Ingen ifrågasätter behovet av tryggare offentliga miljöer, men lösningen är inte att skjuta över statliga uppgifter på företagare. Vi uppmanar nu beslutsfattare att tänka om kring förslaget om tvingande platssamverkan, skriver företrädare för Fastighetsägarna, Visita, Svensk Handel och Företagarna.
Remissrundan om förslaget att införa en obligatorisk avgift för områdessamverkan har nu avslutats. Utredningsförslaget kan vid första anblick verka som ett litet steg för att öka tryggheten. Men det är i själva verket ett systemskifte där staten backar från sitt ansvar för brottsbekämpning och skjuter över det på näringslivet.
Vi avstyrker utredningens förslag om tvingande platssamverkan av flera skäl. Det grundläggande skälet är att förslaget innebär en allvarlig förskjutning av ansvar från staten till privata aktörer. Detta är inte bara orimligt utan också ett hot mot rättssäkerheten och företagsklimatet i Sverige. En kritik som inte bara framförs av oss, utan av en rad remissinstanser.
Av de hittills inkomna remissvaren är en överväldigande majoritet tydligt negativa till förslaget om tvingande platssamverkan. Bland kritikerna finns tunga aktörer som Boverket, Länsstyrelsen i Stockholm, Svea hovrätt och Lunds universitet, utöver fastighetsföretag och vi som företrädare för näringslivet, handeln och besöksnäringen.
En grundläggande uppgift – för staten
I förslaget ligger att kommuner ska kunna införa en tvingande avgift för fastighetsägare inom ett visst geografiskt område, i syfte att finansiera brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder som till exempel belysning, ordningsvakter, offentligt underhåll och förvaltning. Detta innebär att fastighetsägare, och näringslivet, utan direkt koppling till nyttan, tvingas betala för offentliga tjänster, vilket i praktiken är en ny skatt på företagande – tjänster som dessutom redan finansierats en gång via den skatt som betalats.
Att säkerställa trygghet på offentliga platser är en grundläggande uppgift för staten. Att överföra detta ansvar till privata aktörer underminerar rättsstatens principer och skapar en otydlig ansvarsfördelning. Det riskerar också att leda till en ojämlik tillgång till trygghet, där vissa områden får bättre skydd än andra beroende på företagarnas betalningsförmåga.
En rättsosäker ordning
Förslaget riskerar dessutom att öka regelbördan för företagare, i strid med regeringens uttalade ambitioner att förenkla för näringslivet. Det skapar en ny typ av privat medfinansiering av offentlig kärnverksamhet, vilket kan bli prejudicerande och leda till ytterligare kostnadsöverföringar till företagen.
Detta är inte en teknisk fråga om avgiftsmodeller. Det handlar om principer
Det är också viktigt att notera att en obligatorisk avgift kan införas på olika sätt i olika kommuner, vilket skapar en rättsosäker ordning. Ett företag i Malmö kan få helt andra ansvar och kostnader för trygghet och brottsbekämpning än ett i Sundsvall, men ännu mer oroväckande är att det kan bli olika beslut till och med inom samma kommun beroende på var företaget ligger. Detta undergräver förutsägbarheten och likabehandlingen i företagsklimatet.
Använd inte lagstiftning i onödan
Ingen ifrågasätter behovet av tryggare offentliga miljöer, men lösningen är inte att skjuta över statliga uppgifter på företagare. I stället bör regeringen se över hur det offentliga kan fullgöra sina kärnuppgifter bättre. Obligatorisk avgift är fel väg för ett Sverige som vill locka investeringar, växa hållbart och öka tryggheten. Dessutom lägger näringslivet redan i dag stora summor på att medverka i olika platsutvecklingsprojekt och medfinansiera satsningar i den offentliga miljön för att stärka tryggheten och göra platser och områden mer attraktiva för såväl invånare som besökare.
Lagstiftning är ett kraftfullt verktyg som ska användas där så erfordras, men inte i onödan.
Gör om, gör rätt
Detta är inte en teknisk fråga om avgiftsmodeller. Det handlar om principer: Vem ansvarar för tryggheten på våra gator? Vad kan företagare förvänta sig i utbyte mot den skatt de redan betalar? Och hur säkerställs likabehandling i hela landet när kommuner ges fria händer att införa olika ordningar?
Vi uppmanar nu beslutsfattare att tänka om kring förslaget om tvingande platssamverkan. Bygg i stället vidare på den fungerande modellen och stärk det frivilliga engagemanget som redan finns för våra platser. Det frivilliga engagemanget bygger attraktiva platser och gör att Sveriges företag får de bästa förutsättningarna att fortsätta verka och bidra med lösningar för att stärka samhället.
Anna Thureson, Näringspolitisk expert Fastighetsägarna
Anna Wallén, Näringspolitisk chef Visita
Marie Enhörning, Näringspolitisk expert, Svensk Handel
Tobias Adielsson, Näringspolitisk expert, säkerhet och brott mot företagare, Företagarna
