Hoppa till innehåll

Vecka 40: Torypartiets partikongress i Birmingham

Precis som här i Sverige har det politiska maktspelet varit påtagligt i Storbritannien i veckan. Vi har inte sett någon ljusning i brexit-förhandlingarna och det har i princip varit tyst från Bryssel. Vänder vi istället blickarna till väst, har veckan som passerat haft stort fokus på de interna politiska debatterna i Storbritannien och framförallt vad som sagts på Torykonferensen.

312feb6d3bb14db68179451fe88bcb55.jpg

I Sunday Times i söndags löd rubriken på förstasidan ”Boris vs May- now it’s war”, och de kunde nog inte ana hur rätt de hade. Dagarna innan partikongressen hade premiärminister May vädjat till de konservativa partianhängarna att se partikongressen som ett tillfälle att enas och komma samman i leden gällande brexit-frågan. Resultatet blev allt annat än detta. Partikonventet präglades istället av en enda stor maktkamp mellan den före detta brexit-ministern och den nuvarande premiärministern.

Boris Johnson sikte på Theresa Mays jobb

Boris Johnson har enligt många bedömare under en längre tid haft sikte på Theresa Mays jobb. Den före detta brexit-ministern hade, kanske med anledning av detta, ingen egen punkt i programmet under konventet men nästlade sig in och höll ett sidotal i hallen intill pågående partikonferensen. Inledningsvis fokuserade talet mycket på det egna partiet men övergick mer och mer i ett förakt mot den nuvarande och egna partiledaren och premiärministern Theresa May och hennes Chequersplan.

Enligt Johnson är Mays brexit-plan ett politiskt förödmjukande mot Storbritannien. Istället föreslår han ett riktigt frihandelsavtal som bygger på WTO-regelverken. Johnson gick så lång att han menade att Mays politik inte längre var förenlig med en demokrati, då hennes version av brexit inte är den versionen den brittiska befolkningen röstade för.

Ett annat uppmärksammat uttalande från partikongressen kom från utrikesminister Jeremy Hunt som gjorde en jämförelse av EU med Sovjet. Då han i efterhand försökte förklara sig sa han att det han egentligen menat var att om EU:s attityd är att straffa dem som lämnar så är detta inte förenligt med europeiska värderingar. Uttalandet väckte stor kritik, framförallt hos de länder som tidigare varit ockuperade av Sovjet.

En hårt pressad partiledare avslutade dock partikongressen med att dansa upp på scenen till tonerna av ABBA:s Dancing Queen. Detta uppmärksammades av den svenska ambassadören i Storbritannien, Torbjörn Sohlström, som twittrade ”Bravo, Theresa May”. I hennes avrundande tal skickade hon med vissa budskap till såväl EU som till sina egna partimedlemmar och de brittiska medborgarna. Hon gjorde klart att den tuffaste fasen av brexit-förhandlingarna påbörjades nu, men att hon inte räds att lämna EU utan ett avtal och att det avtalet som EU presenterat inte är aktuellt. Till den brittiska befolkningen skickade hon med en sista uppmaning: ”Låt oss bygga ett bättre Storbritannien tillsammans”.

Vad innebär egentligen Theresa Mays Chequerplan?

Den så kallade Chequersplanen är Theresa Mays brexit-linje som just nu har skapat stora splittringar i Storbritannien. Planen presenterades i juli 2018 och kallas också Theresa Mays vitbok.

I grova drag innebär planen att Storbritannien och EU ska fortsätta ha en gemensam inre marknad för varor men inte för de övriga friheterna på den inre marknaden. Planen statuerar också att ett avtal ska signeras angående Irlandsfrågan. Vidare ska det brittiska underhuset ha möjlighet att avvika från de regler som EU satt upp på inre marknaden och Storbritannien ska vara självständiga i förhållande till de domar som presenteras av EU domstolen. Tjänstemarknaden ska regleras utifrån olika arrangemang.
Planen har fått sitt namn av Theresa Mays sommarresidens slottet Chequers, där ledande företrädare för Tories enades om brexit-linjen tidigare i år.

Brexit innebär slutet på fria rörligheten för personer

Efter brexit kommer Storbritannien genomföra stora förändringar i sitt invandringssystem. Premiärminister Theresa May meddelade att den fria rörligheten för personer ska upphöra en gång för alla. Som en del av brexit-planen klargjorde May att personer från EU-stater inte länger kommer kunna resa fritt mellan länder, utan att det framtida invandringssystemet kommer baseras på vilka färdigheter en individ kan erbjuda och inte utifrån vilket land personen kommer ifrån. Invandringssystemet utesluter inte att EU-medborgare kommer behöva besöksvisum när de reser till Storbritannien.

En ljusglimt i förhandlingarna

I dödläget som länge varat i förhandlingarna uppkom förhoppningar om genombrott i brexit-samtalen efter att Irland deklarerat att de ställer sig bakom Storbritanniens förslag i frågan om hur landgränsen ska hanteras när britterna lämnar EU. Förslaget bygger på en öppen gräns mellan Irland och Storbritannien. Flera EU-företrädare har ställt sig mycket kritiska till förslaget då det innebär att brittiska företag enkelt kan ta sig in på den inre marknaden. Irland framförde i samband med ställningstagandet att det är viktigt för Irland att undvika en hårdgräns mot Nordirland och att Mays plan undviker behovet av gräns- och tullkontroller.

Tullverket varnar för att flera svenska företag inte är tillräckligt förberedda inför brexit

Redan nu har Svenska Tullverket noterat en ökning i ärendena. Myndigheten förbereder sig för en kraftig ökning av frågor och tullärenden. Det finns en stor oro hos myndigheten att de ca 7000 företag som idag handlar med Storbritannien inte har förberett sig tillräckligt. Oavsett om det blir en hård eller mjuk brexit kommer konsekvenserna bli påtagliga. Myndigheten själva anser dock att de har förberett sig väl. De planerar att anställa omkring 60 personer på heltidstjänster som ska arbeta med det uppgifter som brexit medför. Enligt en prognos som myndigheten gjort räknar det med en ökning om ca en miljon fler ärenden per år. Idag hanterar myndigheten ca sju miljoner ärenden per år.

Vad händer härnäst…

I veckan talade Jean-Claude Juncker, kommissionens ordförande till Europaparlamentet om EU-kommissionens förberedelser inför toppmötet den 18 oktober. Toppmötet har kallats, bland annat av chefsförhandlaren Michel Barnier, för ”sanningens ögonblick” och anses vara ett av de sista tillfällena då parterna kan komma överens om ett utträdesavtal.

Håll dig uppdaterad med Svensk Handels nyhetsbrev

Få koll på de viktigaste nyheterna som rör dig som handlare. Varannan vecka skickar vi ut ett nyhetsbrev där vi samlar vägledningar, förmåner och de senaste rapporterna som hjälper dig som handlare i din vardag. Registrera dig redan idag!

När du anmäler dig till vårt nyhetsbrev kommer vi att behandla dina personuppgifter. Här kan du läsa mer om vår behandling och dina rättigheter.