Nyheter - generell

En väl genomtänkt returhanteringsprocess kan få positiva effekter på vägen mot en hållbar omställning samtidigt som det ger många möjligheter vad gäller effektivisering, ökad kundnöjdhet och lönsamhet. Det konstaterar Klas Hjort och Daniel Hellström, forskare vid Lunds universitet under sin programpunkt på  ”Hållbar transformering av returhanteringsprocessen”.

Returer är kanske e-handelns snabbaste väg till grön omställning

Välfungerande och digitaliserade returflöden genererar nya insikter om kunden bakom returen och orsakerna till returen, vilket är information som kan bidra positivt på många sätt i olika delar av företaget. En kärnfråga för företagen i en hållbar omställning är hur en returnerad produkt kan komma till användning för någon annan.

Checklista för returhanteringsprocessen:

- Effektiviseringar, lönsamhet, hållbarhet

logistik-lager-stadium.jpg

D-logistik: Returer - nyckeln till en hållbar omställning

Kalenderhändelser

 har varit en trotjänare sedan 50 år, men räcker inte till för att möta ökade krav på produktinformation från lagstiftare, handelsparter och konsumenter.

En 2D-kod kan skannas i kassan samtidigt som den har kapacitet att bära stora mängder information genom hela värdekedjan fram till slutkonsument. Det skapar en mängd olika fördelar som;

… samt ökad produkt- och konsumentsäkerhet.

Just nu pågår ett globalt program som innebär att 2D-koder som 

 introduceras inom retail i hela världen. Ambitionen är att 2D-koder ska vara globalt implementerade och kunna avläsas i butikers utgångskassor senast 2027.

 För dig som är handlare/retailer/återförsäljare inom detaljhandel, dagligvarubranschen eller partihandel.

Webinaret arrangeras i samarbete med GS1.

gs1-webb.webp

QR-revolutionen inom handeln – är ditt företag redo?

Sedan 50 år tillbaka är vi vana vid EAN-koder - streckkoder med vertikala streck innehållandes en rad siffror på varor och dess förpackningar. För handlare har streckkoderna sedan start fungerat som databärare av unika nummer för att identifiera produkter, men de räcker inte riktigt längre till för att möta vår moderna tids ökade krav på produktinformation från myndigheter, handelsparter och konsumenter.

För att möta kraven, löser många företag idag utmaningen genom att placera flera maskinläsbara streckkoder på sina förpackningar – en EAN som identifierar produkten som sedan skannas i utgångskassan, och en 2D-kod, till exempel en QR-kod för att ge mer produktinformation. Det adderas också mer information på förpackningen än tidigare.

2D-koder kan lösa informationsutmaningarna eftersom de kan rymma mer information och samtidigt fungera för skanning i utgångskassan. 2D-koder tar också mindre plats på förpackningar, samtidigt som mobiltelefoner kan läsa koden på ett enkelt sätt. 

2d_streckkoder.png

2D-koder som QR och Data Matrix har kapacitet att innehålla stora mängder information som till exempel datum och serienummer, vilket gör att du som varumärkesägare kan frigöra förpackningsutrymme, öka försäljning och driva hållbarhetsagenda samtidigt som du kan utnyttja fördelarna med utökad produktdata. För handlare bidrar 2D-koderna till en effektivare lagerhantering, spårbarhet, snabbare återkallelser och minskat matsvinn genom automatisk hantering av bäst-före-datum.

I takt med att det dessutom ställs allt högre krav från EU på att spårbarhetsinformation och hållbarhetsdata görs tillgängligt för konsumenter, kommer 2D-koder fungera som ett perfekt hjälpmedel för att enkelt kunna tillgodose konsumenterna detta på ett smidigt sätt.

Just nu pågår ett globalt program som innebär att 2D-koder introduceras inom handeln i hela världen. Ett antal branschledande företag har tillsammans med GS1 enats om att 2D-koder ska vara globalt implementerade och kunna avläsas i butikers utgångskassor senast 2027. Värt att notera är att de traditionella linjära streckkoderna inte helt kommer försvinna och att kodtyperna kommer fortsätta samexistera. 

2D-koderna används redan idag av många företag, men i takt med att allt fler upptäcker nyttan med dem väntas omställningen gå fort. På leverantörssidan har man signalerat att man är redo att ställa om till 2D-koder, vilket kommer ställa krav på att handlare och återförsäljare har rutiner och digital infrastruktur på plats.

Håll utkik efter vår nästa artikel i serien om 2D-koder. Där kommer du få mer information om hur koderna fungerar i praktiken samt tips på hur du kommer igång med dem. 

Anmäl dig gärna till vårt 2D-webbinarium som vi anordnar tillsammans med GS1 Sweden den 12 oktober.

Du kan också läsa mer om 2D-koder på GS1 Swedens hemsida här.

GS1 är en icke vinstdrivande organisation som utvecklar globala standarder i syfte att säkerställa ett gemensamt digital affärsspråk i hela världen. GS1 har verksamhet i 116 länder, två miljoner användarföretag och 10 miljarder streckkoder som skannas varje dag.

2d_koder.png

Nu introduceras 2D - nästa generation streckkoder

Remissvar

Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och företräder 9 000 små, medelstora och stora företag med nära 300 000 medarbetare, får med anledning av remissen anföra följande:

Svensk Handel tackar för möjligheten att yttra sig över Europeiska kommissionens förslag till direktiv om verifiering och kommunikation om uttryckliga miljöpåståenden (Green Claims Directive, nedan GCD). Svensk Handel välkomnar ambitionen i förslaget som har som syfte att reglera miljömärkningar och uttryckliga miljöpåståenden genom att ta fram gemensamma kriterier och därmed förenkla för konsumenter att kunna göra miljömässigt informerade val, samtidigt som det ska främja de konkurrensmässiga förutsättningarna för företag. Däremot tillstyrker vi inte förslaget i dess helhet eftersom det finns betydande oklarheter kring förslagets tillämpningsområde, definitioner, tolkningsutrymme och hur det förhåller sig till det befintliga marknadsrättsliga regelverket. Företag inom handeln är engagerade i hållbarhetsfrågor och investerar alltmer i att utveckla såväl verksamhet som sortiment att bli mer miljömässigt och socialt hållbart. Handeln är också den bransch som står närmast konsumenterna och att de har förtroende för företagen och det företagen säljer är A och O för handeln. Konsumenter har blivit alltmer priskänsliga och det är därför viktigt att företag har verktyg och kan berätta om sitt sortiment och varför vissa produkter har en annan prisbild än andra. Regler som styr marknadsföring och rapportering kring miljö- och hållbarhet blir alltmer komplexa, vilket har en direkt inverkan på företagens verksamhet. Gemensamma EU-kriterier för uttryckliga miljöpåståenden är viktigt, men får samtidigt inte bli alltför administrativt betungande och bör utformas så att det finns incitament för företag att fortsatt göra hållbarhetsinvesteringar och att marknadsföra dem. Det är också viktigt att företag inte kan få konkurrensfördelar genom att medvetet eller undermedvetet påstå felaktiga uttryckliga miljöpåståenden.

Svensk Handel anser att det finns betydande oklarheter kring förslagets tillämpningsområde samt hur det förhåller sig till det befintliga marknadsrättsliga regelverket. Svensk Handel ser också att förslaget med stor sannolikhet inte kommer ha möjlighet att leva upp till det övergripande syftet i sin nuvarande utformning. I stället är risken stor att företag, på grund av administrativa bördor, kostnader och risk för vittgående sanktioner, inte längre kommer att våga och vilja kommunicera om sitt miljö- och klimatarbete. Försöken att undanröja “greenwashing” - vilseledande miljöpåståenden - kan i stället leda till “greenhushing” och att företagens ambitiösa miljö- och klimatåtgärder därmed försvinner. Även om greenwashing bör minskas bör direktivet inte mer än nödvändigt inskränka användningen av lämpliga uttryckliga miljöpåståenden.

Svensk Handel vill betona vikten av att säkerställa att reglerna även gäller för företag som är etablerade utanför EU och som riktar sig mot europeiska konsumenter. Utöver detta är samordning med annan EU-lagstiftning av största vikt.

Därtill anser Svensk Handel att det är beklagligt att förslaget inte tar näringslivets redan existerande självreglerande åtgärder i beaktande. Dit hör dels de självreglerande regelverken som till exempel ICC:s Marknadsföringskod och Miljö- och klimatriktlinjer, dels de självreglerande organ, såsom Reklamombudsmannen i Sverige, som tillämpar dessa regler. Svensk Handel vill även lyfta det som påpekas i Naturvårdsverkets konsekvensanalys av förslaget, dvs. att rättsliga förutsättningar redan finns för att motverka vilseledande miljöpåståenden. Det sker dock inte i praktiken då tillsynsmyndigheten endast granskar ett urval av misstänkt missvisande miljöpåståenden på marknaden. Naturvårdsverket skriver att “en stor del av ansvaret för att motverka grönmålning ligger hos tillsynsmyndigheterna som också måste prioritera dessa frågor för att det ska ge effekt på marknaden”.1 Ytterligare reglering bör inte införas innan befintliga har prövats och bedömts otillräckliga. I stället bör tillsynen prioriteras högre i medlemsstaterna för att säkerställa efterlevnaden av de regelverk som redan existerar eller träder i kraft i närtid.

Svensk Handel har valt att fokusera på delar i förslaget som är viktiga för företag inom handeln. Därtill vill vi hänvisa till Svensk Dagligvaruhandels remissvar för specifika kommentarer kopplat till dagligvaruhandeln. I övrigt vill vi hänvisa till Svenskt Näringslivs remissvar.

remisser-900.jpg

Remissyttrande om verifiering och kommunikation om uttryckliga miljöpåståenden

Seminariet leddes av moderator Per Ljungberg, Innovationschef, Svensk Handel och panelen bestod av Josephine Darlington, Aster, Tom Thörnblom, LYKO, Arne Andersson och Martina Elfgren från Svensk Handel.

Det finns en ökad hållbarhetsförväntan från konsumenterna, vilket gör det affärskritiskt att ha hållbara erbjudanden och produkter. Dessutom kommer en stor mängd regleringar och förslag från EU, som gör det viktigt för branschen att vara påläst och förberedd.

hallbarhet---eu---ny-lagstiftning.png

E-handeln genererar av naturliga skäl en mängd transporter. Därför är det helt centralt för branschen att utveckla hållbarheten i leveranserna. Hur kan Sverige gå före och visa världen att e-handeln kan vara effektiv, konkurrenskraftig och hållbar?

Tillsammans med Svensk Handel har ASTER utvecklat en branschöverenskommelse för fossilfria leveranser. Branschöverenskommelsen för fossilfria leveranser tydliggör begreppet fossilfri leverans samt kräver att andra miljömässiga begrepp som används i check-outen tas bort. Ett fåtal undantag görs för certifieringar såsom Svanens kommande märkning för hållbara e-handelstransporter.

I glesbygd kan det vara så att endast 30% av de produkter man behöver finns lokalt och att hela 70% finns på nätet.  Behovet av tydlighet kring leveranser är alltså stort. I branschöverenskommelsen finns mallar för att just detta ska bli enklare för företagen. Branschöverenskommelsen har varit framgångsrik och allt fler företag skriver nu under.

Kommunikations- & hållbarhetschef, LYKO 

När vi på Lyko lade ”fossilfri frakt” överst bland våra leveransalternativ ökade andelen fossilfria leveranser från 36 till 57 % över en natt.

Att vara smart och förutseende i sitt hållbarhetsarbete kan vara lönsamt. Ett exempel som togs upp var när Stadium digitaliserade sin returprocess minskade de sina kostnader för returprocessen med 70% vilket visar att det snabbt lönar sig att tänka till i alla led. Ett annat exempel är att Lyko har slutat lägga i retursedel i sina försändelser, och det innebär en besparing på 40 000 papper om dagen.

Enligt branschöverenskommelsen ska allt formuleras och förklaras så att en oinsatt konsument enkelt ska kunna förstå begreppen kring fossilfritt, och vad det innebär. 

Innovationsprogram och reglering kommer att hjälpa oss att förbättra ansvaret att visa för konsumenterna att vi har bra produkter.

hallbara-transporter-16x9.png

E-handelsleveranser kan bidra till ett levande och hållbart samhälle

Nyheter - pressmeddelanden

E-handelsindikatorn maj 2023.pdf

Svensk Handels E-handelsindikator för maj månad visar att e-handelns omsättning, mätt i svenska konsumenters e-handel från enbart svenska aktörer, minskade med 12 procent jämfört med samma månad föregående år och med 14 procent om e-handeln från utlandet också inkluderas.

Kraftig nedgång för e-handel i maj

Maj månads e-handelsutveckling, jämfört med samma månad samma året, var den sämsta sedan i januari. Ackumulerat under året januari till och med maj har e-handeln i Sverige fallit med 6 procent. När e-handeln från utlandet inkluderas är utvecklingen minus 7 procent. Även om detaljhandeln generellt uppvisar en historiskt svag volymförsäljning just nu utvecklas e-handeln betydligt sämre än detaljhandeln som helhet så här långt under året. Minskningen på 6 procent i löpande priser i e-handeln ska jämföras med en minskning på cirka 1 procent i löpande priser i sällanköpsvaruhandeln totalt januari till och med april.

Andelen konsumenter som e-handlar har bara minskat marginellt så här långt under året. Bland de som e-handlar handlar dock en mindre andel än under fjolåret i flertalet av produktkategorierna, exempelvis heminredning och möbler, elektronik, sport, leksaker och böcker. Det genomsnittliga belopp som varje e-handelskonsument handlar för har dessutom sjunkit kraftigt. Lika många e-handlar alltså som i maj förra året men i färre kategorier och till ett lägre belopp.

ehi-maj-per-16x9.jpg

ehi maj per 16x9.jpg

Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och företräder 9 000 små, medelstora och stora företag med nära 250 000 medarbetare, får med anledning av remissen anföra följande:

Svensk Handel uppskattar möjligheten att inkomma med svar på Delbetänkande En inre marknad för digitala tjänster – ansvarsfördelning mellan myndigheter (SOU 2023:02). 

Svensk Handel instämmer med det svar som lämnats av Svenskt Näringsliv avseende (i) behöriga myndigheter, inklusive utvärdering av ansvarsfördelningen, (ii) behovet av ett väl fungerande samarbete och samordning, såväl nationellt som internationellt, (iii) att behöriga myndigheter och samordnare bör utses utan dröjsmål samt (iv) vikten av informationsinsatser kring oklara artiklar.  

Svensk Handel ser positivt på att utredningen utvidgar Myndigheten för press, radio och TV:s uppdrag till att även utöva tillsyn över annonser med kommersiellt syfte som riktar sig huvudsakligen till andra än konsumenter, till exempel näringsidkare. Detta med tanke på att Konsumentverkets ansvar begränsas till annonser med kommersiellt syfte som riktar sig mot konsumenter, något som skulle kunna resultera i en oönskad brist i tillsynens omfattning.

Svensk Handel vill vidare betona att en uppdelning utifrån om reklamen är riktad B2B eller B2C inte tar hänsyn till att även reklam riktad B2C kan ha påtagliga effekter hos konkurrenter dvs. en B2B-effekt. Från 1990-talet och framåt så var majoriteten av mål om otillbörlig marknadsföring i domstol mellan två företag, men det rörde sig mer sällan om B2B-marknadsföring utan det vanliga var att reklamen varit riktad B2C, d.v.s. mot konsumenter.

Det är viktigt att uppmärksamma att en uppdelning mellan myndigheterna riskerar medföra att konkurrensaspekten av B2C-reklam riskerar att falla mellan stolarna och det skulle vara något av ett misslyckande sett till vad DSA syftar till att uppnå.

Idag finns näringslivets egenåtgärder och en möjlig lösning är att dessa som betrodda anmälare kan fylla den lucka som riskerar att uppstå.

Utöver vad som har anförts ovan och av Svenskt Näringsliv, så vill Svensk Handel även komplettera med följande.

Tillsynen av förordningen om en inre marknad för digitala tjänster (DSA) måste bidra till att säkerställa konkurrens på lika villkor

För att DSA ska bidra till en korrekt fungerande inre marknad och bidra till en säker, förutsebar och förtroendeskapande onlinemiljö är det viktigt att tillsynen av DSA sker på ett sätt som innebär högt ställda krav på tillbörlig aktsamhet vad avser onlineplattformar som möjliggör för säljare att ingå distansavtal med konsumenter. Särskilt avseende återkommande säljare som erbjuder produkter i strid med europeisk lagstiftning. I detta avseende menar Svensk Handel att det är särskilt viktigt att kravet på tillbörlig aktsamhet tillämpas på ett sätt som adresserar problemet med privatimport av produkter som inte efterlever våra krav i EU. Exempelvis vad gäller skyldigheter i artiklarna 23, 25, 30 samt 31 i DSA.

Svensk Handel har länge drivit frågan om riskerna med privatimport av produkter från tredjeland som inte efterlever tvingande EU-krav. Exempelvis finns risk för att skadliga produkter införs på den inre marknaden med bristande konsumentskydd som följd, piratkopierade produkter och risk att produkter inte efterlever våra hållbarhetskrav med negativ effekt för våra hållbarhetsmål samt risk för snedvridning av konkurrens på den inre marknaden. Riskerna uppstår som en följd av att aktörer i tredjeland enkelt kan nå europeiska konsumenter via nya digitala aktörer såsom onlinemarknadsplatser samt andra liknande förmedlingstjänster, men även på grund av svårigheter i tillsyn mot aktörer som befinner sig utanför EU.

Detta yttrande har beslutats av enhetschefen för Internationella enheten, Martina Elfgren. Föredragande har varit Head of Brussels Office Linda Leffler-Olsson med stöd av den näringspolitiske experten Jolanda Girzl.

Martina Elfgren                     Linda Leffler-Olsson

remisser-900.png

Remissyttrande angående En inre marknad för digitala tjänster – ansvarsfördelning mellan myndigheter

E-handelsindikatorn april 2023.pdf

Svensk Handels E-handelsindikator för april månad visar att e-handelns omsättning, mätt i svenska konsumenters e-handel från enbart svenska aktörer, minskade med 2 procent jämfört med samma månad föregående år och med 5 procent om e-handeln från utlandet också inkluderas.

E-handeln minskade med 2 procent i april

Trenden hittills i år är att e-handeln, i löpande priser, utvecklas något svagare än under 2022 och betydligt svagare än under 2021. Försäljningsutvecklingen i volym är dock långt svagare vilket inte tydligt framgår i löpande priser på grund av den fortsatt höga inflationen.

E-handelsindikatorn mäter inte volymförsäljningsutvecklingen men som jämförelse ökade försäljningen i hela detaljhandeln (försäljning i både butik och e-handel) i mars 2023 med 0,7 procent i löpande priser medan den sjönk med hela 10,9 procent i volym. Utvecklingen i enbart sällanköpsvaruhandeln är ännu sämre, minus 13,7 procent i volym.

Både andelen konsumenter som e-handlade och det genomsnittliga köpbeloppet per e-handelskonsument sjönk i april jämfört med jämförelsemånaden förra året. Bland de som e-handlar handlar dessutom många i färre varukategorier än under fjolåret. Enskilda branscher har hållit emot den negativa trenden under inledningen på året, bland annat kläder och skor, men tendensen är vikande och även branscher med positiva tillväxttal ser i nuläget ut att mattas ju längre in på året vi kommer.

dator-betalkort.jpg

dator-betalkort

Svensk Handel

Arbetsgivarguiden

Vad innebär "Märket"?

Vad är ett kollektivavtal?

Begrepp i avtalsrörelsen

Vad är en avtalsrörelse?

Beslut om inriktning och överlämning av krav

Stegen i förhandlingsarbetet

Medling och konflikt

Så fungerar avtalsrörelsen

Viktiga datum i avtalsrörelsen 2023

Avtalsrörelsen i handeln är igång

Digitalisering