Nyheter - generell

Här kan du ta del av information om lagförslag som av Svensk Handel anses vara prioriterade.

Samtliga lagförslag kommer ha stor påverkan på alla handelsföretag. För att göra informationen så lätthanterlig som möjligt är lagförslagen i denna artikel uppdelade i cirkulära (Circular Economy Action plan) respektive främjar hållbart företagande (Sustainable Corporate Governance) utifrån 

 som EU-kommissionen lanserade i slutet av 2019. Totalt handlar det om cirka 25 nya eller kraftigt reviderade lagförslag.

Svensk Handel står bakom hållbarhetsambitionerna men har samtidigt som mål att påverka lagstiftningsarbetet så att regelbördan inte blir ohanterbar för medlemsföretagen. 

Ecodesign for Sustainable Products Regulation

 (ESPR) syftar till att främja hållbara och cirkulära produkter. Genom implementering av 

 förväntas handeln kunna ge konsumenter mer information och underlätta att göra hållbara val när de väljer produkter. Lagförslaget väntas träda i kraft 2025–2026 och allt tyder på att textil kommer att vara första delbransch där lagstiftningen testas.

 ska reglera miljömärkningar och miljöpåståenden genom gemensamma kriterier mot greenwashing, dvs. vilseledande miljöpåståenden. 

Här kan du läsa mer om Green Claims på Svensk Handels hemsida.

 Lagförslaget presenterades ett år senare än ESPR-lagstiftningen och kan därför väntas träda i kraft tidigast 2025–2026.

 ska främja reparation av produkter inom den lagstadgade tiden för reklamationsrätten, istället för att ge konsumenten en ny vara. Genom att stärka konsumentens rätt till reparation har EU-kommissionen som mål att också förlänga produkters livslängd. 

Här kan du läsa mer om Right to Repair på Svensk Handels hemsida.

 Lagförslaget väntas träda i kraft omkring 2025–2026.

 (PPWR) syftar till att förebygga och minska förpackningsavfall respektive själva användandet av förpackningar, öka återanvändning och högkvalitativ materialåtervinning samt skapa en marknad för återvunnet material. Lagförslaget väntas träda i kraft tidigast 2025.

ökar kraven på företag att granska sina värde- och leverantörskedjor. Syftet är att säkerställa att såväl sociala som miljömässiga problem åtgärdas så snart de identifieras, oberoende om dessa uppstått i andra länder. 

Här kan du läsa mer om Due Diligence på Svensk Handels hemsida

. Lagförslaget väntas träda i kraft under 2025–2026. 

produkter på EU:s marknad som innehåller, har utfordrats med eller tillverkats av råvarorna nötkött, kakao, kaffe, palmolja, soja och trä inte varit förknippade med avskogning och skogsförstörelse vid produktionstillfället. Denna lagstiftning har redan antagits och kommer att träda i kraft 30 december 2024.

har ansetts behöva vara föremål för specifik lagstiftning. Den syftar till att säkerställa att inga produkter på EU:s marknad har producerats under tvång. Vid misstanke om det ska tullmyndigheter kunna beslagta produkter vid gränsen. Lagstiftningen kommer troligtvis träda i kraft efter Due Diligence och därmed sannolikt 2026–2027

4 råd för att hantera hållbarhetslagstiftningen från EU

All denna nya lagstiftning kan kännas övermäktig att kunna hantera, men Svensk Handel ger här några råd hur både konkurrenskraften och hållbarhetsarbetet kan stärkas samtidigt.

liggande-1920x1080-webben.png

Hållbarhetslagstiftning från EU – lagarna som påverkar handeln

Europaparlamentariker och representanter från handelsföretag och konsumentsidan var på plats för att diskutera lagförslaget “Green Claims”.

Tidigare i år presenterade EU-kommissionen lagförslaget, vilket syftar till att reglera miljöpåståenden i marknadsföring. Frågan är högst aktuell och också en prioriterad fråga för Svensk Handel. 

Sandra Roos, Vice President Sustainability på Kappahl, medverkade för att ge ett näringslivsperspektiv. Hon menade att Kappahl är positivt inställda till att de företag som försöker och redan arbetar i enlighet med lagförslaget ska premieras. Samtidigt är det svårt att veta hur och när man gör rätt, men det kan konstateras att företag som antagit en seriös hållbarhetsagenda och börjat anpassa sig efter hållbarhetslagstiftningen kommer att tjäna på det framgent. 

Arba Kokalari (M) och Emma Wiesner (C), de Europaparlamentariker som deltog i evenemanget och är så kallade skuggrapportörer, var båda överens om att det måste bli lättare att få tillgång till rätt information som konsument. Samtidigt var båda tydliga med hur viktigt det är att lagförslaget implementeras så att lika spelregler gäller för samtliga EU-länder, det vill säga att lagförslaget harmoniserar. Harmoniseringsperspektivet lyftes även som en viktig pusselbit från Kappahl och representanterna från konsumentsidan. Arba var också tydlig med att det huvudsakliga syftet med lagstiftningen är att komma åt de aktörer som faktiskt vilseleder konsumenter, samtidigt som det inte bör leda till så kallad ’’green hushing’’, det vill säga att företagen slutar kommunicera sitt miljö- och klimatarbete på grund av rädsla för de höga sanktionerna om företag brister i efterlevnaden av lagförslaget.   

Från konsumentsidan var representanter från Sveriges Konsumenter och Konsumentverket samt Reklamombudsmannen (RO) som står bakom näringslivets självreglering på plats i panelen. Samtliga vidhöll att konsumenter inte ensamma bör bli ansvariga för att välja rätt och att det idag inte är lätt att veta när ett miljöpåstående faktiskt är faktabaserat. Man menar att det kommer vara nödvändigt för företagen att göra riskbedömningar och att säkra rätt miljökompetens för att kunna göra miljöpåståenden när lagförslaget väl implementerats.  

Sammanfattningsvis kan man utifrån panelsamtalet konstatera att det måste vara lätt att göra rätt, och att företag som underlättar för konsumenter att göra hållbara val ska premieras. Svensk Handel fortsätter bevaka lagstiftningsarbetet med Green Claims, både på EU-nivå och nationell nivå, och tackar såväl paneldeltagare som seminariebesökare för ett lyckat seminarium. 

green-claims-seminarium.png

Fullsatt när Svensk Handel bjöd in till seminarium i Europahuset

Remissvar

Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och före­träder 9 000 små, medelstora och stora företag med nära 250 000 med­arbetare, får med anledning av remissen anföra följande:

Svensk Handel tackar för möjligheten att inkomma med svar på rubricerat slutbetänkande och ansluter i alla delar med Svenskt Näringslivs remissyttrande.

Svensk Handel vill i detta sammanhang passa på att framföra följande. Svensk Handel har drivit frågan kring införandet av DSA utifrån såväl ett företagar- som ett konsumentperspektiv. När en konsument köper en vara online från en säljare i tredje land och det inte finns någon representant för säljaren på den inre marknaden, har konsumenten i praktiken inget skydd. Marknadskontrollmyndigheter kan inte bedriva en effektiv marknadskontroll mot 3:e-landssäljare. Det finns en uppenbar risk för att skadliga produkter införs på den inre marknaden med bristande konsumentskydd som följd, piratkopierade produkter och risk att produkter inte efterlever hållbarhetskrav. Ytterst leder detta till en risk för snedvridning av konkurrens på den inre marknaden och bidrar till att fler osäkra och ej hållbara produkter cirkulerar på den inre marknaden. Samtidigt är det viktigt att betona att denna brist på produktsäkerhetskrav kan inverka negativt på konsumenters hälsa och välbefinnande.

remisser-900.jpg

Remissvar angående en inre marknad för digitala tjänster

Hur ska Martina Elfgren arbeta i Bryssel för att säkerställa att handelns intressen tas i beaktande vid EU-lagstiftning? Häng med!

Martina, varför är det viktigt för Svensk Handel att vara på plats i Bryssel?

– Tre fjärdedelar av företagens handel sker med Europa och cirka 70 procent av de lagar och regler som svenska företag måste följa har sitt ursprung i EU. Eftersom EU-lagar har företräde framför svensk lag är det viktigt att vara på plats tidigt i processen för att kunna genomföra ett proaktivt påverkansarbete. När regelverken anländer i Sverige och ska implementeras i svensk lag så är de förhoppningsvis lite bättre än vad de hade kunnat vara, säger Martina Elfgren.

Vad är på gång just nu och vad är i fokus?

– Den är en regelrätt lagstiftningstsunami som pågår just nu. Framför allt på hållbarhetsområdet, vilket vi i grunden tycker är bra, men för att kunna uppnå de mål man satt upp behöver lagstiftningarna fungera i praktiken. Här behöver vi en EU-kommission som lyssnar in företagens förutsättningar. De lagstiftningsfiler vi följer särskilt är Green Claims, Corporate Sustainable Due Diligence Directive, Ecodesign for sustainable products, Packaging and packaging waste regulation, Right to repair och de digitala filerna. Dessa förslag kommer att få stora konsekvenser för svenska handelsföretag.

– Det är fantastiskt att få vara med där det händer. Det var så otroligt stort att få min så kallade ”lobbybricka” som ger mig tillträde till samtliga EU:s institutioner. Det kändes som när man lärde sig att cykla – man kan komma hur långt som helst! Med de tre stora institutionerna Europaparlamentet, Europeiska rådet och EU-kommissionen inom promenadavstånd är man verkligen med och i centrum av besluten.

– Det handlar om att hålla goda kontakter med ledamöter i Europaparlamentet, på EU-kommissionen och övriga EU:s institutioner. Om man har goda relationer så får man bra information i tid. Det är också viktigt att kunna ge input utifrån medlemmarnas förutsättningar. Vi tar själva, eller tillsammans med företag eller andra organisationer inom Svenskt Näringslivs sfär, fram remissyttrande och positionspapper som vi för vidare in i processerna. Vi ska vara örat mot rälsen i våra prioriterade frågor.

Till det mindre företaget i Sverige som tycker det är svårt att förstå kopplingen till EU och Bryssel, vad säger du?

– Alla de regler som företagen har att följa börjar i Bryssel och EU. Svensk Handels styrka är att vi tillsammans med andra organisationer kan påverka lagstiftningsarbetet i Bryssel så att det blir bättre när det landar i Sverige. Vi följer arbetet från ax i Bryssel, till limpa i Sverige. Mitt tips är att följa Svensk Handels hemsida för att få del av de FAQs, webbinarier, seminarier och information som vi ger om kommande lagar. Vi jobbar varje dag för att det ska vara lätt att göra rätt. Men med en stark medlemsorganisation i ryggen ska vi göra vardagen lite lättare för våra medlemsföretag, avslutar Martina Elfgren.

martina-reportage.jpg

Häng med till Bryssel med Svensk Handels Martina Elfgren

Det måste från och med nu finnas dokumentation som styrker att varorna inte har ryskt ursprung för att dessa ska kunna frigöras annars stoppas de i tullen. Svensk Handel har fått frågor om de nya importregler som gäller från 30 september 2023, och vi har här samlat en del information kring detta.

Från och med 30 september är det förbjudet enligt artikel 3g.d Förordning (EU) 833/2014 att importera eller köpa in, direkt eller indirekt, järn- och stålprodukter enligt förteckningen i bilaga XVII som bearbetats i ett tredjeland och som innehåller järn- och stålprodukter med ursprung i Ryssland enligt förteckningen i bilaga XVII. Importören ska, vid importtillfället, styrka ursprungslandet för de insatsvaror av järn och stål som används för bearbetning av produkten i ett tredjeland :

Några exempel på tullkoder som omfattas – från bilaga XVII

Här är länk till nyheten på Tullverkets hemsida

Hur kan man styrka att varan inte har ryskt ursprung?

Du måste vid importtillfället kunna styrka att varorna som omfattas av bilagan XVII inte innehåller material av ryskt ursprung genom att lämna in relevanta uppgifter. Det kan du göra genom ett MTC (Mill test certificate), faktura, följesedel, leverantörsdeklaration eller en produktionsbeskrivning. Dessa dokument måste innehålla uppgifter som visar ursprunget för det järn och stål som använts i produkten.

Finns ingen dokumentation som styrker icke ryskt ursprung eller om denna inte innehåller tillräckliga uppgifter så kan varan inte övergå till fri omsättning. Informationen ska visa vilket land/länder det bearbetade materialet har ursprung från och inte själva varans ursprung. Innehåller en vara (som finns nämnd i bilaga XVII) bearbetat material enligt bilaga XVII så ska man kunna uppvisa ursprungsland.

Insatsvarornas ursprung kan fastställas på annat sätt, exempelvis genom en skriftlig försäkran eller deklaration från exportören eller tillverkaren som bekräftar att den importerade produkten inte innehåller något ryskt stål eller järn. 

EU-Kommissionen har samlat information kring EU:s olika sanktioner mot Ryssland samt även tagit fram olika FAQ:s på en samlad sida

Länkar till EU-kommissionen hemsida för mer information kring 11th sanctions package

Här är information från Tullverkets hemsida

Krav på dokumentation för vissa järn- och stålprodukter

Från och med den 30 september 2023 är det förbjudet att importera eller köpa ett antal järn- och stålprodukter som bearbetas i länder utanför EU och som innehåller ryskt järn och stål.

De produkter och material som omfattas framgår av förteckningen i bilaga 

 till förordningen nr 833/2014. Från och med den 30 september gäller förbudet produkter som innehåller andra järn- och stålmaterial än de som omfattas av KN-nummer 7207 11, 7207 12 10 eller 7224 90.

Här är länk till Tullverkets Frågor och svar – som de uppdaterar kontinuerligt:

Från och med lördagen den 30 september blir handläggningstiden längre för deklarationer som omfattar vissa varor av järn och stål. Det måste finnas dokumentation som styrker att varorna inte har ryskt ursprung för att dessa ska kunna frigöras. 

Den 23 juni antogs Sanktionspaket 11 mot Ryssland. Paketet fokuserar på åtgärder för att motverka kringgående av sanktionerna och omfattar bland annat Skärpning av importförbud mot vissa stål- och järnvaror genom krav på ursprungsintyg vad gäller varor som importeras från tredje land.

Länk till EU-kommissionens hemsida för mer information kring 11th sanctions package

skruvar-16x9.png

Förbud av handel med vissa järn- och stålprodukter

Direktivet syftar till att skapa harmoniserade regler på EU:s inre marknad och att skydda konsumenter mot greenwashing. Reglerna fastställer gemensamma kriterier för hur företag ska underbygga och kommunicera miljöpåståenden.

Eventet startade med en presentation av lagförslaget från Svensk Handel och Skogsindustrierna, med efterföljande paneldiskussion. Panelen bestod av Eva Funcken från EU-kommissionen, Dimitri Vergne, från Europeiska konsumentorganisationen BEUC, Roberta Dessi från Inter IKEA Group och Sofia Krigsman från Essity. På plats var företrädare från Europaparlamentet, branschorganisationer, medlemsföretag och regionkontor.

Medvetna och hållbara val för konsumenter

Den sammanfattande bilden från seminariet är att konsumenter fortsättningsvis är mycket intresserade av att kunna göra hållbara miljöval och därmed behöver kunna få relevant information. För företagen är det av största vikt att det blir tydligt hur man får lov att göra ett miljöpåstående, exempelvis vad som krävs kopplat till bevisning och verifiering. I dessa avseenden är reglerna oklara och det finns en tydlig risk för olika tolkningar i medlemsstater när direktivet väl ska implementeras.

Att beskriva ett företags hållbarhetsarbete är en nyckelkomponent för framtida konkurrenskraft och för att underlätta medvetna val för konsumenter.

Svensk Handel arbetar för att få en tydlig och proportionerlig lagstiftning på plats. Detta är nödvändigt för att skapa ett regelverk som behåller incitament för våra svenska företag att fortsätta investera i sitt hållbarhetsarbete.

Med otydliga regler och hårda påföljder vid brott mot lagstiftningen finns en risk att företag väljer att inte kommunicera om sitt hållbarhetsarbete, så kallad greenhushing.

Denna risk är något som EU-lagstiftaren behöver ta på allvar om våra europeiska företag ska vara konkurrenskraftiga - både vad gäller den inre marknaden men också i en global kontext.

Både Europaparlamentet och Europeiska rådet kommer arbeta vidare med förslaget under hösten. Det finns ännu ingen fastställd tidslinje för när lagförslaget kan förväntas träda i kraft. Svensk Handel fortsätter att bevaka frågan på EU-nivå.

green-claims-1-1240x600.png

Seminarium om Green Claims i Bryssel

Sidor - svenskhandel.se

Arbetsmarknaden, inflationen och konkurrenskraften målades upp som tre stora ekonomiska utmaningar som EU står inför. EU:s konkurrenskraft blev extra uppmärksammat, där den snedvridna konkurrensen från Kina blev särskilt framhävd. Von der Leyen betonade behovet av att stärka Europas konkurrenskraft på global nivå och förenkla företagens möjligheter att bedriva verksamhet i EU. Även EU:s gröna giv var en central del av talet och von der Leyen menade att detta initiativ var ett svar på den pågående klimatkrisen, men också ett ambitiöst styrmedel för investeringar och innovation. Svensk Handel arbetar aktivt i många av de lagstiftningsfiler som presenterats, för att säkerställa att handelns perspektiv tas i beaktande i den gröna omställningen.

Utmaningar, möjligheter och kommande lagstiftning

När Europas utmaningar kom på tal bekräftade von der Leyen att ett lagförslag om att minska företagens rapporteringsskyldigheter med 25% kommer att presenteras innan året är slut. Detta lagförslag kommer även att ha en nationell tillämpning och särskilt inriktas på att underlätta bördan för små- och medelstora företag. På samma tema introducerade von der Leyen även en 

som kommer att ta in synpunkter från små- och medelstora företag och rapportera direkt till Kommissionens ordförande i syfte att belysa de utmaningar som de står inför. Målet är att minska regelbördan och integrera ett SME-perspektiv i både redan presenterade och kommande lagstiftningsförslag.

Artificiell intelligens blev även ett framträdande ämne i von der Leyens tal, där hon antydde att EU bör gå i spetsen och inrätta ett globalt ramverk för AI. Von der Leyen betonade vikten av att AI utvecklas på ett ansvarsfullt sätt, med ett människocentrerat perspektiv. I samband med detta nämnde von der Leyen AI-akten, som ett efterföljansvärt exempel. Svensk Handel har under en lång tid följt AI-akten, som ännu inte är antagen, för att säkerställa att den inte hämmar innovation eller företags konkurrenskraft.

Talet höll ett tydligt fokus på industrin från Von der Leyens perspektiv, men de områden som särskilt nämndes – hållbarhet och AI – är prioriterade för Svensk Handels arbete.

ursula-von-der-leyen-16x9.png

EU:s linjetal 2023

Under hösten och vintern 2023 väntas Europeiska rådet och Europaparlamentet formulera sina positioner gentemot förslaget. 2024–2025 förväntas förhandlingar och beslut, dock finns det risk att processen eventuellt påverkas av Europarlamentsvalet 2024. Lagstiftning kan förväntas träda i kraft 1,5 – 2 år efter beslut. För att vara redo i tid är det en god idé att börja förbereda sin verksamhet redan nu.

Med utökat producentansvar för textilavfall menas att alla de aktörer som sätter textilprodukter på EU:s marknad ska få ett större ansvar över återanvändning och återvinning. Grundtanken från EU-kommissionen är att skapa ett harmoniserat producentansvar så synergier och stordriftsfördelar i att hantera den stora volymen textil kan främjas.

Vad som dock har skett är att flera nationella system redan håller på att införas i exempelvis Spanien, Belgien, Nederländerna och Norge, med lika olika struktur. EU-kommissionen hoppas dock att alla länder ska anpassa sig till deras vision, som bland annat innebär att den som sätter textilprodukter på EU:s marknad ska betala kostnader för insamling, sortering och bearbetning, både för återbruk och återvinning.

Företag måste ansluta sig till producentansvarsorganisation

Företag måste vara registrerade hos en producentansvarsorganisation och betala avgift för att produkten sätts på marknaden. Producentansvarsorganisationen ska upprätta ett separat insamlingssystem för använda textilier och avfallstextilier i omfattning, inklusive kostnadsfri insamling av avfall som genereras av idéburna företag.

Alla textilaktörer på EU:s marknad ska samlas i ett register och det tydliggörs även att e-handelsplattformar ska säkerställa att producentansvarsavgiften betalas även om säljaren finns i tredje land.

Svensk Handel har efterfrågat och bevakat frågan om producentansvar i flera års tid då det, tillsammans med en fungerande textilavfallshantering, är avgörande i strävan efter industrialiseringen av en cirkulär värdekedja för textil. Därtill är det av stor vikt att digitala system och infrastruktur kommer på plats för att hantera behovet av storskaliga lösningar.

Detta kan du göra för att förbereda dig och din verksamhet:

Läs mer om generellt producentansvar för handeln

textilatervinning.jpg

Cirkulära värdekedjor för textil – snart verklighet

Svensk Handel

Internationell handel