Nyheter - debattartikel

Tänk om kring förslaget om tvingande platssamverkan, skriver Fastighetsägarna, Visita, Svensk Handel och Företagarna.

Remissrundan om förslaget att införa en obligatorisk avgift för områdessamverkan har nu avslutats. Utredningsförslaget kan vid första anblick verka som ett litet steg för att öka tryggheten. Men det är i själva verket ett systemskifte där staten backar från sitt ansvar för brottsbekämpning och skjuter över det på näringslivet.

Vi avstyrker utredningens förslag om tvingande platssamverkan av flera skäl. Det grundläggande skälet är att förslaget innebär en allvarlig förskjutning av ansvar från staten till privata aktörer. Detta är inte bara orimligt utan också ett hot mot rättssäkerheten och företagsklimatet i Sverige. En kritik som inte bara framförs av oss, utan av en rad remissinstanser.

Av de hittills inkomna remissvaren är en överväldigande majoritet tydligt negativa till förslaget om tvingande platssamverkan. Bland kritikerna finns tunga aktörer som Boverket, Länsstyrelsen i Stockholm, Svea hovrätt och Lunds universitet, utöver fastighetsföretag och vi som företrädare för näringslivet, handeln och besöksnäringen.

En grundläggande uppgift – för staten

I förslaget ligger att kommuner ska kunna införa en tvingande avgift för fastighetsägare inom ett visst geografiskt område, i syfte att finansiera brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder som till exempel belysning, ordningsvakter, offentligt underhåll och förvaltning. Detta innebär att fastighetsägare, och näringslivet, utan direkt koppling till nyttan, tvingas betala för offentliga tjänster, vilket i praktiken är en ny skatt på företagande – tjänster som dessutom redan finansierats en gång via den skatt som betalats.

Att säkerställa trygghet på offentliga platser är en grundläggande uppgift för staten. Att överföra detta ansvar till privata aktörer underminerar rättsstatens principer och skapar en otydlig ansvarsfördelning. Det riskerar också att leda till en ojämlik tillgång till trygghet, där vissa områden får bättre skydd än andra beroende på företagarnas betalningsförmåga.​

Förslaget riskerar dessutom att öka regelbördan för företagare, i strid med regeringens uttalade ambitioner att förenkla för näringslivet. Det skapar en ny typ av privat medfinansiering av offentlig kärnverksamhet, vilket kan bli prejudicerande och leda till ytterligare kostnadsöverföringar till företagen.​

Detta är inte en teknisk fråga om avgiftsmodeller. Det handlar om principer

Det är också viktigt att notera att en obligatorisk avgift kan införas på olika sätt i olika kommuner, vilket skapar en rättsosäker ordning. Ett företag i Malmö kan få helt andra ansvar och kostnader för trygghet och brottsbekämpning än ett i Sundsvall, men ännu mer oroväckande är att det kan bli olika beslut till och med inom samma kommun beroende på var företaget ligger. Detta undergräver förutsägbarheten och likabehandlingen i företagsklimatet.​

Ingen ifrågasätter behovet av tryggare offentliga miljöer, men lösningen är inte att skjuta över statliga uppgifter på företagare. I stället bör regeringen se över hur det offentliga kan fullgöra sina kärnuppgifter bättre. Obligatorisk avgift är fel väg för ett Sverige som vill locka investeringar, växa hållbart och öka tryggheten. Dessutom lägger näringslivet redan i dag stora summor på att medverka i olika platsutvecklingsprojekt och medfinansiera satsningar i den offentliga miljön för att stärka tryggheten och göra platser och områden mer attraktiva för såväl invånare som besökare.

Lagstiftning är ett kraftfullt verktyg som ska användas där så erfordras, men inte i onödan.

Detta är inte en teknisk fråga om avgiftsmodeller. Det handlar om principer: Vem ansvarar för tryggheten på våra gator? Vad kan företagare förvänta sig i utbyte mot den skatt de redan betalar? Och hur säkerställs likabehandling i hela landet när kommuner ges fria händer att införa olika ordningar?

Vi uppmanar nu beslutsfattare att tänka om kring förslaget om tvingande platssamverkan. Bygg i stället vidare på den fungerande modellen och stärk det frivilliga engagemanget som redan finns för våra platser. Det frivilliga engagemanget bygger attraktiva platser och gör att Sveriges företag får de bästa förutsättningarna att fortsätta verka och bidra med lösningar för att stärka samhället.

Anna Thureson, Näringspolitisk expert Fastighetsägarna

Anna Wallén, Näringspolitisk chef Visita

Marie Enhörning, Näringspolitisk expert, Svensk Handel

Tobias Adielsson, Näringspolitisk expert, säkerhet och brott mot företagare, Företagarna

marie-enhorning-debatt.png

Statens trygghetsansvar får inte skjutas över på företagen

Nyheter - generell

En av tre programpunkter på årets Nordic Retail Summit 1 oktober handlar om beredskap och trygghet.

Svensk Handel samlar den 1 oktober handelns företrädare, politiker och opinionsbildare i syfte att diskutera och forma framtidens handel. Årets tema på Nordic Retail Summit fokuserar på handelns roll i en osäker värld, framtidens konsument och framtidens städer. Huvudtalare är Sveriges bistånds- och utrikeshandelsminister, Benjamin Dousa.

Programpunkt 1: Handelns roll i en osäker värld – beredskap och trygghet

Vad händer när krisen slår till och hur rustade är vi egentligen? Handeln spelar en avgörande roll för att säkra tillgång till varor, upprätthålla trygghet och bygga motståndskraft i samhället. I detta spår diskuterar vi hur företag kan stärka sin egen beredskap och bidra till det civila försvaret samt hur handelns kompetens och förmågor kan bidra till att stärka hela landets totalförsvar.

Samma kväll arrangerar Svensk Handel Retail Awards. Som medlem i Svensk Handel går du kostnadsfritt på Nordic (ord. pris 2 995 kr) och får 1 000 kr rabatt på biljettpriset till Retail Awards (ord. pris 2 995 kr). Vi erbjuder även ett generöst paketpris på biljetter till båda eventen, för dig som inte är medlem. 

Biljetter till båda eventen finns att köpa här

1-oktober-(980-x-280-px)-(1920-x-1080-px)-(5).png

Nordic Retail Summit: Handelns roll i en osäker värld – beredskap och trygghet

Handelns roll i en osäker värld – beredskap och trygghet

Kalenderhändelser

Ramboll stöttar uppdragsgivare att skapa robusta och motståndskraftiga företag för att undvika kriser och mildra effekterna när kriser väl inträffat.  Under webbinariet kommer våra experter ge dig konkreta tips på hur du och ditt företag kan förbereda er på ett effektivt sätt innan krisen och enkla tips på hur ni kan agera när krisen drabbar.

OBS: Detta är ett exklusivt webbinarium för Svensk Handels medlemsföretag

Det här eventet avser tillfälle 1 den 9 juni. Vi erbjuder webbinariet på två olika tider för att öka sannolikheten att du hittar en tid som passar dig! Samma webbinarium hålls även tisdag den 10 juni,

kriskommunikation-ramboll.png

Webbinarium: Hur hanterar man en kris? Hur kan man på ett enkelt sätt förbereda sig?

Det här eventet avser tillfälle 2 den 10 juni. Vi erbjuder webbinariet på två olika tider för att öka sannolikheten att du hittar en tid som passar dig! Samma webbinarium hålls även måndag den 9 juni, 

Näringslivet och företagsamheten är grunden för vårt välstånd. Utan ett framgångsrikt näringsliv kan vi inte finansiera försvaret.

Få svenskar har upplevt oroligare tider än de vi lever i i dag. Med krig i vårt närområde och en växande global osäkerhet där den internationella ordning som rått sedan andra världskriget är under press. Ekonomi, jobb och tillväxt kan kännas mindre viktiga när frågor om försvaret av vår självständighet och demokrati dominerar agendan.

Det finns också en risk att behovet av ett starkare försvar och ett mer robust samhälle leder till den felaktiga slutsatsen att staten måste ha en mer styrande roll i ekonomin. Att vi inte litar på kraften i en öppen marknadsekonomi, utan i stället sätter tilltron till centrala och byråkratiska system. Allt oftare hörs argumentet om ”marknadsmisslyckanden” och att politiken måste ”ta tillbaka kontrollen” över olika samhällsområden. Illusionen om att ”ta tillbaka kontrollen” har som bekant varit ett genomgående tema i den politiska debatten inte bara i vårt land. Från Brexit till Donald Trumps strafftullar har löftet om det starka politiska ledarskapet visat sig vara just en illusion.

Sverige måste välja en annan väg. Vi ska vara ett land som är starkt för att vårt näringsliv är framgångsrikt och det kan det bara vara i en fri och öppen ekonomi. Alternativet är inte styrka genom politisk kontroll, utan svaghet genom bristande förmåga. Historien visar att attacker på påstådda ”marknadsmisslyckanden” nästan alltid leder till verkliga ”politikmisslyckanden”.

Näringslivet och företagsamheten i Sverige är grunden för vårt välstånd. Det är innovationskraften, arbetet, affärsmannaskapet och förmågan att konkurrera med de bästa som gör oss rikare och tryggare. Utan ett framgångsrikt näringsliv kan vi inte finansiera ett försvar som värnar vår demokrati och vårt nationella självbestämmande. Men företagsamhetens betydelse för samhällets motståndskraft och anpassningsförmåga är större än så.

Erfarenheten från pandemin talar ett tydligt språk. Det var tiotusentals företag av alla storlekar som fick samhället att fungera. De tog fram vacciner, medicinsk utrustning och läkemedel, såg till att hyllorna i våra butiker var fyllda och att det gick att arbeta också på distans. Staten och näringslivet hade olika viktiga roller. Men motståndskraften och nytänkandet kom inte uppifrån genom politiska dekret, utan nerifrån genom enskilda människors initiativkraft, vilja och förmåga att lösa problem.

Sverige kom tillbaka starkare. Därför att vi lät individer och företag göra det de är bäst på. Och Europa kom tillbaka för att vi lät handelsvägar och marknader vara öppna. Svenskt Näringsliv är företagsamhetens organisation i Sverige. Vi bevakar och agerar i företagens omedelbara intressen. Men vårt uppdrag är bredare, långsiktigare och viktigare än så. Svenskt Näringslivs uppdragsgivare är inte bara dagens företag, utan också morgondagens.

Det långsiktiga uppdraget är att värna och förbättra förutsättningarna för att Sverige är ett land där det är möjligt att skapa och utveckla företag utifrån nya idéer. Att skatter och regleringar är konkurrenskraftiga, att vi har utbildning och forskning i världsklass, att infrastrukturen fungerar, att handeln inom EU är öppen och att vi tillsammans med andra försvarar den globala frihandeln när den nu är under attack.

Det är ett evigt uppdrag och över decennierna har hoten och möjligheterna kommit och gått. Från löntagarfondsstriden och arbetet för att Sverige skulle bli del av Europasamarbetet. Till dagens frågor där kraven på ”kontroll” riskerar att kväva företagande och innovationskraft på viktiga tjänsteområden som vård, skola och omsorg eller där dagligvaruhandeln attackeras för ”övervinster” när globalt stigande livsmedelspriser slår igenom också i Sverige. Men kraven att ”ta tillbaka kontrollen” stannar inte där. Kraven på återreglering och förstatligande sträcker sig in i många andra tjänste- och varumarknader.

Den politiska opportunismen riktar sig ofta mot enskilda branscher, men drabbar hela vårt ekonomiskpolitiska system. Den svenska marknadsekonomin bygger på enskild äganderätt och avtalsfrihet, inklusive en arbetsmarknad där parterna och inte politikerna bestämmer villkoren. Den fria ekonomin lyfte vårt land från djupaste fattigdom till att bli ett av världens rikaste länder. Det har inte varit en rak resa och från tid till annan har de grundläggande förutsättningarna för marknadsekonomin kommit ifrågasättas eller inskränkas. Alltid till priset av en svagare ekonomisk utveckling och sämre möjligheter för den enskilde.

Svenskt Näringsliv kommer fortsätta att slå vakt om det som gör vårt land rikt, starkt och motståndskraftigt. Det som gör att vi som bor här tillsammans kan bygga en bättre framtid. I oroliga tider blir denna uppgift ännu viktigare. Vi kommer att försvara marknadsekonomin och det fria företagandet mot föreställningar om att välstånd skapas eller ”kontroll” uppnås genom mer politisk kontroll, styrning och reglering. För att det kommer göra vårt land fattigare. Men också – och viktigare – för att det kommer göra vårt land svagare.

Ett växande näringsliv i ett fritt samhälle är en ödesfråga för Sverige.

Karin Johansson, vice vd Svenskt Näringsliv

Catharina Elmsäter-Svärd, vd Byggföretagen

sofia-kopcentrum.png

Lita på marknadsekonomin

Remissvar

Svensk Handel som är en bransch- och arbetsgivarorganisation för små och stora företag inom parti-, detalj- och e-handeln med cirka 260 000 med­arbetare får med anledning av remissen anföra följande:

Svensk Handel företräder såväl livsmedelsbutiker som sällanköps- och partihandel. Handeln spelar en central roll i samhällets beredskap, inte minst genom att säkerställa tillgången till livsmedel, mediciner och andra nödvändiga varor. Vårt remissvar tar avstamp i de delar av utredningen som är av relevans för vår näring och våra medlemsföretag. Vi avstår från att kommentera övriga delar av utredningen.

Handeln är en bransch som är beroende av flöden snarare än stora lager. För att handeln ska fungera, även i krissituationer, förutsätts tillgång till el, it och transportinfrastruktur. Om handeln förutsätts stötta utbyggnaden av samhällets beredskap krävs tydliga riktlinjer för förväntningarna, liksom konkurrensneutralitet som en viktig parameter i beslutsfattandet. Dessutom fordras adekvat ersättning till handelns aktörer för det fall att åtgärder krävs som ligger utanför ramen för ordinarie verksamhet.

Med det sagt är handeln också en flexibel bransch som har en stor vilja och ambition att stötta det offentliga i detta viktiga arbete. Därför välkomnar Svensk Handel den övergripande ambitionen i utredningen, att öka kommuners och regioners förmåga i händelse av kris eller krig för att stärka Sveriges samlade beredskap, men vill samtidigt framföra några centrala synpunkter och förslag utifrån handelns perspektiv.

250217-sou-2024-65-kommuner-och-regioners-beredskap.pdf

remisser-900.jpg

Remissyttrande över utredningen om kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig

Ramboll stöttar uppdragsgivare att skapa robusta och motståndskraftiga organisationer för att undvika och förebygga att kriser inträffar.  Men i händelse av kris är kommunikation ett av de viktigaste verktygen för att mildra konsekvenserna och återhämta sig på bästa sätt. Under webbinariet kommer våra experter ge dig konkreta tips på hur du och din organisation kan arbeta med kommunikation under en pågående kris.

Vi erbjuder webbinariet på två olika tider för att öka sannolikheten att du hittar en tid som passar dig! 

Det här eventet avser tillfälle 1 den 5 mars

Samma webbinarium hålls även torsdag den 6 mars 2025, se anmälan här

Webbinarium: Kommunikation under kris – Hur gör man?

Ramboll stöttar uppdragsgivare att skapa robusta och motståndskraftiga organisationer för att undvika och förebygga att kriser inträffar.   Men i händelse av kris är kommunikation ett av de viktigaste verktygen för att mildra konsekvenserna och återhämta sig på bästa sätt. Under webbinariet kommer våra experter ge dig konkreta tips på hur du och din organisation kan arbeta med kommunikation under en pågående kris.

Det här eventet avser tillfälle 2 den 6 mars

Samma webbinarium hålls även torsdag den 5 mars 2025, se anmälan här

 OBS: Detta är ett exklusivt webbinarium för Svensk Handels medlemsföretag

Svensk Handel

Arbetsgivarguiden

Beslut om inriktning och överlämning av krav

Beredskap

Statens trygghetsansvar får inte skjutas över på företagen

Handelns roll i en osäker värld – beredskap och trygghet

Webbinarium: Hur hanterar man en kris? Hur kan man på ett enkelt sätt förbereda sig?

Webbinarium: Hur hanterar man en kris? Hur kan man på ett enkelt sätt förbereda sig?

Lita på marknadsekonomin

Remissyttrande över utredningen om kommuners och regioners grundläggande beredskap inför kris och krig

Webbinarium: Kommunikation under kris – Hur gör man?

Webbinarium: Kommunikation under kris – Hur gör man?

Håll dig uppdaterad med Svensk Handels nyhetsbrev