Nyheter - generell

Som medlem kan du logga in och ta del av Svensk Handels rapport Handelskonjunkturen.

Utdrag ur Handelskonjunkturen för april:

Du kan också ta del av nyckeltal för handeln i stort samt en fördjupning i hur situationen vid Röda havet påverkar svensk handel.

Logga in här för att ta del av Handelskonjunkturen

statistik-fakta.jpg

Ljusare ekonomisk framtid väntas stärka hushållens köpkraft

Remissvar

Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och före­träder 9 000 små, medelstora och stora företag med cirka 300 000 med­arbetare, får med anledning av remissen anföra följande:

Svensk Handels medlemsföretag är genom sina verksamheter inom handelns olika delar stora beställare av transporter och i vissa delar också transportörer. Sett till tonkilometer är handeln den bransch i Sverige som transporterar mest bortsett från malmtransporter. Tillförlitliga, hållbara och kostnadseffektiva transporter är avgörande för att den svenska handeln ska fungera.

Handelns transporter skiljer sig från övriga näringslivets transporter på så sätt att våra varor har oerhört många leveranspunkter då de dels måste nå butiker i alla Sveriges kommuner, dels måste nå konsumenterna på den plats som konsumenterna själv önskar och ofta på tider som passar mottagaren. Inom dagligvaruhandeln rör det sig dessutom ofta om brådskande leveranser med färskvaror då konsumenterna helst vill ha så stor del av produktens hållbarhetstid hemma snarare än på ett lager eller i en butik.

Handelns inrikes transporter sker till drygt 90 procent med lastbil (mot snittet i näringslivet som är 65 procent). Drygt 5 procent sker med tåg och resterande få procent sker med fartyg eller flyg. Handeln är beroende av både import och export av sina varor och står för 14% av de svenska skatteintäkterna och 11% av Svensk BNP.

Handelns marginaler är generellt sett låga och för handeln är det viktigt att transporterna är kostnadseffektiva samtidigt som branschen har höga miljöambitioner – inte minst drivna av konsumenters förväntningar och krav.

Infrastrukturprojekt som påverkar svensk trafik behöver också vägas in i den svenska infrastrukturplaneringen. Ett tydligt exempel på detta är Fehmarn Bält-förbindelsens påverkan på Södra stambanan, Göteborgs Hamns farledsfördjupning eller sträckan Göteborg-Borås. Sträckor som redan idag är nära sitt kapacitetstak. Vi hoppas att Regeringen tar höjd för dessa projekt i den  kommande propositionen

Henrik Ekelund, Chef Näringspolitiska enheten

li202303919-inriktningsunderlag-for-infrastrukturplaneringen-for-perioden-2026-2037.pdf

remisser-900.png

Angående Inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen

I Svensk Handels hållbarhetsundersökning anger 70 % att det är viktigt att företagen de handlar av arbetar aktivt med hållbarhetsfrågorna, vilket är en markant ökning från förra årets mätning. Ännu är andelen inte lika stor som åren före pandemin, men ökningen talar för att pandemiårens negativa trendbrott var tillfälligt. 

4-1712158403.png

Trots ökat hållbarhetsfokus – pris fortfarande viktigare

Redan i förra årets rapport var priset viktigare än hållbarhet när konsumenterna handlar livsmedel, varor och tjänster. Att priset är det allra viktigaste när konsumenterna köper varor och tjänster är tydligt även i år, även om kvalitet följer hack i häl. Hållbarhet hamnar längre ner på prioriteringslistan - en betydligt lägre andel överväger hållbarhetsaspekten när de bestämmer vilka varor de ska köpa, jämfört med de som prioriterar pris i sitt köp. Även om hållbarheten blivit viktigare är konsumenterna fortsatt prisfokuserade.

Konsumenter inom alla åldersgrupper väljer bort företag av hållbarhetsskäl

Konsumenternas ökade fokus på hållbarhet reflekteras även i deras förväntningar på företagen. Många är restriktiva när det gäller köp från företag som inte uppfattas som hållbara. I tre av fyra åldersgrupper har andelen som undviker företag av hållbarhetsskäl ökat. Bland de två yngre grupperna är det nu en majoritet som avstår att handla från företag som inte uppfyller deras förväntningar på hållbarhet. I den äldsta gruppen har andelen ökat med 13 procentenheter.

5-1712158428.png

Kvalitet ökar i betydelse för konsumenten

En intressant utveckling är att begreppet kvalitet också klättrar uppåt på prioriteringslistan. När det gäller livsmedel prioriteras det till och med högre än pris, och det skiljer bara 1 procentenhet mellan pris och kvalitet när det gäller övrig konsumtion. Likt varor med ett lägre pris skapar även varor med högre kvalitet värde för pengarna, om än på längre sikt. Ur ett hållbarhetsperspektiv är prioriteringen av kvalitet en välkommen trend, eftersom det för många produkter i praktiken innebär att konsumenten prioriterar hållbarhetsfaktorer som ökad livslängd och långsiktig resursbesparing. För livsmedel råder dock kanske det motsatta; produkter av hög kvalitet äts upp fortare.

Pris och kvalitet är fortfarande de överlägset viktigaste faktorerna när vi handlar. Det här är något som företagen måste förhålla sig till varje dag. Lyckas man tydliggöra mervärdet av att välja hållbart är det avgörande för att få med sig konsumenten.

Fler äldre väljer begagnat av hållbarhetsskäl

Second hand är en konsumenttrend som växer. Utmaningen för företagen är att hitta en finansiellt hållbar modell, annars kan en cirkulär satsning inte vara långsiktig. Boozt utvecklar Reboozt – en plattform där konsumenter kan köpa och sälja redan använda Boozt-produkter.

Undersökningen visar att allt fler väljer att handla begagnade varor för att minska sin miljöpåverkan och främja hållbar konsumtion. Enligt årets undersökning associeras begreppet "hållbar konsumtion" i högre grad med köp av second hand-varor jämfört med tidigare år, då det var vanligare att ange ”färre varor” som förknippades med hållbarheten.

6-1712158870.png

Särskilt äldre konsumenter har ökat sin handel med second hand-varor, vilket tyder på att uppfattningen blir allt mer norm över generationsgränserna.

Det är fortfarande den yngre målgruppen som dominerar second hand-marknaden, men även äldre konsumenter köper alltmer begagnat. Upp till 85 procent av konsumenterna under 49 år och 61 procent av dem som är 50 år eller äldre handlar nu begagnat. Totalt sett har andelen konsumenter som handlar second hand ökat från 70 till 75 procent.

Jag skulle säga att man måste vara på en viss god nivå för att ens vara spelbar för sina kunder. Om man inte har ett bra, aktivt hållbarhetsarbete kommer man inte ens till affärerna, det är viktigt för att vara fortsatt framgångsrik.

En ny trend pekar på att företag som engagerar sig aktivt i hållbarhetsarbete även upplever en ökad efterfrågan från sina kunder. Detta ömsesidiga förhållande mellan företag och konsumenter skapar en positiv spiral, där intresserade konsumenter attraheras till företagen och vice versa.

En paradox är att vissa företag anger att de inte aktivt arbetar med hållbarhet just på grund av att de inte ser någon efterfrågan från konsumenterna. Det är viktigt att notera att de flesta av dessa företag är små och anger att de helt enkelt saknar tillräckligt med tid och resurser för att kunna fokusera på hållbarhetsfrågor.

Sammanfattningsvis kan sägas att både företag och konsumenter signalerar en ökad medvetenhet om hållbarhet och ett växande intresse för att både kunna erbjuda och själv göra hållbara och miljövänliga val.

pris-eller-hallbarhet-jacka.png

Vad prioriterar konsumenten? Hållbarhet, kvalitet eller pris?

Nyheter - pressmeddelanden

Butikerna i sällanköpsvaruhandeln kan komma att betala 4 miljarder i hyresökningar på grund av KPI-indexeringen från 2022 till 2024.

Handelns hyror har ökat med över 20 procent på tre år

Svensk Handels Hyresdatabas visar återigen att hyrorna skiljer sig mycket åt mellan våra städer och ligger på väldigt höga nivåer. Den sämsta utvecklingen, med minskad omsättning och ökad bashyra, har de små butikerna haft oavsett var i landet de ligger.

Värst drabbad av handelns delbranscher är beklädnadshandeln som under många år haft den högsta genomsnittliga OCR-nivån (relationen mellan hyra och omsättning). För butiker i denna bransch i Stockholm, Göteborg och Malmö går hela en femtedel av omsättningen till hyra i genomsnitt.

Under de senaste tre åren har hyrorna, för majoriteten av hyresgästerna inom handeln, ökat med över 20 procent på grund av KPI-indexering. Med utgångspunkt i vår egen Hyresdatabas, kan vi idag visa att denna ökning leder till ökade kostnader om 4 miljarder kronor - enbart i sällanköpsvaruhandeln.

- Att inflationen driver hyresökningar motsvarande 4 miljarder bekräftar återigen det vi länge påtalat: Dagens KPI-indexering av hyrorna sätter principen om marknadshyra ur spel. Det vi har nu är inflationshyra – inte marknadshyra. Vi riskerar att få se betydligt fler tomma butikslokaler framöver, säger Martin Kits, chef för Näringspolitik och opinionsbildning på Svensk Handel.

Svensk Handels uppfattning är att det nu behövs ny statlig utredning för att brett utvärdera dagens modell för hyresindexering.

- Den samlade bild som framträder i Hyresdatabasen är dyster för butikerna. Att relationen mellan hyra och omsättning fortsätter att försämras och att hyran äter upp en allt större del av marginalen är naturligtvis ohållbart, säger Martin Kits och fortsätter:

Ett urval av fakta från Svensk Handels Hyresdatabas

Mer detaljerad data och nyckeltal från Svensk Handels Hyresdatabas är tillgängligt för deltagande företag. Analysen bygger på insamlad hyresdata för 2022. Jämfört med förra året har underlaget växt och omfattar nu 18 procent av Sveriges samtliga kedjeanslutna sällanköpsvarubutiker. 

gagata-utecentrum.jpg

Handelns hyror har ökat med över 20 procent på tre år på grund av indexering

I dag presenteras resultaten från Svensk Handels Hyresdatabas för de deltagande medlemmarna.

Genom att underlaget har blivit större kan vi göra mer djuplodade analyser och bryta data på fler sätt.

Rapporten har även blivit digital och interaktiv och användarvänligheten därmed bättre än tidigare. I den interaktiva delen är data uppdelat utifrån geografiskt läge, handelsplats, ytstorlek och delbransch. De delbranscher som vi kan särredovisa i år är beklädnadsbranschen, hem- och fritid samt hemelektronik. Genom att enkelt klicka sig fram ser man resultat för till exempel mindre städer, stadskärnor eller butiker med en viss ytstorlek.

Hyresdatabasens fulla utbud är endast tillgängligt för deltagande företag. 

Analysen bygger på insamlad data från sällanköpsvaruhandeln för 2022.

Målet med Hyresdatabasen är att uppnå transparens, långsiktigt hållbara hyresnivåer och en jämvikt i förhållande till fastighetsägarna.

För varje år kartläggningen genomförs är ambitionen att förenkla datainsamlingen och utöka databasen med fler företag. All data hanteras med strikt sekretess. Ingen enskild butik eller uppgiftslämnare kan urskiljas.

Arbetet går nu direkt vidare med insamling av data för 2023. Vi räknar med att kunna skynda på processen så att vi kan presentera de senaste nyckeltalen redan i slutet av hösten. Vi vill rikta ett stort tack till alla de företag som valt att delta.

Om du inte redan deltar i arbetet med Hyresdatabasen, tveka inte, utan anmäl intresse till hyresdatabasen@hui.se för mer information redan idag. 

Har du ytterligare frågor om Svensk Handels arbete med hyresfrågor, kontakta gärna Elisabet Elmsäter Vegsö.

gagata.jpg

Nu presenterar vi nya siffror i Hyresdatabasen

Svensk Handel delar ambitionen men ifrågasätter om det som har presenterats är en lösning som kommer att leda till det målet.

Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och före­träder 8 500 små, medelstora och stora företag med nära 300 000 med­arbetare, får med anledning av remissen anföra följande.

Svensk Handel har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på Naturvårdsverkets skrivelse - Åtgärder för att öka materialåtervinningen av avfall, och har följande att anföra. 

EU:s medlemsstater ska till 2025 se till att 55 procent av det kommunala avfallet förbereds för återanvändning eller materialåtervinns. I Naturvårdsverkets skrivelse framgår att Sverige riskerar att missa EU:s mål 2025, då siffrorna för 2021 endast uppgick till 40 procent, vilket har fått EU- Kommissionen att ge Sverige en så kallad ”tidig varning”. Som en konsekvens av detta gav regeringen Naturvårdsverket i uppdrag att utreda vilka åtgärder som krävs för att Sverige ska nå målen till 2025 för kommunalt avfall i EU:s avfallsdirektiv, vilket myndigheten slutredovisade den 31 oktober 2023. 

Svensk Handel välkomnar åtgärder och styrmedel som bidrar till ökat återbruk av varor och en bättre materialåtervinning. För att vi ska kunna ställa om till en resurseffektiv och cirkulär ekonomi behöver fler aktörer engagera sig och kunna bidra till denna omställning. Till exempel behöver produkter i större utsträckning repareras, återbrukas och återvinnas än vad de gör idag. 

Handeln vill bidra till att bygga en resurseffektiv och cirkulär ekonomi. Det gör vi genom att skapa hållbara, lönsamma och effektiva affärsmodeller för återbruk och återvinning, där avfall ses som en resurs och avfallshierarkin är utgångspunkten för företagens arbete. Allt fler aktörer inom handeln tittar på hur man kan utveckla olika cirkulära tjänster, som reparation av produkter, återbrukssortiment, återtag för re-make samt insamling för återvinning med mera. Men det finns en rad hinder för att detta ska nå sin fulla potential.

I denna skrivelse ligger fokus på hur vi kan bättre förbereda kommunalt avfall för återanvändning och materialåtervinning. I Sverige är det kommunerna som har monopol på hanteringen av det som numera klassas som kommunalt avfall. I begreppet/definitionen ”förberedelse för återanvändning”

utgår man därtill från produkter och material som har blivit avfall. Det innebär i praktiken att företag inom handeln inte kan vara med och bidra med olika cirkulära lösningar på dessa flöden då kommunerna har företrädesrätt.

Svensk Handel kan dock notera att Naturvårdsverket lyfter i sin skrivelse att ansvaret för kommunalt avfall upplevs som otydligt, främst av verksamheter, och att detta riskerar att fördröja genomförandet av förslagen till åtgärder. Svensk Handels uppfattning är att företag behöver ges större rådighet över det avfall som uppstår i sin verksamhet. Därför har Svensk Handel under en längre tid förordat att regeringen skyndsamt bör införa ett frival

(alt. delvis valfrihet) så att företag inom handeln dels har möjlighet att utveckla nya tjänster och användningsområden för olika avfallsresurser, dels ges möjlighet att upphandla och optimera hanteringen av dessa på bästa miljömässiga sätt.

Svensk Handel har valt att svara på remissen utifrån de delar som främst berör handeln. Utöver det vill vi hänvisa till remissvar från Svenskt Näringsliv och Näringslivets Producentansvar. För mer detaljerade kommentar kring förslag om utökade producentansvar ber vi att få hänvisa till IKEA:s remissvar samt vår bilaga med kommentarer från ett medlemsföretag.

kn2023_02730_svensk-handels-remissvar_nvs-skrivelse-atgarder-for-att-oka-materialatervinningen-av-avfall_f.pdf

remisser-900.jpg

Remissvar om Åtgärder för att öka materialåtervinningen av avfall

Svensk Handel, som är handelsföretagens intresseorganisation och företräder 9 000 små, medelstora och stora företag med nära 300 000 medarbetare, får med anledning av remissen anföra följande: 

Svensk Handel anser att en frihet att avtala om affärer och transaktioner i näringslivet är fundamentalt och en nödvändig förutsättning för en väl fungerande marknadsekonomi. Avtalsfrihet som grunden för förhållande mellan kommersiella aktörer är det som såväl svensk som europeisk avtalsrätt bygger på. Svensk Handel delar uppfattningen att långa betalningstider kan vara ett allvarligt problem för vissa mindre näringsidkare och inom vissa branscher. Vi har full respekt för att sena betalningar skapar likviditetssvårigheter och ökar affärsrisken för dessa drabbade näringsidkare. Svensk Handel anser att EU -kommissionens förslag om en tvingande förordning om högst 30 dagars betaltid för alla fakturor, utan möjlighet till att avtala om annat, är ett för långtgående ingrepp i avtalsfriheten. 

Även förslaget om automatisk dröjsmålsränta är ett allt stort ingrepp i avtalsfriheten. Svensk Handel avstyrker förslaget. 

Långa avtalade betaltider kan vara ett problem för vissa näringsidkare men fyller ett viktigt ekonomiskt syfte för andra. Inom flera branscher i handeln sker betalningar till leverantörerna först när slutkonsumenten har betalt för varan. Många av de mindre och mellanstora företagen, i t e x klädes-, bokhandlar- och leksaksbranschen överlever bara genom att deras leverantörer erbjuder långa betalningstider. 

Även partihandeln är högst beroende av att kunna avtala om olika längd på betaltider. För många företag inom handeln, som har stora lager för att vara konkurrenskraftiga, är en förhandling om betalningstider en betydande del av avtalet. En lagändring skulle få stora effekter på lagerhållning, likviditeten och konkurrensen, såväl nationell som internationell. Risken för snedvriden konkurrens ökar avsevärt då tredjelandsaktörer har möjlighet att erbjuda förmånligare betaltider än europeiska aktörer. 

Bokhandlarbranschen är ett tydligt exempel av många branscher inom handeln som skulle få extrema effekter till följd av tvingande 30 dagars betaltid. Böcker är en vara med låg lageromsättningshastighet. Tusentals nya böcker ges ut varje år och köps kontinuerligt in av bokhandlare som året runt tillhandahåller och exponerar ett brett sortiment under lång tid. Vissa böcker säljs i stora volymer och andra i enstaka exemplar. Försäljningen varierar kraftigt under året med toppar vissa perioder såsom under julhandeln och bokrean. De betalningsvillkor som tillämpas i bokbranschen, med ömsesidig överenskomna betalningsvillkor om 60-90 dagar eller mer inte är ovanligt, har utformats under årtionden och krävs för att marknaden ska fungera. Böcker som ges ut i september, som är en stor månad för förlagens nyutgivning, köps exempelvis in av bokhandeln även om många böcker säljs först i julhandeln. Kreditvillkoren i branschen är inte ett symptom på bristande funktion eller missbruk – de passar helt enkelt de mycket specifika egenskaperna i värdekedjan för böcker. Förslaget i dess nuvarande form kommer orsaka extrema svårigheter för bokhandlare med stora negativa konsekvenser för förlag och författare och skulle i förlängningen även påverka mångfalden av litteratur negativt:

Lagförslaget innefattar vidare en omfattande administrativ börda för företagen. Den ökade administrativa bördan i form av bland annat avtalsomskrivningar och uppgradering i faktureringssystem, ger inte de positiva effekter i praktiken som eftersträvas i en lagändring. 

Därtill kommer företagen få stora utmaningar med sin likviditet och tvingas söka finansiering på kreditmarknaden vilket kommer medföra ytterligare en administrativ börda men framför allt påtagligt högre finansieringskostnader. 

3(3) Svensk Handel är starkt kritisk till avsaknaden av en gedigen utredning som vi anser måste genomföras innan lagändring av denna karaktär ska beslutas.

Vi anser att det saknas ett omfattande analysarbete om effekter för såväl enskilda företag som näringslivet i sin helhet. Det saknas också en utredning som påvisar hur stort skyddsbehovet är, i vilka sektorer ett sådant behov finns och hur de ekonomiska effekterna av en lagändring enligt förslaget ser ut. I övrigt ansluter Svensk Handel sig till Svenskt Näringslivs yttrande. Detta yttrande har beslutats av enhetschefen för Näringspolitik Henrik Ekelund. Föredragande har varit näringspolitiska experten Bengt Nilervall. 

Remissvar gällande Bekämpande av sena betalningar av handelstransaktioner

Fullsatt på första träffen av Women in Paytech. Morgonen inleddes av finansminister Elisabeth Svantesson.

Women in Paytech är igång!

Programmet inleddes av finansminister Elisabeth Svantesson och Svensk Handels vd, Sofia Larsen. Temat för dagen var 

Integrering av AI inom betallösningar - användningen av AI för att förbättra kundupplevelse och betalningsprocesser i butik och e-handel.

 Sofia Norén Sundström, Co-founder av Handelsforskarna pratade i en session om 

hur ChatGPT vill transformera betalningar

 och i ett efterföljande panelsamtal, modererat av Eleonor Dahlberg, partneransvarig på Svensk Handel, gav representanter från Swish, Adyen, Nets och Juni inspiration och sina insikter utifrån temat.

wip-2.jpg

wip-4.jpg

wip-3.jpg

Hubben Women in Paytech lyfter upp kvinnliga ledare inom paytech och är till för dig, både män och kvinnor, som letar efter professionella kollegor inom betallösningar med samma utmaningar som du, i en lärande, kompetensutvecklande och inspirerande kontext. Och man behöver inte vara medlem i Svensk Handel för att haka på. Som medlem får du utöver möjligheten att delta på de fysiska träffarna, exklusiv tillgång till inspelat och digitalt material som inspirerar och stärker din kunskap, och konkreta tips på hur du kan implementera eller addera nya tanke- och arbetssätt i ditt företag.

Women in Paytech är ett samarbete mellan Svensk Handel, Swish, Nets, Adyen och Juni. Medlemskapet i hubben är kostnadsfritt för Svensk Handels medlemmar, övriga betalar 1 995 kr/år. Kommande fysiska träffar är planerade till den 21 mars och 5 september. 

 En no show-avgift på 500 kr tas ut för Svensk Handels medlemmar som är anmälda men inte dyker upp på de fysiska träffarna.

Svensk Handel har en tydlig vision – vi ska vara en positiv samhällskraft som skapar förutsättningar för handelns företag och därmed för dig som jobbar där, att nå sin fulla potential. Women in Paytech är en del i att jobba mot den visionen. Syftet är att stärka handelns konkurrenskraft, synliggöra branschens innovationskraft och samtidigt möta handelns behov av stöd och rådgivning i vardagen – den här gången kring just betallösningar.

Konkurrensfrågor