Vecka 46-47: Ett historiskt avtal har presenterats

Tiden efter att avtalet presenterades kan minst sagt beskrivas som turbulent. Ministrar har avgått, europeiska politiker har ställt ultimatum, det brittiska folket ropar i förtvivlan efter en ny folkomröstning och Theresa Mays position som premiärminister har hotats efter att flera misstroendeförklaringar har lämnats in. På söndag samlas alla medlemsstaters statsministrar i Bryssel för att ge förslaget till avtal ett slutgiltigt avgörande. Sveriges EU-minister Ann Linde har sagt att Sverige kommer godkänna förslaget. EU-ministern är särskilt glad över resultatet gällande svenskar som är bosatta i Storbritannien. 

Med anledning av det mycket kritiska läget i förhandlingar har veckans brexit-brief slagits ihop med föregående vecka. Veckans brexit kommer idag presentera de 10 viktigaste punkterna i brexit-avtalet samt redogöra för det politiska läget dels i EU dels i Storbritannien. 

Ett historiskt avtal har presenterats

Efter 18 månader av intensiva och fragmenterade förhandlingar har parterna äntligen kommit överens om ett utträdesavtal.

De europeiska EU-ministrarna enades den 19 november 2018 om att gå vidare med brexit-uppgörelsen. Detta innebär således att det inte blir någon omförhandling av innehållet utan att ett extra insatt toppmöte kommer äga rum. EU-ministern, Ann Linde, framförde att många medlemsstater varit tydliga med att det här avtalet ligger.

Sedan måndags har det dock hänt saker. Både Spanien och Frankrike har gått ut och haft synpunkter på brexit-överenskommelsen. Spaniens premiärminister Sanchez hotar med att lägga sitt veto mot avtalet om inte tydligare skrivningar förs in i dokumentet gällande Gibraltar. Den spanska premiärministern kräver tydliga skrivningar om säkerhetsuppgörelser samt de framtida handelsrelationerna. Gibraltarfrågan verkar nu vara det största hotet mot att utkastet röstas igenom på söndag. Även Frankrike, Nederländerna och Danmark har haft invändningar mot utkastet då de har lyft frågan om de brittiska fiskevatten som länderna tidigare har haft tillgång till.

Tusk, Europeiska rådets ordförande, uttalade sig så sent som igår om att EU är överens med Storbritannien om utkastet som rör det framtida politiska samarbetet. Enligt utkastet kan övergångsperioden förlängas till 2022. Nyheten resulterade i att pundet steg kraftigt, hela 1 procent mot dollarn och 0,8 mot euron.

På söndag vet vi hur de övriga 27 medlemsstaterna ställer sig till brexit-avtalet.

Brexit-avtalet- 10 viktiga saker du bör känna till

1. Övergångsperioden
Övergångsperioden är tiden efter 29 mars 2019 då parterna ska komma överens om de fortsatta relationerna. Under den här tiden så lyder Storbritannien under EU:s lagar och regler men har själva inget påverkansmandat i institutionerna. Det som är sagt i nuläget är att övergångsperioden pågår fram till sista december 2020. I oktober öppnade premiärminister May för att denna period behöver förlängas. I utkastet som presenterades förra veckan diskuterades en förlängning till 2022. Sveriges regering har varit tydliga med att de vill se en så lång övergångsperiod som möjligt och att de hoppas på ett slutgiltigt avtal som fokuserar på handel, terroristbekämpning, forskning och utbildning. Tekniskt sätt kan övergångsperioden fortsätta i all oändlighet. 

2. Tullunions spärren
Få har kunnat undgå uttrycket backstop i samband med brexit-rapporteringen. Målbilden är helt enkelt att ett enda tullområde ska upprättas mellan EU och Storbritannien. Mays förslag är en tillfällig tullunion som ska gälla tills parterna har kommit överens om den slutgiltiga utformningen. Det största problemet med nuvarande förslag är att det hindrar britter från att vara flexibla i förhandlingar med andra handelspartner än EU.

3. Spärrar om lagar och regler
Fram till att ett nytt förslag har presenterats och godkänt kommer Nordirland vara under andra regler och lagar än resterande delar av Storbritannien. Praktiskt innebär detta att det kommer genomföras mer tillsyn och kontroller på Nordirland. Detta har inte mottagits väl av de Nordirländska parlamentarikerna som från början har drivit frågan om att ingen åtskillnad ska göras mellan dem och övriga Storbritannien när det kommer till regler efter brexit.

4. Granskningsmekanismen
May har varit tydlig med att det inte kan finnas en tidsgräns då det gäller spärren på Nordirland utan att det måste utvärderas löpande. En av de stora invändningarna mot liggande förslag är huruvida Storbritannien verkligen på eget initiativ kan frånträda avtalet om spärren på Nordirland. I nuvarande skrivningar står det att denna uppgörelse kan frånträdas efter gemensamt beslut och att spärren då helt eller delvis upphör. Detta kan innebära att Storbritannien blir låsta till ett system de inte vill ha.

5. Styrelsesätt
I och med avtalet inrättas också en gemensam kommitté som ska bestå av företrädare från såväl EU som från Storbritannien. Den gemensamma kommittén ska bestå av 25 medlemmar som ska tjänstgöra i skiljenämnd vid behov. Kommitténs huvudsakliga uppgift är att övervaka genomförandet. Personerna som blir utvalda ska ha samma kvalitéer som personer som blir utnämnda till domare i de högsta instanserna i medlemsstaterna.

6. Medborgares rättigheter
Den fria rörligheten för medborgare har varit en kärnfråga i förhandlingarna. Britterna har dock tvingat se sig själva besegrade i en del av dessa förhandlingar då britter som är bosatta i en medlemsstat inte längre ovillkorligen kommer kunna flytta till en annan efter utträdet.

7. Finansiella tjänster
För att upprätthålla en stabil finansiell marknad som präglas av konkurrens och där investerande part känner tillit har parterna enats om att tillämpa EU:s regelverk om likvärdighet. Detta innebär helt enkelt att tjänster som motsvarar och är likvärdiga med de som finns på den inre marknaden, det vill säga lever upp till dessa regelverk, kan fortskrida. Skrivningarna i avtalet innebär också att EU i princip har rätt att dra tillbaka tillträde på marknaden på så kort tid som 30 dagar. Detta är något som Storbritannien tidigare varit väldigt negativa till då de ansett att ett samrådsförfarande vore mer lämpligt.

8. Ursprungsbeteckningar
Avtalet statuerar att varor som har geografiska beteckningar så som italiensk parmesanost eller skotsk whiskey, kommer fortsätta erkännas på båda sidor av kanalen. Överenskommelsen innebär således att båda Storbritannien och medlemsstaterna i EU är skyddade under EU-rätt under en längre tid. Som avtalet är utformat nu kommer dessa beteckningar skyddas fram till ett nytt handelsavtal har kommit till stånd.

9. Gibraltar
Skrivningarna i det föreslagna avtalet påverkar egentligen inte invånarna i Gibraltar markant. Det kommer fortsätta garanteras samma rättigheter som spanska medborgare. På lång sikt är dock detta en viktig fråga. Som avtalet är utformat nu är det endast skrivet så att skyddet gäller under övergångsperioden. Spanien har ett intresse av att det även skrivs in villkor som gäller efter övergångsperioden är över. Några konkreta inverkningar avtalet får är att internationell flygtrafik till Gibraltar även måste godkännas av Madrid, dvs det spanska styret, samt att Gibraltar omfattas av en mer långtgående kontroll av skatter och tobak.

10. Fisk
Fisket kommer inte ingå i det gemensamma tullområdet. Tekniskt sätt innebär detta att EU-flaggade skepp inte har rätt att fiska i vattnet.

Oro i leden då May redogjort för brexit-avtal

I samband med att avtalet som förhandlats fram med EU presenterades lämnade flera ministrar Mays regering. Dominic Raab, brexitministern lämnade regeringen då han menade att han inte kunde ställa sig bakom de villkor som föreslogs. Hans huvudsakliga invändningar gällde tullunionen som menade att det presenterade avtalet inskränkte Storbritanniens självbestämmande rätt och gav EU ett slags veto över gränskontrollen. Raab ersätts av Stephen Barcay som varit hälsominister i Mays regering.

Även arbets- och pensionsminister Esther McVey meddelade att hon lämnade regeringen. På Twitter skriver hon att ”det brexit-avtal som godkänts av regeringen inte hedrar resultatet från folkomröstningen samt att det hotar Storbritanniens integritet”. Kort efter hon meddelat sin avgång kom besked att landets andre brexit-minister Suella Baverman också avgår. Ytterligare en minister valde att avgå i samband med att den brittiska regeringen godkände utkastet till avtal, nämligen den andre Nordirlandsminister Shailesh Vara.

Även oppositionen gav May mothugg då Labourledaren Jermey Corbyn i parlamentet sa att utkastet var ett ”stort och farligt misstag”. Han anser att dokumentet är halvfärdigt och att det inte är en klok väg för Storbritannien att gå, ett resonemang han ansågs styrkt eftersom Mays två brexit-ministrar valt att avgå. Senare i veckan eskalerade kritiken och Corbyn lovade att oppositionspartiet kommer kräva ett nyval om brexit-avtalet röstas ner av parlamentet. Labourledaren är mycket kritisk mot Mays agerande och sa i Sky News att ”av alla avtal i världen är det här det sämsta”.

Rykten om misstroendeförklaring spred sig snabbt i media i samband med att utkastet presenterades och ministrarna avgick. För att en misstroendeförklaring ska utlösas mot Theresa May krävs att 48 brev lämnas in. Ännu har ingen missförtroendeförklaring deklarerats, men Tory-ledamoten Crispin Blund tror att det kommer ske en omröstning mot May, men först vid ett senare tillfälle. Detta beror på att en omröstning om Mays ledarskap rimligtvis genomförs efter parlamentet röstat om brexit-avtalet. 

Ett betydligt större problem för May är det parlamentariska läget. Det Nordirländska stödpartiet DUP är snällt sagt rasande över det föreslagna avtalet. Enligt partiet är lösningen om Nordirland oacceptabla. Partiet har redan nu markerat mot premiärministern genom att rösta emot Torries i en budgetomröstning. Om inte DUP står bakom brexit-avtalet har May inte majoritet i parlamentet.

Trots det hårt kritiserade avtalet är May hoppfull inför toppmötet på söndag. Om utkastet röstas igenom på Europeiska rådet väntas en omröstning i det brittiska parlamentet. Den omröstningen förväntas äga rum i början av december och blir det slutliga avgörandet. Godkänner inte det brittiska parlamentet Theresa Mays förslag så dras det tillbaka och nya förhandlingar med EU får inledas. Om May bedömer att det är omöjligt att vinna i parlamentet kan hon söka stöd hos folket i stället. Detta är något hon tidigare har uteslutit. Om inget avtal presenteras resulterar det i en brexit utan avtal, en så kallad hård brexit.

Förra veckan…

befann jag mig på plats i London, och som besökare känns det nästan som om man andas brexit. Så fort du talar med en brittisk medborgare och de får nys om att du är svensk vill de höra din åsikt gällande brexit. Mest påtagligt blev det under en taxifärd klockan 04:30 till Gatwick flygplats. Taxichauffören hade mycket åsikter om att Storbritannien skulle lämna EU. Han bodde själv i östra London och hade kört taxi i flera år.

Det mest intressanta han beskrev var att han först för fyra år sedan förstått att det fanns två parlament; Members of Parliament men också Members of European Parliament. När han fått reda på detta hade han frågat sina vänner och familj som inte heller kände till skillnaderna. Han menade att det därför inte var konstigt att brittiska medborgare känt sig förda bakom ljuset. All politisk rapportering fokuserade på nationell politik och man pratade jämt om ett parlament, varför det var svårt att urskilja att det fanns två. Och nu beskrev han återigen en frustration över att ingenting delades med folket.

Transparensen i brexit-processen var enligt honom under all kritik. En majoritet av britterna är fortsatt emot EU-utträdet. 55% vill ha en ny folkomröstning och endast var sjunde anser att det förslag som Theresa May har förhandlat fram med EU är bättre än inget avtal alls. I en undersökning av Channel 4 visar resultatet att 54% skulle rösta för att Storbritannien stanna i kvar i unionen.

Kanske illustrerar detta hela problematiken, det man inte känner sig del av är lättare att vara emot, varför nu det brittiska folket bönar och ber om att få säga sitt i samband med utträdet. Om de inte får det riskerar kanske utträdet att lämna de brittiska medborgarna med en stark känsla av svek. Kanske blir den känslan extra stark om brexit föranleder en nedgång i den brittiska ekonomin.

Det är uppenbart att May inte har sitt öde i egna händer. Makten ligger hos hennes regering, parti och slutligen parlamentet och ingen av dem verkar speciellt förtjusta i hennes uppgörelse. I dagsläget vet vi inte hur det här slutar, men nu står vi verkligen inför några avgörande dagar.