, mediciner och andra nödvändiga varor. Vårt remissvar tar avstamp i de delar av utredningen som är av relevans för vår näring och våra medlemsföretag. Vi avstår från att kommentera övriga delar av utredningen.

Handeln är en bransch som är beroende av flöden snarare än stora lager. För att handeln ska fungera, även i krissituationer, förutsätts tillgång till el, it och transportinfrastruktur. Om handeln förutsätts stötta utbyggnaden av samhällets beredskap krävs tydliga riktlinjer för förväntningarna, liksom konkurrensneutralitet som en viktig parameter i beslutsfattandet. Dessutom fordras adekvat ersättning till handelns aktörer för det fall att åtgärder krävs som ligger utanför ramen för ordinarie verksamhet.

Med det sagt är handeln också en flexibel bransch som har en stor vilja och ambition att stötta det offentliga i detta viktiga arbete. Därför välkomnar Svensk Handel den övergripande ambitionen i utredningen, att öka kommuners och regioners förmåga i händelse av kris eller krig för att stärka Sveriges samlade beredskap, men vill samtidigt framföra några centrala synpunkter och förslag utifrån handelns perspektiv.

250217-sou-2024-65-kommuner-och-regioners-beredskap.pdf

remisser-900.jpg

Remissyttrande över utredningen om kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig

Kalenderhändelser

Ramboll stöttar uppdragsgivare att skapa robusta och motståndskraftiga organisationer för att undvika och förebygga att kriser inträffar.  Men i händelse av kris är kommunikation ett av de viktigaste verktygen för att mildra konsekvenserna och återhämta sig på bästa sätt. Under webbinariet kommer våra experter ge dig konkreta tips på hur du och din organisation kan arbeta med kommunikation under en pågående kris.

Vi erbjuder webbinariet på två olika tider för att öka sannolikheten att du hittar en tid som passar dig! 

Det här eventet avser tillfälle 1 den 5 mars

Samma webbinarium hålls även torsdag den 6 mars 2025, se anmälan här

OBS: Detta är ett exklusivt webbinarium för Svensk Handels medlemsföretag

kriskommunikation-ramboll.png

Webbinarium: Kommunikation under kris – Hur gör man?

Ramboll stöttar uppdragsgivare att skapa robusta och motståndskraftiga organisationer för att undvika och förebygga att kriser inträffar.   Men i händelse av kris är kommunikation ett av de viktigaste verktygen för att mildra konsekvenserna och återhämta sig på bästa sätt. Under webbinariet kommer våra experter ge dig konkreta tips på hur du och din organisation kan arbeta med kommunikation under en pågående kris.

Det här eventet avser tillfälle 2 den 6 mars

Samma webbinarium hålls även torsdag den 5 mars 2025, se anmälan här

 OBS: Detta är ett exklusivt webbinarium för Svensk Handels medlemsföretag

Nyheter - generell

I skrivelsen, som innehåller ett nytt nationellt mål för stadsutveckling och tretton fokusområden för den nationella stadsutvecklingspolitiken, lyfts handelns centrala betydelse för stadens utveckling och det bidrag som handeln ger till städerna i form av levande stadskärnor, arbetstillfällen och skatteintäkter. Även i frågor som rör trygghet och beredskap lyfts handeln in som en viktig aktör.

Det är mycket glädjande att regeringen dels sätter ett nytt fokus på stadsutveckling och stadspolitik, dels att handelns roll så tydligt lyfts fram. Svensk Handel ser fram emot att få vara en del av det framtida arbetet för att skapa levande och trygga städer.

folk-gagata.jpg

Välkommet med stärkt fokus på stadsutvecklingspolitiken

Sidor - svenskhandel.se

För att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera kriser och krig arbetar vi med krisberedskap och civilt försvar. Krisberedskap handlar om förmågan att förebygga, motstå och hantera krissituationer. Detta arbete görs av hela samhället gemensamt, ner på individnivå för att minska risker och värna liv, hälsa och grundläggande värden såsom demokrati och rättssäkerhet. 

Civilt försvar handlar om hela samhällets motståndskraft vid krigsfara och krig. Detta arbete görs av myndigheter, kommuner, landsting, regioner men även av privata företag och frivilligorganisationer. Målet är bland annat att värna civilbefolkningen, upprätthålla nödvändig försörjning och bidra till det militära försvarets förmåga vid väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.

https://www.msb.se/sv/amnesomraden/krisberedskap--civilt-forsvar/

Företagens primära ansvar är den egna verksamheten och säkerställa att den kan fungera även vid kris och krig, men de har också en roll i beredskapssystemet genom att de förväntas samverka med den offentliga sektorn.

Övriga ansvar för företagen regleras främst genom civilrättsligt bindande avtal/kontrakt, och det finns även vissa lagkrav kring beredskapsfrågor inom vissa försörjningsområden. Vad gäller lagkrav pågår ett antal utredningar, och fler kan tillkomma, i takt med att den svenska beredskapen utvecklas, så håll dig uppdaterad.

https://www.msb.se/sv/amnesomraden/krisberedskap--civilt-forsvar/beredskap-for-foretag/det-har-forvantas-foretag-gora/

Svenskt Näringsliv har ställt samman tio tips för hur du förbereder ditt företag för kris. 

Tio tips på hur du kan förbereda företaget inför krisen

Det finns en mängd åtgärder du som företagare kan vidta för att minska sårbarheten om en kris skulle inträffa. Det är bra att upprätta en plan för hur exempelvis ett avbrott i verksamheten ska hanteras och hur verksamheten ska kunna startas upp igen. 

Konkurrenskraftiga företag stärker försörjningsberedskapen och totalförsvaret - en rapport från Svenskt Näringsliv

Sveriges säkerhetspolitiska situation har försämrats och det finns en betydande risk att hotbilden mot Sverige kommer att förvärras. Hoten mot Sverige och företagen tilltar i form av fler cyberattacker, industrispionage, underrättelseoperationer, subversiv verksamhet och sabotage, påverkanskampanjer och desinformation, illegal tekniköverföring, infiltration och systemhotande organiserad brottslighet. Inre och yttre säkerhet är kommunicerande kärl och kräver ett sömlöst och enhetligt samarbete.

Sveriges handlingsberedskap att motverka och möta antagonistiska angrepp behöver öka. Samtidigt behöver tillgängliga resurser inom företag verksamma i Sverige och inom totalförsvaret användas effektivt. 

Så påverkas svenska företag av säkerhetsläget

Johan Sjöberg, ansvarig för säkerhets- och försvarspolicyfrågor på Svenskt Näringsliv, ger en lägesuppdatering om den säkerhets- och försvarspolitiska utvecklingen med särskilt fokus på hur Rysslands aggressionskrig i Ukraina påverkar svenska företag säkerhetspolitiskt och handelsmässigt. Hur påverkas till exempel handelsrelationerna och hur slår sanktioner och motsanktioner mot olika branscher? 

beredskap-4.png

Vad är krisberedskap och civilt försvar?

Som en central aktör i samhället bär handeln ett ansvar för att säkerställa att varuförsörjningen fungerar, även i tider av kris.

Svensk Handel arbetar aktivt för att stödja handelsföretag i deras beredskapsarbete och för att samverka med myndigheter och andra samhällsaktörer för att skapa en robust och hållbar handelssektor.

Vid kris och krig är tillgången till varor som livsmedel, läkemedel, kläder och andra nödvändigheter avgörande. Handeln bidrar till att hålla samhället igång, även under stora påfrestningar. Det innebär också ett ansvar att vara förberedd på störningar i leveranskedjor, hög personalfrånvaro och andra oväntade händelser.

Handeln är en viktig del av totalförsvaret, vilket innebär att branschen förväntas bidra till Sveriges försvar och krisberedskap. Företag inom handeln kan till exempel behöva säkerställa leveranser av kritiska varor och resurser eller upprätthålla viktiga funktioner för samhället. För många företag innebär detta nya krav och ett ökat ansvar. Svensk Handel stödjer medlemmarna i att förstå vad totalförsvaret innebär och hur den påverkar deras verksamhet. 

beredskap-3.png

Med rätt insatser kan handeln inte bara klara av att möta kriser, utan också bidra till att stärka samhällets motståndskraft. Svensk Handel arbetar för att handeln ska vara en självklar och trygg samhällskraft, både i vardagen och i tider av kris.

Svensk Handel har en central roll i att stödja företag inom handeln att förstå och möta sina beredskapsutmaningar. Vi arbetar bland annat för att:

Svensk Handel har tagit fram flera verktyg och resurser för våra medlemmar, bland annat:

För att hålla er som arbetar inom handeln uppdaterade och väl förberedda, tar Svensk Handel fram en omvärldsbevakning varje månad, som också inkluderas i nyhetsbrevet Säkerhetsnytt. 

Svensk Handel tar löpande fram enkla och praktiska guider och vägledningar.

beredskap-1.png

Handelns beredskap

Beredskap

Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och före­träder 9 000 små, medelstora och stora företag med nära 300 000 med­arbetare, får med anledning av remissen anföra följande.

Svensk Handel tackar för möjligheten att inkomma med yttrande över rubricerad remiss.

De senaste åren har Sverige utsatts för en rad olika kriser och utmaningar som alla pekat på att det finns ett behov av att se över bristen på flexibilitet i gällande lagstiftning. Som exempel kan nämnas de cyberangrepp som bland annat drabbat handelns företag, där de akuta kriserna hade kunnat avhjälpas eller lindras med snabba, tillfälliga lagstiftningsmässiga justeringar.

Svensk Handel är generellt positiv till att Sveriges konstitutionella beredskap stärks. Vi har inga invändningar mot de förslag som presenterats.

                                                                 Marie Enhörning

                                                                 Näringspolitisk expert

sh-sou-2023.75-konstitutionell-beredskap.pdf

remisser-900.png

Remissyttrande avseende Stärkt konstitutionell beredskap

Svensk Handel

Arbetsgivarguiden

Beslut om inriktning och överlämning av krav

Medling och konflikt

Stegen i förhandlingsarbetet

Den svenska modellen och avtalsrörelsen steg-för-steg

Beredskap

Lita på marknadsekonomin

Remissyttrande över utredningen om kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig

Webbinarium: Kommunikation under kris – Hur gör man?

Webbinarium: Kommunikation under kris – Hur gör man?

Välkommet med stärkt fokus på stadsutvecklingspolitiken

Vad är krisberedskap och civilt försvar?

Beredskap

Remissyttrande avseende Stärkt konstitutionell beredskap

Håll dig uppdaterad med Svensk Handels nyhetsbrev